Sammanfattning/Abstract Johansson, Tina och Larsson, Catarina (2023). Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor: ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Denna studie har till intention att undersöka hur stödet i matematik organiseras på fem olika gymnasieskolor. Ett av gymnasieskolans uppdrag enligt styrdokumenten, är att ge elever möjlighet att nå utbildningens mål, där anpassningar och särskilt stöd måste sättas in skyndsamt om så behövs. Vi har under utbildningens gång kommit i kontakt med olika skolor och sett att stödet i matematik organiseras på olika sätt. Genom att göra undersökningen hoppas vi kunna dra slutsatser kring vad som är ett framgångsrikt sätt att arbeta med stödverksamheten och vad som kan vara viktigt att ha med sig i förändringsarbetet på vägen dit. Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieskolor idag arbetar med sin stödverksamhet, med fokus på matematik. Hur organiseras stödverksamheten vid några skolor och vilka elever får ta del av stödet? Vilka tillgängliga resurser finns vid de undersökta skolorna och hur fördelas dessa? Vilka koncept eller arbetsmetoder verkar vara mer “framgångsrika” än andra och vad är anledningen? Studien tar stöd i Systemteori, Sociokulturell teori samt ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kombinera Vygotskijs sociokulturella och Bronfenbrenners bio-ekologiska systemteori går det att upptäcka var lärande uppstår och hur det påverkar eleven. Utöver detta finns i studien även ett specialpedagogiskt perspektiv, för att kunna nå de utmaningar och organisatoriska faktorer som kan finnas på skolorna. Litteraturgenomgång och tidigare forskning anknyter till organisation och stödformer, nivågruppering, utökad tid, inkludering och lärmiljö samt framgångsfaktorer. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer av tre skolledare, tre matematikpedagoger och en specialpedagog, på fem olika gymnasieskolor. Urvalskriteriet var att informanterna hade insyn i sin gymnasieskolas stödverksamhet, med fokus på matematik. Med undersökningsmetoden kunde vi fånga de sju informanternas inställningar och synpunkter med avseende på matematikstödets organisation, resursfördelning och utvärdering. Skolorna har till sin organisation sett väldigt olika ut. De flesta skolor hade någon form av räknestugor. Det fanns en variation av vem som var ansvarig, vilka elever och vid vilka tidpunkter stödet gavs. Utöver detta såg vi att det var vanligt att det gjordes punktinsatser och att skolorna inte alltid sammanvävde de olika stödsystemen. Ofta saknas organisatoriska faktorer som bidrar till samarbetskulturer och fungerande stödsystem. Resultatet visade att det förebyggande arbetet och samarbetsrutinerna var till stor vikt för en lyckosam och framgångsrik stödverksamhet. I studien framgick att samarbete och helhetssyn varit framgångsfaktorer i organisationen. Där det fanns specialpedagogisk kompetens användes den vid behov, ibland genom en-till-en undervisning. Det verkade inte finnas speciallärare med inriktning mot matematikutveckling på någon av de intervjuade skolorna. Utifrån kommande yrkesprofession önskar studiens författare vara en del av en helhet, där specialläraren arbetar förebyggande och som en regelbunden samtalspartner för matematikläraren. Utöver detta kan specialläraren även arbeta intensivt på gruppnivå och synas mer i verksamheten.  På så sätt går det att påverka både matematikundervisningen och att åtgärder sätts in skyndsamt, vilket enligt kap.3 5§ i Skollagen (SFS 2010:800) är en skyldighet.

The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.

<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.</p><p>Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.</p><p>Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn. En framtidsvision som framkom var att båda grupperna ansåg att ett införande av ett personligt ombud skulle vara positivt för utsatta barn.</p><p>Slutsats: Den slutsats som framkommit under denna studie är att hjälp- och stödverksamheten är en betydelsefull insats utifrån ett barnperspektiv, men att det inte är en åtgärd som kan ses som en slutlig lösning av ett problem. Således bör denna insats kombineras med fler insatser som rör familjeproblematiken från andra synvinklar, för att på så sätt nå ett helhetsperspektiv.</p> / <p>Objective: The objective with this study was to describe social welfare sekretaries opinion of and former clients experience of one help and support programme for vulnerable children. An additional intention was to examine the informants’ suggestions of future changes of the programme.</p><p>Method: Three personal interviews were made with two interview groups. Interview group 1 was former clients of the help and support programme and interview group 2 was social welfare secretaries with at least five years of experience in the profession of social work.</p><p>Results: The result of the study shows consensus between the interview groups according to the positive outcomes of the programme for the vulnerable children. The most appearing positive effects were that the children were given knowledge of the problems in their families and an insight in the fact that they are not alone in their situation. The aspects where the interview groups had different points of view concerning this form of effort were whether this contribution is suitable or enough for all the vulnerable children. One future vision that came through was that both groups considered that it would be positive for the vulnerable children to introduce a personal representative for their cause.</p><p>Conclusion: The conclusion of this study was that this form of help and support programme is an important contribution from the children’s perspective, but not a final solution of a problem. Therefore, this contribution should be combined with more efforts that involve the problems in the family from other points of view, to reach a perspective of entirety.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten. Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet. Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn. En framtidsvision som framkom var att båda grupperna ansåg att ett införande av ett personligt ombud skulle vara positivt för utsatta barn. Slutsats: Den slutsats som framkommit under denna studie är att hjälp- och stödverksamheten är en betydelsefull insats utifrån ett barnperspektiv, men att det inte är en åtgärd som kan ses som en slutlig lösning av ett problem. Således bör denna insats kombineras med fler insatser som rör familjeproblematiken från andra synvinklar, för att på så sätt nå ett helhetsperspektiv. / Objective: The objective with this study was to describe social welfare sekretaries opinion of and former clients experience of one help and support programme for vulnerable children. An additional intention was to examine the informants’ suggestions of future changes of the programme. Method: Three personal interviews were made with two interview groups. Interview group 1 was former clients of the help and support programme and interview group 2 was social welfare secretaries with at least five years of experience in the profession of social work. Results: The result of the study shows consensus between the interview groups according to the positive outcomes of the programme for the vulnerable children. The most appearing positive effects were that the children were given knowledge of the problems in their families and an insight in the fact that they are not alone in their situation. The aspects where the interview groups had different points of view concerning this form of effort were whether this contribution is suitable or enough for all the vulnerable children. One future vision that came through was that both groups considered that it would be positive for the vulnerable children to introduce a personal representative for their cause. Conclusion: The conclusion of this study was that this form of help and support programme is an important contribution from the children’s perspective, but not a final solution of a problem. Therefore, this contribution should be combined with more efforts that involve the problems in the family from other points of view, to reach a perspective of entirety.

ABSTRACT The aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have changed following the child’s participation in Sputnik’s activities. Previous research, Mead’s perspective, the concept of “groups” and support groups for children, were used to interpret the results. The method consists of a questionnaire which was sent out in 71 copies out of which 40 were returned. Further, staff members of Sputnik were interviewed to provide information about the program. The result of the questionnaire shows that some respondents perceived changes that consisted of an improved and more open communication and relation. Moreover, the majority of the respondents had a positive apprehension of the activity. Even among those who were more negative there was only one who was completely negative towards the whole program. The positive components described by the respondents correspond with the purpose of support groups for children as defined by the literature.

I detta kvalitativa arbete undersöktes om och, i sådana fall, på vilket sätt maskulinitetsgörande kunde påverka processen att lämna en kriminell gruppering och den kriminella livsstilen, samt hur arbetet i stödverksamheter förhöll sig till maskulinitetsgörande. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med sju individer från stödverksamheter som hade insyn i arbetet att hjälpa individer att lämna kriminella grupperingar samt insyn i processen att lämna kriminella grupperingar. Arbetet tog utgångspunkt i två maskulinitetsteorier. Den tematiska analysen resulterade i fyra centrala teman, som belyste maskulinitetsgörande i processen att lämna en kriminell gruppering och stödverksamheternas arbete med detta. Dessa var: upprätthålla status, strävan efter att bli en deltagande medborgare med kapital, känslomässig process och en kvinnlig partners roll i processen. Delar av resultatet kunde anses överensstämma med tidigare forskning och resterande resultat berörde viktiga aspekter vilka kan vara av värde att undersöka i framtiden. / This qualitative paper examined whether and, in such cases, in what way masculinity influenced processes of leaving criminal groups and the criminal lifestyle and how the work in the support organizations related to masculinity. This was investigated through semi-structured interviews with seven individuals from support organizations who had insight into the work of helping individuals to leave criminal groups, and insight into the process of leaving criminal groups. The paper was based on two theories about masculinity. The thematic analysis resulted in four central themes, which highlighted masculinity in the process of leaving criminal groups and the supporting work regarding masculinity. These were: maintaining status, striving to become a participating citizen with capital, emotional process and a female partner's role in the process. Parts of the results corresponded with previous research and the remaining results referred to important aspects which may be of value to investigate in the future.

Lagen om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram trädde i kraft den 1 juli 2014. Denna lag påverkade all personal från förskola till gymnasium och till sin hjälp fick skolorna allmänna råd från Skolverket med kommentarer om hur arbetet med extra anpassningar ska utföras. Syftet med detta examensarbete är att bidra med lärdomar om gymnasielärares erfarenheter av och kunskaper om extra anpassningar. För att få reda på det har sex gymnasielärare intervjuats om sitt arbete med extra anpassningar. Deras svar har sedan tolkats utifrån tematisk analys. I denna studie framkommer det bland annat att ingen av lärarna har något dokument att följa som beskriver vad extra anpassningar är. Det framkommer en osäkerhet bland lärarna gällande vad begreppet extra anpassning innebär, likaså när det gäller hur de ska nå de omotiverade eleverna med hjälp av extra anpassningar, samt vid betygsättning av elever som fått extra anpassningar. Det verkar vara de informella samtalen och diskussionerna lärare emellan som främst ger de idéer och lösningar gällande extra anpassningar som efterfrågas av lärarna. Slutsatsen i min studie är bland annat att de lärare som jag intervjuat inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att arbeta med de extra anpassningar som lagen föreskriver. När lärare behöver hjälp kring stödformen extra anpassning från elevhälsan är det inte alltid att de får det. Tydligt är också att information från Skolverket om vad extra anpassningar är, är bristfällig och svår att tolka för lärarna. / The Act on Additional Adjustments, Special Support and Action Programs came into force on July 1, 2014. This law affected all staff in preschool to upper secondary school and, in turn, the schools received general advice from the National Agency for Education with comments on how to work with additional adjustments. The purpose of this graduate project is to contribute lessons learned from secondary teachers' experience and knowledge of additional adjustments. To find this out, six secondary teachers have been interviewed about their work with additional adjustments. Their answers were after that interpreted based on thematic analysis. In this study, it is found that none of the teachers have any document describing what additional adjustments imply. There is an uncertainty among teachers regarding what additional adjustments means, and how to reach the unmotivated students with the help of additional adjustments, as well as in the assessment of pupils who have received additional adjustments. It seems to be the informal conversations and the discussions between teachers, that mainly gives the ideas and solutions regarding additional adaptations demanded by the teachers. The conclusion in my study is, among other things, that the teachers I interviewed do not really have the conditions needed to work on the additional adjustments required by the law. When teachers need help with the additional adjustment from pupil health, it is not always that they get it. Clearly, information from the National Agency for Education about what additional adjustment is, is insufficient and difficult to interpret for the teachers.

Följande arbete utgör en fallstudie där en hybridanalys bestående av de två analysverktygen SWOT och AHP tillämpats. Syftet med arbetet har varit att identifiera vad den studerade verksamheten bör prioritera för att bli mer effektiv. Med hjälp av SWOT-modellen har styrkor, svagheter, möjligheter och hot kunnat identifieras. SWOT visar dock inte relevansen av de olika faktorerna och därför har modellen kompletterats med hjälp av AHP. Vid tillämpningen av AHP har en numerisk metod införts, vilket gör det möjligt att kvantifiera faktorerna inom SWOT och således kan de relativa viktfaktorerna härledas. Detta skapar ett tillförlitligare underlag för de strategiska beslut som verksamheten bör vidta, jämfört med om SWOT-analysen utförs självständigt. Studien har med signifikans identifierat att byråkratin ligger bakom en del av ineffektiviteten, vilket medför utdragna inköpsprocesser och planeringsprocesser. Studien utvärderar två olika skalor som en del av den numeriska metoden, en linjär och en kvadratisk. Den kvadratiska kräver normalt mer tid, men medför också högre tillförlitlighet. Däremot kan den medföra nackdelar om man inkluderar allokerandet av resurser, såsom tid, pengar eller personal som en tredje dimension inom AHP. Slutligen föreslår denna studie ett upplägg av hybridmodellen där man utnyttjar signifikansmåttet för att undersöka samstämigheten mellan exempelvis två individer kring vad som bör prioriteras. / This thesis presents a case study where a hybrid analysis containing the two frameworks SWOT and AHP has been made. The purpose has been to identify what the studied support business should prioritize in order to be more efficient. Using SWOT, one has been able to identify strengths, weaknesses, opportunities and threats for the function. However, SWOT fails to show their relevance and therefor it has been supplemented with an AHP analysis. When applying AHP, a numerical method has been introduced that makes it possible to quantify the factors. Thus, the relative weight of the factors can be derived. This will create a more reliable basis for the strategic decisions that the support business should implement. The study shows, with significance that the biggest issue of the support function lies in bureaucracy, causing the purchase and planning processes to be inefficient. The study also evaluates two different scales as a part of the numerical method, one linear and one quadratic. The quadratic usually requires more time but provides a more reliable result. However, it can bring some disadvantages if one includes allocations of resources, such as time, money or labor as a third dimension within AHP. Finally, the thesis proposes a way of using the hybrid model and the significance measurement to find out how two people agrees regarding what should be prioritized.

Support nurse is a professional group whose work involves close contact with other people, they are also a profession that is in demand in the labor market. The shortage of nurses means they may experience increased stress and lack of influence in their own work. Support nurses main task is to supervise individuals with neuropsychiatric disorders, these individuals also called for patients. The aim of the study was to investigate a group support nurses and their experiences of the emotional aspect of their job role and how relationships with clients and colleagues is important for how they feel and how they can manage the demands of work. In the performance of my study I have started from Arlie Hochschild (2003) theory of emotional wage work, how emotions are expressed and handled by support assistants in the daily work with the users. Wage labor is a central part of many people's lives and some individuals seek out jobs where they feel it can make a difference and the feeling of having meaningful work as evidenced in the results of the study on the basis of the description of the work support nurses. Hochschild (2003) argues that the emotional work means you have a job that consists of relationships with other people and where you are in your work becomes emotionally involved. I have chosen to use a qualitative method in the execution of this study by conducting eight semi-structured interviews with active support nurses divided into five businesses in the support operations in Luleå. The collected material for this study were analyzed using scientific articles that highlights previous research and Hochschild (2003) theory of emotional work. It appears from the results of the study and analysis of the experience of workload and managing their own emotions and the users are different as well, the experience of the emotional load. The support nurses’ highlights colleagues as an important factor to be able to perform at work. Working as a team is seen as a prerequisite and that all have in common is deleted from a user perspective and common goals. It also appears that the recovery is seen as crucial for the support assistants to cope with the work from a long term perspective, to sleep and enough recovery for those support assistants who work evenings / weekends while support assistants who work only during the day are satisfied with their work situation and feel that they get enough of recovery. / Stödassistenter är en yrkesgrupp vars arbete innebär en daglig  kontakt med andra människor. Det är en yrkeskategori som finns och som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden. Brist på stödassistenter kan innebära att de kan uppleva en ökad stress och brist på inflytande i det egna arbetet. Stödassistenternas huvudsakliga arbetsuppgift handlar om att handleda individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och benämns även som brukare. Syftet med studien har varit att undersöka en grupp stödassistenters och deras upplevelser av att ha ett emotionellt arbete kopplat till deras arbetsroll. Vidare handlade de om hur relationerna till brukare och kollegor har betydelse för hur de upplever att de kan hantera krav i arbetet. I studien har jag utgått från Arlie Hochschild (2003) teori om emotionellt lönearbete. Det emotionella arbetet innebär att man har ett arbete som utgörs av relationer till andra människor och benämns även som känsloarbete (Hochschild, 2003). Lönearbete utgör en central del av många människors liv och en del individer söker sig till arbeten där de upplever att det kan göra skillnad för en annan individ utifrån känslan av att ha ett meningsfullt arbete vilket speglas i studiens resultat. I utförandet av denna studie har en kvalitativ metod användts utifrån åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med verksamma stödassistenter inom fem stödverksamheter i Luleå Kommun. Jag har på så sätt kunnat samla in min empiri som jag sedan har analyserat med hjälp av artiklar och teorier inom området, emotionellt lönearbete. Studiens resultat och analys visar att upplevelsen av arbetsbelastning och hanteringen av de egna och brukarnas emotioner skiljer sig åt, likaså upplevelsen av den emotionella belastningen. Stödassistenterna lyfter fram arbetskollegor som en viktig faktor för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete. Att arbeta som ett team ses som en förutsättning och att alla gemensamt skall utgå från ett brukarperspektiv och gemensamma mål. Det framgår att återhämtningen ses som otillräcklig utifrån ett långtidsperspektiv, för de stödassistenter som arbetar kvällar/helger medan stödassistenter som endast arbetar dagtid är nöjda med sin arbetssituation och upplever att de får tillräckligt med återhämtning.

Denna masteravhandling är en undersökning av min professionsidentitet som administratör vid en konstnärlig högskola, där jag utforskar vilka handlingsutrymmen som finns för mina erfarenheter och mitt omdöme som statlig tjänsteman. Mitt syfte är att undersöka vad som formar och styr medarbetares roller och positioner på en konstnärlig högskola, både för de som verkar inom verksamhetsstödet och de som verkar inom kärnverksamheten. Hur uppfattar de sin egen och andras professionsidentitet och uppdrag? Finns det andra faktorer, än yrkeskategori, som påverkar medarbetarnas omdöme och handling och vad kan det i så fall utgöras av? Finns det sociala strukturer på såväl makroplan som inom individuella professionsidentiteter som påverkar den enskildes uppfattning av lojalitet och plikt inom sitt statliga uppdrag på en konstnärlig högskola? Vilka möjligheter och handlingsutrymmen har den enskilde medarbetaren att tillföra sina egna erfarenheter och omdömen?   I min masteravhandling framgår att en diskrepans kan uppstå mellan uppdraget och de egna föreställningarna om yrkesidentiteten. Det är faktorer som kan upplevas som en outtalad maktkamp, ett spänningsfält, mellan framför allt den konstnärliga kärnverksamheten och det förvaltande verksamhetsstödet. De teoretiker jag använder mig av i analysen är framförallt Hannah Arendt och Pierre Bourdieu. I min analys lyfter jag fram vikten av att utrymme ges för den kritiska reflektionen i den enskilda medarbetarens yrkesutövning. / This master's thesis is a study of my professional identity as an administrator at an art college, where I explore the scope for action for my experiences and my judgment as a government official. My purpose is to investigate what shapes and governs employees' roles and positions at an artistic university, both for those who work in business support and those who work in core business. How do they perceive their own and others' professional identity and mission? Are there factors other than occupational category that affect employees' judgment and action, and if so, what do they consist of? Are there social structures on a macro level, as well as within individual professional identities, that affect the individual's perception of loyalty and duty within his or her state assignment at an artistic university? What opportunities and scope for action does the individual employee have to add their own experiences and assessments? In my master's dissertation it appears that a discrepancy can arise between the assignment and one's own ideas about professional identity. These are factors that can be experienced as an unspoken power struggle, a field of tension, between the artistic core business and the administrative business support, above all. The theorists I refer to in the analysis are mainly Hannah Arendt and Pierre Bourdieu. In my analysis, I highlight the importance of providing space for the critical reflection in the individual employee's professional practice. / <p>Författaren är anställd som Utbildningsadministratör vid Institutionen för scenkonst. Stockholms konstnärliga högskola.</p>