Abstract Forskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet. Utifrån denna vetskap blev syftet med denna studie att undersöka vad elever i årskurs nio med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet Idrott och hälsa anger som skäl till att inte närvara eller delta aktivt i ämnet. Med detta som utgångspunkt valde vi en kvalitativ undersökning där fem elever med hög frånvaro och/eller låg aktivitet i ämnet intervjuats. Undersökningen utmynnade i en kategorisering där studiens frågeställningar besvarades och analyserades utifrån Deci och Ryans (2000a, b) och Czikzentmihaylyis (1990) motivationsteorier. Resultatet i undersökningen påvisade att elever som är fysiskt inaktiva på fritiden på olika sätt missgynnas i ämnet Idrott och hälsa. Deras bristande erfarenhet av fysisk aktivitet ger upphov till en lägre självupplevd kompetens vilket i sin tur orsakar en lägre motivation till att delta i ämnet.

No description available.

During the last few years, much effort has been devoted to measuring the ability of sport teams, as well as that of the individual players. Much research has been on the game of cricket, and the comparison, or ranking, of players according to their abilities. This study continues preceding research using an optimization approach, namely, a binary integer programme, to select an SA domestic Pro20 cricket team.

No description available.

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa. Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten. Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet. Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer.

<p>The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research.</p> / <p>Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial</p>

<p>Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad.</p> / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

<p>The aim of this narrative research was to explore the relationship between lifestyle and self-confidence within adolescent football players. The research questions were formulated as follow; (1) What sources let adolescent football players build self-confidence? (2) What issues characterize adolescent football player’s lifestyles? (3) How do adolescent football players perceive an association between lifestyle and self-confidence in sport? The results showed eight different sources for building self-confidence, where earlier performances and social support were considered as the strongest. Ten different lifestyle factors were observed. Football, social support, performance intent and good health were common factors for all the participants. The study showed three types of perceived associations between self-confidence and lifestyle. First of all, there is an overlap between the lifestyle issues and sources of self-confidence. Second lifestyle issues influence the degree to which sources of self-confidence work for the participant to build self-confidence. Third lifestyle pattern provides a balance (or misbalance) which influences particular sources of self-confidence and in the end self-confidence itself. The author discuss how the result can be interpreted in perspective of every single participant and in common for all the participants.</p>

<p>Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.</p>