Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande. I kränkningsdiskursen gav eleverna uttryck för att bakomliggande orsaker att inte delta bottnar i en rädsla för att andra ska se deras ”rätta” jag och betrakta dem som avvikande. I simhallens avklädda miljö kan eleverna inte skydda jaget utan tvingas relatera sig till rådande normer och kroppsideal. För att inte riskera att bli kränkt och för att behålla en positiv självkänsla väljer elever därför att inte delta.

Abstract Background: The Gluteus Medius (GM) muscle has an important role in stabilizing the pelvis and controlling the knees during athletic activities. Weakness in the GM can affect performance negatively and increase the risk of lower extremity (LE) injuries. During functional activities different parts of the muscle becomes activated depending on the degree of hip flexion. However, many GM strength exercises only train the GM in one fixed degree of hip flexion. Purpose: The purpose of the present study was to develop and validate a new training device designed to increase the muscle activation of the GM during progressive hip flexion in squats. Methods: The new device was developed to offer resistance training against hip abduction during squats. To be able to validate the new device in activating the GM, 32 female athletes (mean age 20 ± 3) with various athletic backgrounds was included in the study. All subjects performed squats on and off the device while surface electromyographical (SEMG) activity was recorded from GM on both sides of the body. Results: All test subjects were able to perform the squat and to activate the GM. When the squats were performed on the new device the muscle activation in GM was significantly higher compared to bodyweight squats (Z=-4.9, p < 0.001). Correlation tests between a complete sequence of five squats and one selected repetition revealed that activation was consistent throughout the exercise, (right GM: rs = 0.93, p < 0.001, left GM: rp = 0.92, p < 0.001) . No differences in activation were found between the right and left GM when squatting on the device. Conclusion: This study showed that the newly developed training device increased the muscle activity in GM during squats. Moreover, the results showed that squatting on the device activates the left and right side of the body equally and that the GM was activated during the whole exercise, under ongoing hip flexion. This information could be used to develop new training methods with the aim to improve stabilization of the pelvis and lower extremities during functional activities. / Sammanfattning Bakgrund: Gluteus medius (GM) fyller en viktig funktion vid idrottsliga aktiviteter genom att den stabiliserar bäckenet och kontrollerar knäna. Svaghet i GM kan påverka prestationen negativt samt öka risken för skador i de lägre extremiteterna (LE). Vid funktionella aktiviteter aktiveras olika delar av GM beroende på graden av höftflexion. Många styrkeövningar för GM tränar emellertid muskeln i endast en fixerad grad av höft flexion. Syfte: Syftet med den här studien har varit att utveckla samt validera ett nytt träningsredskap, designat för att optimera muskelaktiveringen av GM under höftflexion. Metod: Träningsredskapet utvecklades för att erbjuda motstånd mot abduktion vid knäböj. För att validera redskapets förmåga att aktivera GM inkluderades 32 kvinnliga idrottare (medelålder, 20 ± 3 år) med varierande idrottslig bakgrund. Alla försökspersoner utförde knäböjningar med och utan träningsredskapet samtidigt som elektromyografisk aktivitet mättes i höger och vänster GM. Resultat: Alla försökspersoner kunde utföra knäböjningar och lyckades aktivera GM. Knäböjningar som utfördes på träningsredskapet resulterade i signifikant högre aktivering av GM jämfört med knäböjningar utan redskapet (Z=-4.9, p < 0.001). Korrelations test mellan kompletta sekvenser om fem repetitioner och enstaka repetitioner visade att aktiveringen var konstant under hela övningen, (höger GM: rs = 0.93, p < 0.001, vänster GM: rp = 0.92, p < 0.001). Inga skillnader i aktivering hittades mellan höger och vänster GM vid knäböjningar på redskapet. Slutsats: Studien visade att det utvecklade träningsredskapet ökade aktiveringen av GM vid knäböjningar. Resultaten visade också att denna aktivitet var jämnt fördelad mellan höger och vänster GM samt att aktiveringen var konstant under hela övningen. Resultaten i denna studien kan användas för att utveckla nya träningsmetoder med syfte att förbättra stabiliseringen av bäckenet och de lägre extremiteterna vid funktionella aktiviteter.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

2011 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik inom Idrottsvetenskapliga programmet, 15 hp Sofia Pettersson (2011). Miljön kring Dalarnas damfotbollsspelare – Vad påverkar deras möjligheter till utveckling? (The environment surrounding female football players in Dalarna, Sweden – What factors affect their opportunities to develop?) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education The following study investigated the environment in which female football players in the district of Dalarna in Sweden operate. The aim was to identify the elements that affect the players’ ability to develop according to their own potential, values and differences. Questions regarding how coaches and leaders perceive the availability of football in Dalarna and in which way players are given opportunities to develop in accordance with their own potential, values and differences were answered. Questionnaires were used as method, using the answers from 22 active coaches and leaders for female football as responders. Different factors in the environment were reported as influential for the players’ individual development among which the access to appropriate training facilities and the number of active players in each team were identified as existing and prevalent problems. In spite of this many coaches reported a need for more female football teams, creating an interesting organization paradox for future research.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning. Att återvända hem till Sverige ser allmänheten som ett misslyckande medans ungdomsproffsen ser tiden som en utbildning och en viktig erfarenhet för deras framtida fotbollskarriär.

The objectives of this study were to examine: (a) how athletes perceive a relationship between their athletic career and health; (b) how health issues appear across athletic career stages; (c) how athletes perceive health related strategies in regard of the future career goals. The theoretical frameworks included: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; the perceived health and sport/exercise participation model. The informants (n=4) consisted of two team athletes and two individual athletes at national or international competitive level. In-depth interviews were carried out based on a semi-structured interview guide specially created for this study. Results are treated and presented as four case studies, and four category profiles describing: the importance of health to the athletic career; the positive influence of athletic career on health; the negative influence of athletic career on health; health related strategies in the future. The results showed that athletes perceive an obvious and important relationship between the athletic career and health. At the same time a lack of health awareness at early career stages was discovered. It was not until the athletes advanced to a higher competitive level or their health decreased they started to think of health. Athletes also demonstrate low awareness of health in regard to future career goals. The athletes’ experiences were discussed in relation to the theoretical frameworks and previous research. / Syftena med föreliggande studie var att undersöka: (a) hur idrottare uppfattar ett samband mellan idrottskarriär och hälsa; (b) att undersöka hur hälsofrågor uppträder under en idrottskarriärs olika stadium; (c) att undersöka hur idrottare använder hälsostrategier med tanke på framtida karriärmål. De teoretiska referensramarna inkluderade: the lifespan model on developmental challenge; the circle of health; the developmental model on transitions faced by athletes; upplevd hälsa och idrotts/motionsdeltagande. Försökspersonerna (n=4) bestod av två lagidrottare och två individuella idrottare på nationell eller internationell tävlingsnivå. Djupgående intervjuer genomfördes med hjälp av en semi strukturerad intervjuguide speciellt tillverkad för denna studie. Resultatet bearbetades och presenterades i form av fyra fallstudier och fyra kategoriprofiler som beskriver: hur viktig hälsan är för idrottskarriären; den positiva inverkan av idrottskarriären på hälsa; den negativa inverkan av idrottskarriären på hälsa; hälsostrategier i framtiden. Resultatet visade på att idrottare upplever ett tydligt och viktigt samband mellan idrottskarriären och hälsa, men det finns samtidigt en låg hälsomedvetenhet i tidiga karriärstadier. Det är inte förrän idrottare avancerar till en högre tävlingsnivå eller får en sämre hälsa som de börjar tänka på hälsan. Idrottare demonstrerade också en låg hälsomedvetenhet i förhållande till framtida karriärmål. Idrottarnas upplevelser diskuterades i relation till de teoretiska referensramarna och tidigare forskning.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna. Vidare är den vetenskapliga kunskap som ledare och adepter kan tillgå i form av kurser, föreläsningar, lärcirklar, böcker och andra arrangemang inom SISU idrottsutbildarna oerhört uppskattad. / Lade upp denna uppsatsen en ganska lång tid efter opponeringen så jag kommer inte ihåg vilket datum och kunde inte hitta det nu heller.

Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically.   The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions.   My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS). Throughout the survey a sense of how common the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds were amongst these girls was formed. The girls' critical views of their bodies permeate my research, whereas almost half of all girls are experiencing dissatisfaction with their body weight and the majority of the girls want to lose body weight. Regarding the girls' attitudes towards the use of illegal weight loss compounds, one result accounted that almost half of all girls could think of using one if it guaranteed them to be thinner. My research also shows that more information needs to be targeted towards young girls; in order to make them conscious about the dangers of these illegal weight loss compounds. / Tidningsartiklar och media har belyst att bruk av illegala viktminskningspreparat såsom efedrin och Melanotan blir allt mer vanligt bland unga flickor och som riskerar att bli en ny grupp missbrukare. Dessa flickor är sällan medvetna om riskerna och följderna som negativt kan påverka deras kroppar både psykiskt och fysiskt vid bruk av dessa preparat.   Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av bruk och attityd till illegala viktminskningspreparat bland flickor i årskurs tre på gymnasiet. För att kunna ge svar på syftet utfördes en enkätundersökning på 120 flickor på fem olika gymnasieskolor, med varierande studieförberedande och yrkesförberedande programinriktning. Genom undersökningen skapades en uppfattning om hur förekommande bruket av och attityder till illegala viktminskningspreparat var bland flickorna.   Min enkätundersökning visar att 7 % av respondenterna har använt ett illegalt viktminskningspreparat, främst efedrin. Detta resultat överstiger tidigare undersökningars och studiers resultat avseende pojkars bruk av anabola androgena steroider (AAS). Flickornas kritiska syn på sina kroppar genomsyrar min undersökning då nästan hälften upplever missnöje med sin kroppsvikt och majoriteten av flickorna önskar att gå ned i vikt. Avseende flickornas attityd gällande bruk av illegala viktminskningspreparat svarade nästan hälften att de inte är främmande till ett bruk ifall det garanterade dem att bli smala. Min undersökning visar också att mer information behöver riktas mot unga flickor för att medvetandegöra dem om farorna av dessa illegala viktminskningspreparat.

Hur nådde jag elitnivå? Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien. Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj. För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten. / How I reached the elite level? The beginning of the study will touch on areas such as child development and talent concept that I believe are important aspects to know about in order to conduct the study. The purpose of this study was to find out how Swedish ice hockey players describe that they took the step to establish itself at the elite level. The results section will tell the players themselves in the various categories of how their careers have been like, how they've trained and what support they had from his family. For the players' development, the environment has played a very important role and the family has been very supportive. They have all gone hockey school where the training focused and become more purposeful.