Stålindustrin förser såväl människor som samhället med många nödvändiga byggstenar. I Sverige finns tolv ståltillverkande anläggningar och hela 80 % av stålet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hänsyn till, men stålets nytta väger tungt och därför är det av stor vikt att genom forskningsprojektet Stålkretsloppet nå hållbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrågor. Syftet med den här studien var att undersöka hur allmänhetens riskperception, attityd och oro gentemot stålindustrin ser ut. Skiljer sig kunskapen och intresset beroende på olika bakgrundsvariabler så som ålder, kön, sysselsättning, om kommunen har stålindustri eller inte, etc. Enkäten skickades till 1000 personer fördelade över fyra kommuner; två med stålverk, Luleå och Smedjebacken kommun, och två utan, Kalmar och Tingsryds kommun. Enkätundersökningens svarsfrekvens hamnade slutligen på omkring 43 %. Resultaten visade att de största skillnader finns mellan kommunerna. Respondenter med fram för allt arbetsrelaterad koppling till stålindustri är de som instämmer mest i de olika påståendena. Giftiga ämnen är det som oroar mest. Slutsatser som drogs var att skillnader mellan kommunerna med stålverk och kommunerna utan stålverk är tydligast. Kunskapen om stålindustrin är tämligen liten och allmänheten önskar mer information, inte minst om miljöarbetet. / The steel industry and its production are fundamental to our society and the modern way of life. There are twelve steel manufacturing facilities in Sweden, exporting as much as 80 % of the produced steel. Like all other manufacturing industries it is giving rise to environmental aspects, but steel’s advantage weighs heavily and it is therefore of great importance through the research programme the Steel Eco-Cycle (Stålkretsloppet) to achieve sustainable development. The purpose of this study was to examine what the general public’s risk perception, attitude and worry towards steel industry looks like. Are there any variations in knowledge and interest based on different background variables such as age, gender, employment, if the municipality has manufacturing or not, etc. The survey was sent to 1000 people spread in four municipalities, two having steel industry and two not having. The answering rate of the survey finally ended at 43 %. The results showed that the biggest differences are to find between the different municipalities. Respondents with a work related connection to the steel industry seems to agree more on the different allegations. The respondents are mainly worried about toxic substances. The most striking conclusion was that the biggest differences lay between the municipalities with steel industry and the ones without it. The knowledge about the industry is however relatively small and the respondents are therefore asking for more information, not least about the work with environmental aspects.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om skillnad fanns bland tjänstemän inom stålindustrin avseende arbetstillfredsställelse i kön, ålder och anställningstid samt om interaktionseffekter fanns mellan de tre variablerna. Arbetstillfredsställelsen mättes genom en webbenkät i Google formulär utifrån utvalda dimensioner från mätinstrumentet Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2). Dessa var arbetstillfredsställelsen med arbetet i helhet, ledningskvalitet, socialt stöd från överordnade, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap. Enkäten skickades ut av HR-avdelningen via mail till alla 584 tjänstemän på stålverket, 321 av dessa valde att delta i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 55 %. I resultatet korrelerade alla dimensioner med varandra och slogs därför ihop till en variabel, total arbetstillfredsställelse. Ingen skillnad fanns i kön och ålder medan anställningstid visade signifikanta skillnader där arbetstillfredsställelsen sjunker ju längre man varit anställd. Inga signifikanta interaktionseffekter kunde urskiljas. / The purpose of this quantitative study was to examine differences in gender, age and period of employment in job satisfaction. The study also examined interaction effects between the three independent variables. The study was conducted on officials at a workplace in the steel industry in Sweden. A survey was constructed in Google forms based on five selected dimensions from Copenhagen Psychosocial Questionnaire 2 (COPSOQ 2) that measured job satisfaction. The dimensions were the overall job satisfaction with work, quality of leadership, social support from superiors, social support from colleagues and social relations. All 584 officials were invited to participate where 321 responded to the survey, which corresponds to a response rate of 55%. In the result, all dimensions were found to correlate with each other and were therefore combined into one variable, total job satisfaction. There was no significant difference in sex or age, while period of employment had a negative relationship with job satisfaction. No significant interaction effects could be distinguished.

Bakgrund:Vi konsumerar redan idag en och enhalv gånger jordens bärkapacitet,ochkommer 2030behöva två jordklotför att stödja vår konsumtion.Dettamedförockså en ännu högre konsumtionsökning som kommer att sätta ett ännu högretryck på jorden. Den linjära ekonomin som bygger på att utvinna resurser,producera, konsumera och sen bli kvitt avfalletfungerar helt enkeltinte i längdenoch framtiden stavas därför nu cirkulär ekonomi. En industri som spelar en storrollinomsamhället ochsomdessutomärdenstörstautsläpparenav alla industrieri Sverige är stålindustrin. Stålindustrin är därför den industri som genom enomställning från linjär till cirkulär ekonomi kan spela en viktig roll iimplementationen av ett mer cirkulärtsamhälle. Syfte: Syftet med denna studie är att mot bakgrunden av det allt mer pressadevärldsläget undersöka omställningen från linjär till cirkulär ekonomi inomstålindustrin. Frågeställning:Vadhar företaginomstålindustrinsåsomSandvikgjortförattlyckas implementera en mer cirkulärekonomi? Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där primärdata samlades in via tresemistruktureradeintervjuer.Studienharettinterpretativistisktperspektivsamten abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att Sandvik genom existerande kanaler ochproduktionsanläggningarhaftengodgrundföratt smidigtkunnaställaomderasproduktionmot att blimer cirkulär.Företagets industriparkdärde kontrollerarflera steg av produktionskedjan blirdärför enklare att anpassa och ställa om motcirkulär ekonomi.Vidare har företagets relativt platta organisationsstrukturIVfrämjat innovation bland de anställda och skapat en företagskultur där nyacirkulärekonomiskaprojektochinnovationersnabbtkanomsättastillverklighet. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med att skapa en djupare förståelseför hur det affärsmässiga perspektivet och cirkulär ekonomi kan fungera ihopgenom praktiska exempel hos fallföretaget. Den har också bidragit medinformationkringstyrningsmetoderochorganisationsstrukturersompåolikasättkan främja implementationen av cirkulärekonomi. / Background:We are already consuming one and a halftimes the earth's carryingcapacity today, and by 2030 we will need two globes to support our consumption.This will result in an even higher consumption increase which will put a higherpressure on the globes resources. The linear economy thatis based on extractingresources, producing, consuming and then getting rid ofthe waste does not workin the long run.Instead,the future is now spelled circular economy.An industrythat plays a major role in society and which is also the biggest emitter of allindustries in Swede is the steel industry. The steel industry is therefore theindustry that,through a conversion from linear to circular economy, can play animportant role in how the circular economy is implemented in order to lead theway towards a circular society. Purpose: The purpose ofthis study is to examine the shiftfrom linear to circulareconomy in the steelindustry againstthe background ofincreased pressure on theglobal situation. Researchquestion:What have companies inthe steelindustry such as Sandvikdone to successfully implement a more circular economy? Methodology: The study is a qualitative case study where primary data wascollected via three semi-structured interviews. The study uses a perspective ofinterpretivism and an abductive approach.VI Conclusion:The study's results showthat Sandvik through existing channels andproduction facilities, had a good basis for smoothly adjusting their productiontowards becoming more circular. The company's industrial park, where theycontrol several stages of the production chain, is therefore easier to adapt andreadjust to circular economy. Furthermore, the company's relatively flatorganizational structure has facilitated innovation among its employees andcreated a corporate culturewherenewcircular economic projects and innovationscan quickly be translated intoreality. Contributions: This study has helped create a deeper understanding of how thebusiness perspective of circular economy can work through practical examplesfrom the case company. It has also contributed information on managementcontrolmethods andorganizational structures thatinvariousways canpromotethe implementation of circulareconomy.

Vid SSABs anläggning i Borlänge byggdes 2019 den kontinuerliga glödgningslinjen ut då det installerades ett nytt induktionsvärmesystem för uppvärmning och bearbetning av höghållfast stål. Efter installationen har man velat utreda hur vida den nya induktionsvärmeanläggningen påverkar elkraftssystemet och dess komponenter med belastning från reaktiv effekt och övertoner. Uppgiften har varit att analysera behovet av faskompenseringsutrustning för kabelförbandet i anslutning till anläggningen och huvudtransformatorn som förser det aktuella nätavsnittet med kraft. För att veta hur systemet påverkas av de nya lasterna har mätningar av elkvaliteten utförts på det aktuella nätavsnittet. För reglering av temperatur och effekt används frekvensomriktare där tidigare forskning visar att likriktarsteget alstrar övertoner. Resultatet visar att den reaktiva effekten i systemet är av betydande storlek, men att övertonsnivåerna ligger inom gränsvärdet för elkvalitetsstandard. Det rekommenderas fler mätningar för att kunna ge säkra rekommendationer till åtgärder utifrån resultatet i detta arbete.

Bakgrund och problem: Tidigare studier visar att antalet hållbarhetsrapporter växer men att det finns stora brister i kvaliteten i form av relevans och trovärdighet. Den svenska stålindustrin brukar få mycket mediauppmärksamhet för sina stora utsläpp, som år 2019 stod för 12,16%, av landets totala utsläpp. Sedan 2017 har det varit obligatoriskt för företag som uppfyller särskilda kriterier att hållbarhetsrapportera. Således uppstår frågan om hur lagkravet påverkat kvaliteten i dem svenska stålföretagens hållbarhetsrapporter mellan åren 2016–2019. Syfte: Syftet med denna studie är att granska och mäta kvaliteten i svenska stålföretagens hållbarhetsrapporter för att sedan se hur dem har förändrats mellan åren 2016–2019. Detta för att se hur införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering år 2017 har påverkat kvaliteten i hållbarhetsrapporterna. Resultaten av studien kan förslagsvis användas som underlag vid jämförelser med andra branscher. Metod: I denna studie har en longitudinell forskningsdesign valts för att följa kvalitetsutvecklingen från år 2016 till och med år 2019. Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett kodningsschema för att undersöka kvaliteten i form av relevans och trovärdighet i hållbarhetsrapporterna. Resultat och slutsats: Resultatet stöds av tidigare forskning och visar att kvaliteten ihållbarhetsrapporterna har ökat successivt över åren 2016–2019. Den lägsta nivån har höjts avsevärt i både relevans och trovärdighet samtidigt som CSR-aktiviteterna blivit mer homogena över tid. Företag som tillämpad GRI:s standarder får högre kvalitet i sina rapporter. Tydligare lagar och krav på innehåll och standarder kan leda till hållbarhetsrapporterna kan få ökad kvalitet och jämförbarhet. / Background and problem: Previous studies show that the number of sustainability reports is growing, but that there are major shortcomings in quality in the form of relevance and credibility. The Swedish steel industry usually receives a lot of media attention for its large emissions, which in 2019 accounted for 12.16% of the country's total emissions. Since 2017, it has been mandatory for companies that meet special criteria to report sustainability. Thus, the question arises as to how the legal requirement affected the quality of the Swedish steel companies' sustainability reports between the years 2016–2019. Purpose: The purpose of this study is to examine and measure the quality of Swedish steel companies' sustainability reports and then see how they have changed between the years 2016–2019. This is to see how the introduction of mandatory sustainability reporting in 2017 has affected the quality of the sustainability reports. The results of the study can be used as a basis for comparisons with other industries. Method: In this study, a longitudinal research design has been chosen to follow the quality development from 2016 to 2019. The study uses a qualitative content analysis based on acoding scheme to examine the quality in terms of relevance and credibility in the sustainability reports. Results and conclusions: The results are supported by previous research and show that the quality of the sustainability reports has increased gradually over the years 2016–2019. The lowest level has been raised significantly in both relevance and credibility, while CSR activities have become more homogeneous over time. Companies that apply GRI's standards get higher quality in their reports. Clearer laws and requirements for content and standards can lead to sustainability reports can increase quality and comparability.

The steel industry is in a critical situation where the industry contributes to global warming through its emissions, resulting from the burning of fossil fuels. There are higher demands from various stakeholders and laws and regulations are becoming increasingly strict. The steel industry has been forced to change its processes and production in whole or in part to meet these demands. The production of steel must become more sustainable and therefore innovative solutions are required to promote sustainable steel production. The purpose of this study is to investigate how possible requirements for sustainability have affected the innovative work in the Swedish steel industry. The survey is based on the work of two Swedish steel companies. These are being compared regarding innovation and sustainability strategies to see if there are similarities and/or differences in their work. The purpose of the study is fulfilled through literature studies and interviews with two case companies in the Swedish steel industry. The collected empirical data in the study shows that both companies work actively with their innovation and sustainability work. Both companies have a vision to reduce their use of fossil sources and instead move towards a more fossil-free steel production. The case companies also have a strong focus on circularity and the use of scrap. What differentiates the two companies is their production techniques where they have applied different innovation strategies. Even their sustainability requirements differ in some ways due to the size of the company. Research on the connection between stakeholders' sustainability requirements and the innovation work in the Swedish steel industry was something that was missing. The study has therefore identified the research gap and tried to contribute information to this area. The study has contributed information about which stakeholders' sustainability requirements promote innovative solutions with the aim of reducing the steel industry's emissions. Further research can study whether the stakeholders can set higher demands and see what change this would have led to.

In 2022, the European Commission adopted a new directive that requires companies to report annually on sustainability in an attempt to reduce the environmental impact from companies around the world. The directive will apply to all large companies, a number of smaller companies and will indirectly affect companies in the entire value chain, including suppliers. This study aims to see how suppliers in a value chain are affected when new legislation is implemented on their customers. The study will also examine how the suppliers have historically chosen to work to adapt to sustainability requirements and to increase their competitiveness. Semi-structured interviews have been conducted to gather information about what affect the suppliers expected. An inductive analysis of the empirical material has been carried out and then compared to previous research in the area. The result shows that the suppliers see the directive as a positive development of sustainability and expect only a minor negative impact on resources such as time, finances and believe that a lack of knowledge can be an obstacle in the work. The suppliers also experienced that they historically had to adapt to the sustainability demands of customers, which has led to an increase in their competitiveness and secured the future of the companies. / År 2022 antog EU ett nytt direktiv som handlar om att företag krävs hållbarhetsrapportera årligen i ett försök att minska den miljöpåverkan som företag runt om i världen har. Direktivet kommer att gälla för alla stora företag, ett antal av de mindre företag och kommer indirekt att påverka företag i hela värdekedjan däribland leverantörer. Denna studie syftar till att se hur leverantörer i en värdekedja påverkas när nya lagstiftningar implementeras hos deras kunder som berörs av direktivet. Studien kommer även att undersöka hur leverantörerna historiskt valt att arbeta för att anpassa sig till hållbarhetskrav och för att öka sin konkurrenskraft. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in information om hur leverantörer upplever att de påverkas. En induktiv analys av det empiriska materialet har genomförts och sedan jämförts mot tidigare forskning på området. Resultatet visar att leverantörerna ser direktivet som en positiv utveckling av hållbarhetsarbete och förväntar sig endast mindre negativ påverkan på resurser som tid, ekonomi och anser att även en kunskapsbrist kan vara ett hinder i arbetet. Leverantörerna har också upplevt att de historiskt har behövt anpassa sig till hållbarhetskrav från kunder, vilket har lett till en ökning av deras konkurrenskraft och säkrat företagens framtid.

The study shows that the primary factors that underpin responsible decisions in the steel industry are legitimacy and resource dependency. The study also indicates that profitability and business aspects serve as tools for rationalizing decision alternatives, communication means to persuade other actors, and create legitimacy among stakeholders. Profitability is also a tool for managing risks and uncertainties in the decision-making situation, as it can be calculated unlike several social values. The results also show that other organizations in the industry and suppliers serve as inspiration and collaboration in the decisions. / Studien visar på att de primära faktorer som grundar ansvarsfulla beslut istålindustrin är legitimitet och resursberoende. Studien indikerar även att lönsamhet ochaffärsaspekter utgör verktyg för att rationalisera beslutsalternativ, kommunikationsmedel föratt övertyga andra aktörer samt skapa legitimitet hos intressenter. Lönsamheten utgör också verktyg för att hantera risker och osäkerheter i beslutssituationen eftersom det är möjligt attkalkylera till skillnad från flera hållbarhetsvärden. Resultatet visar också att andraorganisationer i branschen och leverantörer utgör inspiration och samarbete i besluten.

Jernkontoret är svenska stålindustrins branschorganisation. 2013 startade de projektet Järnkoll vars syfte är att inspirera unga att söka jobb inom stålindustrin. Järnkoll jobbar främst mot gymnasieskolor och de har en modell där det ingår fyra träffar. Dessa träffar är tre föreläsningar och ett studiebesök. Syftet med denna studie är att utvärdera Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv. Fokus har legat på hur lärarna uppfattar samt arbetar med Järnkoll och dess material. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål försöka ta fram ett förslag på en förbättrad modell till Järnkoll.De teoretiska utgångspunkterna tar huvudsakligen avstamp i det sociokulturella perspektivet. Vidare lyfts också olika definitioner av nätverk och partnerskap skrivna av Svensson (2014) och Nilsson (2004). För modellen har Fertmans (1994) idéer om service learning och hur de ska appliceras tagit i beaktande. I studien har elva lärare som jobbar på gymnasieskolor som har samarbete med Järnkoll intervjuats. Vidare har två personer som är sakkunniga inom kompetensförsörjningsfrågor från näringslivet intervjuats. Samtliga intervjuer har transkriberats och sedan bearbetats för att dels besvara forskningsfrågorna men även för att ta fram underlag för en förbättrad modell för Järnkoll. Resultaten visar att lärarna överlag är nöja med grundidén men det behövs mer arbete för att de ska bli helt nöjda. Det största problemet just nu verkar vara att det inte blivit så mycket samarbete de senaste åren. Resultaten visar också att materialet inte används. Som avslutning visas den förbättringsmodell som tagits fram utifrån lärarnas önskemål. / Jernkontoret is the Swedish steel industry's industry organization. In 2013 they started the Järnkoll project the purpose of which is to inspire young people to apply for jobs in the steel industry. Järnkoll works mainly with upper secondary schools and they have a model that includes four meetings. These meetings are three lectures and a study visit. The purpose of this study is to evaluate Järnkoll from the upper secondary schools’ teachers' perspective. The focus has been on how the teachers perceive and work with Järnkoll and its materials. An additional purpose is to try to produce a proposal for an improved model for Järnkoll based on the teachers' wishes.The theoretical starting points are mainly based on the socio-cultural perspective. Furthermore, various definitions of networks and partnerships written by Svensson (2014) and Nilsson (2004) are also highlighted. For the model, Fertman's (1994) ideas about service learning and how they should be applied have been considered.In the study, eleven teachers who work at upper secondary schools that collaborate with Järnkoll were interviewed. Furthermore, two people who are experts in skills supply issues from the business community have been interviewed. All interviews have been transcribed and then processed to answer the research questions but also to produce a basis for an improved model for Järnkoll.The results show that the teachers are generally satisfied with the basic idea, but more work is needed for them to be completely satisfied. The biggest problem right now seems to be that there has not been much collaboration in recent years. The results also show that the material is not used. In conclusion, the improvement model developed based on the teachers' wishes is shown.

As the stainless steel industry continues to grow, so does the environmental impacts generated by the various production processes. Such impacts not only affect the environment but pose great health concerns for humans and other living things. Therefore, it is necessary for all stakeholders to continuously improve their sustainability work. Metal recovery is one of the ways this can be done. There exists different organisations within the stainless steel industry, all of which are likely to benefit from metal recycling solutions. However, it is not obvious what models for value capture are most appropriate regarding such new technology. Adopting an appropriate value capture model is crucial for any organisation offering a service or a product. It is what ultimately determines an organisation’s revenues, profits as well as the amounts reinvested in the organisation’s growth for its long-term survival. By considering a case company offering a metal recycling solution, this study investigates how such a company may best leverage the value created by their technology. This is achieved by implementing a qualitative approach consisting of an extant literature review, accompanied by empirical findings through interviews with potential customers. Different factors affecting the formulation of an offering, as well as a value-based pricing model for that offering, are analysed. The study proposes a framework for how organisations can efficiently and effectively implement a value-based pricing model for a certain offering. This framework is put into context in regard to the empirical findings. Moreover, the empirical study identifies the potential customers’ perceived value as a result of the metal recycling solution as; opportunities for material reuse and circular economy in production, enhanced waste management, improved brand and the corporate image, and increased operational efficiency. Lastly, identified key determining factors of value realisation from the customer perspective were; payback time, operational aspects, organisational and operational size, type of offering of a metal recycling solution, regulations and public process surveillance and views on pricing strategy. / Medans den rostfria stålindustrin fortsätter att växa ökar även miljöpåverkan från dess olika produktionsprocesser. Sådana effekter påverkar inte bara miljön, utan utgör även stora hälsoproblem för människor och andra levande organismer. För att minska dess miljöpåverkan är det nödvändigt för alla parter inom industrin att kontinuerligt förbättra sitt hållbarhetsarbete. Ett alternativt sätt detta kan göras på är med hjälp av metallåtervinning. Det finns olika företag och organisationer inom den rostfria stålindustrin, som alla troligen kan dra nytta av metallåtervinningslösningar. Det är dock inte uppenbart vilka modeller för värdefångst som är mest lämpliga för en sådan teknik, vilket är problematiskt för de som erbjuder en sådan lösning. Att bestämma en lämplig modell för värdefångst är dock avgörande för alla organisationer som erbjuder en tjänst eller produkt. Det är det som i slutändan avgör en organisations intäkter, vinster samt de belopp som återinvesteras i organisationens tillväxt för dess långvariga överlevnad. Genom att studera ett företag som erbjuder en metallåtervinningslösning har denna studie som syfte att undersöka hur ett sådant företag bäst kan utnyttja det värde som skapas av deras teknik. Detta uppnås genom att implementera en kvalitativ metod som består av en litteraturstudie, följt av empiriska resultat från intervjuer med potentiella kunder till företaget. Olika faktorer som påverkar formuleringen av en produkt/tjänst och en värdebaserad prissättningsmodell för den produkten/tjänsten analyseras. Detta arbete tar fram och föreslår ett ramverk för hur organisationer effektivt kan implementera en värdebaserad prissättningsmodell för ett visst erbjudande. Detta ramverk sätts sedan i sammanhang i samband med de empiriska resultaten. Den empiriska studien identifierar även de potentiella kundernas upplevda värde till följd av metallåtervinningslösningen som; möjligheter för materialanvändning och cirkulär ekonomi i produktionen, förbättrad avfallshantering, förbättrat varumärke och företagsimage och ökad operativ effektivitet. Slutligen identifierades viktiga avgörande faktorer för värdeförverkligande ur kundperspektivet som; återbetalningstid, operativa aspekter, organisatorisk och operativ storlek, typ av erbjudande av metallåtervinningslösning, regler och offentlig processövervakning och syn på prisstrategi.