A richer language when painting before speaking? – What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a “richer” language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.

Syftet var att undersöka vilket språkligt ansvar lärare i natur- ochsamhällsvetenskapliga ämnen tar i undervisningen, och i vilken utsträckning,samt vilka språkutvecklande arbetssätt som de använder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen ärverksamma behöriga lärare i natur- respektive samhällsvetenskap i år 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lärarna i undersökningen anser att de arbetarspråkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte räcker till förelevernas behov. De arbetssätt som lärarna använder sig av har de själva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssätt som enligt forskningantas gynna elevernas lärande. Språkutvecklande arbetsätt som lärarna användersig av är: praktisk tillämpning och vardaglig anknytning till ämnet,ämnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjälpmeningar för att fåigång och stötta skrivandet, hjälp med att formulera skriftligt och genom attutgå från vardagsspråk och utveckla till skolspråk.

Många& skolor& runt&om&i&Sverige&har&uppvisat&brister&med&att&ge& flerspråkiga&elever&de& förutsättningar&som&bidrar&till&en&gynnsam&språkF&och&kunskapsutveckling.&Dessa&brister& är&av&stor&betydelse&eftersom&att&de&flerspråkiga&eleverna&parallellt&måste&utveckla&det& svenska&språket&och&ämneskunskaper.&Syftet&för&denna&studie&är&därmed&att&undersöka& lärares& beskrivningar& av& deras& arbetssätt& och& förhållningssätt& gentemot& flerspråkiga& elever.&Därigenom&för&att&jämföra&lärarnas&beskrivningar&med&tidigare&forskning&för&att& se& på& vilket& sätt& lärarnas& arbetssätt& och& förhållningssätt& överensstämmer& respektive& skiljer& sig& åt& med& tidigare& forskning.& Studien& bygger& på& semistrukturerade& intervjuer& med& fyra& lärare& som& är& verksamma& i& mångkulturella& skolor.& Studien& utgår& från& en& kvalitativ& forskningsmetod& som& är& induktiv& och& tolkande& vilket& innebär& att& vårt& empiriska&material&systematiserats&för&att&synliggöra&mönster&och&sammanhang.& & Studiens&resultat&visar&att&lärarna&ger&skilda&beskrivningar&kring&deras&förhållningssätt& gentemot&andraspråkselever&gällande&om&de&bör& ses& som&unika& individer&eller& som&en& del& av& ett& kollektiv.& Det& gemensamma& för& alla& lärare& var& att& de& använde& sig& av& olika& strategier&för&att&göra&sig&själva&samt&lektionernas&innehåll&begriplig&för&eleverna.& Alla& lärare& visade& även& medvetenhet& om& att& ett& starkt& förstaspråk& gynnar& andraspråksutvecklingen.&Däremot& var& alla& lärare& inte& eniga& om& i& vilken& utsträckning& elevernas&modersmål&ska&inkluderas&i&undervisningen.&I&studiens&resultat&framkom&det& även& att& lärarna& uttryckte& att& ett& språkutvecklande& arbetssätt&med& flerspråkiga& elever& kan&vara&svårt&och&utmanade&och&att&stöd&från&skolledningen&därav&är&av&stor&betydelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärare som deltar i kollegialt lärande kring språkutvecklande arbetssätt vad gäller deras syn på behovet av språkutvecklande arbetssätt och deras förståelse av vad språkutvecklande arbetssätt är, hur de upplever att deras undervisning utvecklats samt eventuella svårigheter de upplever i implementeringen av språkutvecklande arbetssätt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fem lärare som deltar i ett pågående projekt om språkutvecklande arbetssätt och som undervisar i år 4–6 på en skola i en mindre stad i Mellansverige valdes ut för semistrukturerade, återkommande intervjuer som genomfördes vid tre tillfällen. Intervjuerna kategoriserades och analyserades i enlighet med forskningsfrågorna och utvalda karaktäristika för språkutvecklande undervisning, nämligen bedömning av elevernas behov, hur lärarna arbetar med språket, samt interaktion i klassrummet. Resultatet visar att samtliga lärare beskriver ett behov av att arbeta språkutvecklande för att stötta andraspråkselevers språkutveckling och kunskapsinhämtning. När det gäller förståelsen av vad språkutvecklande arbetssätt innebär, lägger vissa av lärarna mer fokus på det språkliga medan andra även betonar vikten av att arbeta tillsammans. Samtliga lärares beskrivning av hur de arbetar med språket i klassrummet visar på en utveckling, även om denna ser olika ut för respektive lärare. Hur de lyfter fram interaktionen i klassrummet skiljer sig åt, liksom hur de beskriver att de arbetar för att ta reda på elevernas behov och nivå för att kunna ge rätt stöttning. Svårigheter som de intervjuade lyfte fram, handlade bland annat om att kunna anpassa undervisningen till såväl duktiga som språksvaga elever, att strukturera undervisningen så att alla elever är muntligt aktiva samt att det är tidskrävande att arbeta språkutvecklande. Studien bekräftar tidigare forskning som lyfter fram att lärare tar till sig fortbildning på olika sätt.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmets språkutvecklande arbete ser ut från ett lärarperspektiv. Undersökningsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer och som teoretisk utgångspunkt används sociokulturell teori. Forskningsfrågorna i studien utgår från hur arbetet skildras kring deras språkutvecklande arbete samt hur fritidslärarna ser på det språkutvecklande arbetet för elever med språksvårigheter utifrån sin fritidsverksamhet.Det som framgår i studiens resultat är att fritidslärarna genom ett språkutvecklande arbetssätt vill utveckla elevernas språk och uttrycksformer genom att visa känslor och berätta om upplevelser de har varit med om i fritidsverksamheten. Fritidslärarna vill även synliggöra elevers medvetenhet genom att visa dem att lärandet i fritidshemmet oftast sker genom lek och aktiviteter

Elever med svenska som andraspråk uppnår sämre resultat i matematik än i andra skolämnen.Syftet med denna studie har varit att analysera hur andraspråkselever själva, respektivematematiklärare, upplever matematikundervisning för andraspråkselever, samt att ta reda på vadeleverna och lärarna har för tankar om hur man bör lägga upp undervisningen så att den på bästasätt gynnar andraspråkselever. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åttaandraspråkselever i årskurs 4 och tre matematiklärare i årskurs 1-3. Studien har analyserats medutgångspunkt i aktuella forskningsrön och vedertagna teorier, vilka säger att andraspråkseleverska mötas av en elevcentrerad, språkutvecklande ämnesundervisning med utmaningar och högaförväntningar. Intervjuerna visar att eleverna inte upplever språket som något större hinder, ochatt de tycker att det går relativt bra för dem i matematik. Resultatet tyder på att de lär sig bäst närde får ta del av en varierad undervisning med höga förväntningar och rikliga möjligheter tillinteraktion och kommunikation. Lärarna har en positiv hållning och ser inga större hinder i att haandraspråkselever i undervisningsgruppen. Tvärtom är de inställda på att anpassa sinundervisning så att den passar alla elever, vilket är positivt ur specialpedagogisk synvinkel. Detycker att andraspråkselevernas medverkan gör att de måste vara extra tydliga, vilket gynnar allaelever.Nyckelord:

Arbetet syftar till att belysa företagsekonomilärares uppfattning om språkinriktad undervisning. Studien genomförs i form av kvalitativa intervjuer med sju lärare i företagsekonomi. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: På vilket sätt är lärarna medvetna om sitt språkutvecklande uppdrag? Vilken förståelse och definition har de av språkinriktad undervisning? Hur arbetar lärare i praktiken med sitt språkutvecklande uppdrag i ämnet företagsekonomi? Under vilka förutsättningar kan lärarna förbättra sitt nuvarande arbetssätt och bättre främja elevernas språkutveckling? De viktigaste slutsatserna som dras i samband med ovanstående frågeställningar är: Lärare i företagsekonomi vet att de har ett språkutvecklande uppdrag, men är i stort sett inte medvetna om vad detta arbetssätt innebär. Olika synsätt på det språkutvecklande uppdraget leder till mycket varierande arbetssätt i praktiken som beskrivs närmare i arbetet. Olika lärarexempel visar att utbildning om språkinriktad undervisning, ett fungerande utbyte mellan språklärarna och ämneskollegorna och en speciell fokus på didaktiska modeller som ger lärare en struktur för undervisningen kan påverka lärarnas förståelse, medvetenhet och praktiska utövande av språkutvecklad undervisning positivt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och rektorer använder sig avspråkutvecklande arbetssätt för att utveckla språklig förmåga hos flerspråkiga elever. Lärarnas och rektorernas uppfattningar och erfarenheter ligger till grund för denna undersökningen. Studien är genomförd med kvalitativ metod och halvstrukturerade personintervjuer på två mångkulturella F-9 skolor. För studien intervjuades 8 pedagoger och 2 rektorer för att kunna lägga in ett organisationsperspektiv på studien. Syftet med vårt urval har varit att kunna hitta likheter och skillnader mellan lärares och rektorers uppfattningar av användning och organisering av språkutvecklande arbetssätt. Resultaten av studien visar att lärarna upplever att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att utveckla flerspråkiga elevers språkliga förmåga. Även om respondenterna upplever att språkutvecklande arbetssätt är en förutsättning för språkliga förmågan har de svårt att definiera detta arbetssätt. Båda rektorerna och lärarna är överens om att språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra alla ämnen i skolan. En viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån språkutvecklande arbetssätt är att kunna hitta olika mötesplattformar och samverkansmöjligheter för de olika kompetenserna som jobbar inom skolan. Rektorer behöver med hjälp av speciallärare och specialpedagoger utforma kompetensutvecklingsmöjligheter som stöttar barnens språkutveckling och lärande. De behöver inkludera dessa kompetenser på både organisations- och gruppnivå.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur språkutvecklingen kan anpassas för elever med ett andraspråk inom de samhällsorienterande ämnen. Vi vill ta reda på hur SO-lärarens arbete kan gynna andraspråkselevers språkutveckling. Forskning inom ämnet språkutvecklande arbetssätt samt vetenskapliga artiklar inom arbetssätt i SO-ämnen ligger till grund för studiens viktigaste resultat. Resultat visar på att dagens skolor består av en större mångfald vilket leder till större utmaningar för lärare. Utmaningar som uppstår då språkbrister finns i de svenska språket hos andraspråkselever begränsar lärarens undervisningsform. Det framkommer även att det från elevens sida är utmanande att utvecklas i ämnena. Det som gynnar ämnesutvecklingen för dessa elever i SO-ämnena är lärarens förståelse för elevens språkliga bakgrund. Det anses även positivt om modersmålet tas tillvara på i lektionstid. En annan viktig aspekt för att minska utmaningarna är vikten av stöttning även att läraren förstår elevernas kulturella bakgrund och visar förståelse och engagemang.