Uppsatsen behandlar transpersoners livsberättelser och hur deras utveckling påverkat dem. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring transpersoners identitetsutveckling och hur det påverkar deras livsvillkor. Uppsatsens huvudfrågeställning är: Hur beskriver transpersoner sin identitetsutveckling samt på vilket sätt påverkas informanterna av att ses som avvikande i deras livsberättelser? I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjumetod med sju transpersoner. Studien har en fenomenologiskt inspirerad metodsansats samt en hermeneutisk analysansats. Det teoretiska ramverket i uppsatsen var Goffmans teori om Stigmatisering, Scheffs begrepp Sociala band samt Queerteorin som samhällsbakgrund. Resultatet påvisade transpersonernas bristande livsvillkor i samhället. Det framkom att informanterna präglades av en komplex livssituation där samtliga nämnde att deras identitetsförändring haft en negativ inverkan på deras liv. Detta har skapat en psykisk ohälsa som bland annat uttryckts genom självdestruktivitet. Samhället behöver utveckla sin förståelse och kunskap inom ämnet. Vi ser att vidare forskning i ämnet är viktigt för att förbättra samhällets kunskap och synsätt i hopp om att skapa ett mer jämlikt samhälle. / The essay addresses transgender life stories and how their development affected them. The purpose of the study is to create an increased understanding of the development of identity in transgender and how it affects their life conditions. The main question of the essay is: How do the transgender tell recount their identity development and in what way are the informants affected by being seen as deviating in their life stories? A qualitative interview method with seven transgender was used in the implementation of the study. The study has a phenomenologically motivated methodology and a hermeneutic analysis approach. Goffman's theory of Stigmatization was used as the theoretical framework as well as Scheff's concept Social Bonds and Queer theory to describe the background of society. The results demonstrated the transgender's lack of life conditions within the society. It emerged that the informants were characterized by a complex life situation where all mentioned that their identity change had a negative impact on their lives. This has resulted in mental ill-health which was expressed by self-destructiveness. Society needs to develop its understanding and knowledge in this subject and we note that further research is important for improving society's knowledge and approach to transgenders in hope of creating a more equal society.

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende grundar sig ofta i att en människa mår psykiskt dåligt och genom att skada sig själva vill de dämpa den ångest som detta medför. En stigmatisering i såväl samhället som inom vården finns och att möta dessa människor upplevs som skrämmande. Stigmatiseringen bidrar till att ämnet blir tabubelagt och det är svårt att söka den hjälp som behövs. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys där bloggar har analyserats. Resultat: Analysen av datamaterialet har genererat i olika teman enligt följande: en ständig närvaro av ångest, att fysisk behandla sig själv för att hantera ångest, oavbruten planering av att skada sig själv, kastas mellan känslor – en ständig ambivalens, vårdare iakttar mig, men ser mig inte samt ett dömande förhållningssätt från omgivningen. Att leva med ett självskadebeteende innebar ständig ångest samt många olika tillvägagångssätt kring hur de kan skada sig själva för att hantera denna. Diskussion: Det är viktigt för sjuksköterskan att ha en god kunskap samt förståelse för hur det är att leva med ett självskadebeteende för att på bästa möjliga sätt kunna bemöta dessa människor med respekt. Slutsats: Bristande kunskap och förståelse för människor med självskadebeteende bidrar till att upplevelsen av densamma blir sämre. / Background: Self-harm is often found in the fact that a person is mentally ill and by harming themselves, they want to subdue the anxiety it causes. There is a stigmatization in both society and in healthcare and meeting these people may seem fearful. Stigmatization helps to make the subject taboo and it is difficult to seek the help that is needed. Aim: To describe the experience of living with a self-harm behavior. Method: The study has been conducted with a qualitative content analysis where blogs have been analyzed. Result: The analysis of the data has generated in various headings as follows: a constant presence of anxiety,  to physically treat oneself to deal with anxiety, uninterrupted planning to harm itself, thrown between emotions - a constant ambivalence, caregiver observes me but does not see me and a judicial way from the surroundings. Living with self-harm involves constant anxiety and many different approaches to how they can harm themselves to deal with this. Discussion: It is important for the nurse to have a good knowledge and understanding of how it is to live with self-harm in order to best approach these individuals with respect. Conclusion: Lack of knowledge and understanding for people with self-harm contributes to the poorer experience.

Bakgrund: Socialstyrelsen har dokumenterat 450 000 individer mellan 18 år och äldre med alkoholmissbruk och 55 000 individer med narkotikamissbruk. Siffrorna representerade enbart dokumenterade fall av missbruk, men utesluter de antal missbruk vilka inte dokumenterats. Alla individer har rätten att tillgodoses med likvärdig vård och ett icke stigmatiserande från vårdpersonal oavsett livssituationer, bakgrund, fysiska och psykiska aspekter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av stigmatisering i vården vid alkohol och,- eller substansmissbruk samt beskriva genomförandet av datainsamlingsmetoden till samtliga artiklar. Metod: Studien var en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet har framtagits och sammanställts genom upprepad granskning av 12 vetenskapliga artiklar från tre databaser. Huvudresultat: Patienterna beskrev att upplevelsen av stigmatisering generellt uppfattades negativt och påverkade deras självkänsla, egenvärde, värdighet och hälsa. Patienterna berättade att stigmatiseringen skapade rädsla och vissa undvek kontakt med vården till följd av detta. Stigmatiseringen upplevdes nedvärderande och patienterna kände att de beskylldes för sitt tillstånd och därför inte förtjänade ett gott bemötande och god vård, medans några upplevde stigmatisering positivt och motiverande. Slutsats:  Varje individ skall bemötas med likvärdig vård anpassat efter dennes behov oavsett individens bakgrund eller livssituation. Därför borde sjukvårdspersonal utöka sin kunskap och förståelse i mötet med dessa individer genom att tillgodoses med relevant utbildning i ämnet, anskaffa förståelse i stigmatiseringens innebörd och påverkan i syfte att tillhandahålla likvärdig och icke stigmatiserande vård till alla individer. / Background : The National Board of Health has documented 450,000 individuals between 18 years and older with alcohol abuse and 55,000 individuals with drug addiction. The figures represented only documented cases of addiction, but excluded the number of addictions that have not been documented. Aim : The purpose of this literature study was to describe patient's experience of stigmatization of alcohol and, - or substance abuse in health care and describe the implementation of the data collection method from all articles. Method : The study was a descriptive literature study. The result has been developed and compiled by repeated review from 3 scientific articles found out of three databases were used in the preparation of the result. Main results : Patients described that the perception of stigmatization was generally perceived negatively and affected their self-esteem, dignity and health which resulted in fear and shame. Patients felt that they were accused of their condition and therefore did not deserve good treatment and good care, while some patients’ considered stigmatization as something positive and motivating. Conclusion : Each individual should be treated with equal care adapted to their needs. This should not be influenced regardless of the individual's background or life situation. Therefore, healthcare professionals should increase their knowledge and understanding in the encounter with these individuals, by providing adequate education in the subject, acquiring understanding of the stigma's impact on the individual in order to provide equal and non-stigmatizing care to all individuals.

Trots att HIV numera är en välkänd sjukdom och miljontals människor världen över är drabbade, är det fortfarande en av världens mest stigmatiserade sjukdomar. Stigmatiseringen leder till att sjukdomen förknippas med både fördomar och skam, vilket påverkar människorna som årligen drabbas av sjukdomen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att få en HIV diagnos. Litteraturstudiens resultat baserades på nio stycken vetenskapliga artiklar som resulterade i följande sex teman: Upplevelser av chock, upplevelser av ilska och skuld, upplevelser av dödsångest, upplevelser av svårigheter vid avslöjandet av diagnosen för närstående, upplevelser av acceptans samt upplevelser av diagnosen som en positiv vändpunkt. I resultatet framkom det tydligt att diagnosbeskedet väcker många starka känslor och att personerna som drabbas är i stort behov av hjälp och stöd av sjukvårdspersonal för att kunna hantera diagnosbeskedet. Därav är det av vikt att sjuksköterskor får en inblick kring upplevelserna angående ett HIV diagnosbesked samt får mer utbildning inom ämnet så att rätt information kan ges. / Although HIV is a well-known disease and millions of people worldwide are affected, it is still one of the world's most stigmatized diseases. Stigmatization causes the disease to be associated with both prejudice and shame, affecting the people who suffer from the disease annually. The purpose of this qualitative literature study was to highlight patients' experiences of getting an HIV diagnosis. The results of the literature study were based on nine scientific articles that resulted in the following six themes: Experiences of shock, experiences of anger and guilt, experiences in fear of dying, experiences of difficulty whit disclosure to friends and family, experiences of acceptance, and experiences of the diagnosis as a positive turning point. In the results, it was clear that the diagnosis raised many strong emotions and that the people who are affected are in urgent need of assistance and support from healthcare professionals to handle the diagnosis. Hence, it is important that nurses get an insight into the experiences regarding an HIV diagnosis and receive more education in the subject so that the right information can be given.

Studiens syfte har varit att skapa en djupare förståelse för mobbning och utifrån berättelser undersöka hur arbetsplatsmobbning upplevs, samt tillämpa ett sociologiskt perspektiv på fenomenet. Studien har haft en kvalitativ samt narrativ inriktning, där datamaterialet bestående av åtta tidigare publicerade livsberättelser har analyserats med hjälp av Goffmans stigmateori, samt Erikssons systemteori. Vid analysen har även datamaterialet relaterats till tidigare forskning. I våra tolkningar av berättelserna fann vi olika teman för hur mobbning upplevs. Dessa delades in i uppkomst, karaktär och konsekvenser. Vår studie förklarar mobbningens uppkomst genom att individer bryter mot rådande normer beträffande den sociala kontexten på arbetsplatser. Det normbrytande handlandet möjliggör att individen kan stigmatiseras samt bestraffas. Studien visar att utfrysning som sanktioneringsmetod var vanligt förekommande och att mobbning kan ge allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Utsatta personer kan utveckla en negativ självbild samt uppleva skamfyllda känslor. Resultatet visar även att utsatta personer ofta hamnar i sjukskrivning, där ett återinträde till arbetsplatsen tenderar att misslyckas. / The purpose of the study has been to create a deeper understanding of bullying, and based on stories examine how workplace bullying is perceived and apply a sociological perspective on the phenomenon. The study has had a qualitative and narrative orientation, where the data material consisting of eight previously published life stories has been analyzed using Goffman's stigma theory, as well as Eriksson's system theory. In the analysis, the data material has also been related to previous research. In our interpretations of the stories, we found different themes for how bullying is experienced. These were divided into origin, character and consequences. Our study explains the origin of bullying by individuals violating current norms regarding the social context at workplaces. The norm breaking act allows the individual to be stigmatized and punished. The study shows that sanctioning by exploitation was common and bullying could have serious consequences for the victim. Exposed persons can develop a negative self-image and experience shameful feelings. The result also shows that vulnerable people often end up in a disease state and the re-entry to the workplace tends to fail.

Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp vilket inkluderar alla personersom upplever att deras könsidentitet och/eller könsuttryck inte är kongruentmed det kön de blev tilldelade vid födseln. Prevalensen av transpersoner ivärlden är svår att uppskatta och på grund av den stigmatisering somgruppen utsätts för finns förmodligen ett mörkertal. Transpersonerdiskrimineras, utsätts för våld och övergrepp samt försätts ofta i hälsofarligasocioekonomiska tillstånd såsom social exkludering, arbetslöshet ochhemlöshet. Detta ökar risken för depression, ångest, suicid, missbruk ochpsykisk stress. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser kring bemötande från vårdpersonalinom den öppna hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Åtta vetenskapligaartiklar analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem olika teman vilka lyder: Vård som främjaridentitetsutveckling, Att avslöja sin könsidentitet, Kunskap och attityder frånvårdgivarens sida, Diskriminerad till följd av sin identitet och Ansvaretligger hos patienten. Diskussion: Diskussionen betonar hur vårdpersonal kan få ökad förståelse förtranspersoners behov utifrån Husserls livsvärldsteori. Konsensusbegreppetvårdande diskuteras i relation till de bristfälliga vårdrelationer mångatranspersoner vittnar om. Vidare diskuteras kunskapsglappet hosvårdpersonalen, dess effekter på vårdens tillgänglighet och behovet avutbildning. / Background: The term transgender is an umbrella term that include all people whosegender identity and/or gender expression is not congruent with theirassigned sex at birth. The prevalence of transgender people is difficult toestimate and due to stigma the numbers might be underreported.Transgender people are discriminated and exposed to violence and assault.Many end up in vulnerable socioeconomic situations that include socialexclusion, unemployment and loss of household which increases the risk fordepression, anxiety, suicide, abuse and mental distress. Aim: To illuminate transgender peoples experiences of health care staff’s attitudestowards them in the general health care. Method: A literature review was conducted to answer the aim. Eight scientificarticles were analyzed focusing on similarities and differences. Results: The results are presented in five main themes: Supporting the self-concept,To disclose ones gender identity, Knowledge and attitudes within the healthcare system, Discriminated due to ones identity and The responsibility lieson the patient. Discussion: The discussion emphasize how health care staff can gain understanding fortransgender peoples needs related to Husserl’s theory of the life world. Theconcept of care are discussed related to the substandard patient-caregiverrelationship that many transgender people report about. The lack ofknowledge within the health care system is discussed as well as how it willeffect transgender peoples access to care and the need of education.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur förskolor arbetar med barn som har en vårdnadshavare eller familjemedlem som har dömts för brott och/eller är frihetsberövad. Den första frågeställningen i studien har behandlat hur intresse-organisationer inom området beskriver sina erfarenheter av förskolans arbete och frihets-berövandets påverkan på denna grupp med barn. Den andra frågeställningen har berört förskolerektorernas arbete med dessa barn och erfarenheterna de fångat upp från verksamheten samt de yrkesverksamma gällande detta arbete. Den tredje frågeställ-ningen har berört potentiella utvecklingsområden i arbetet med barn i denna situation. I studien har kvalitativ forskningsmetodik använts och resultatet grundar sig på analyser av fem kvalitativa intervjuer med intresseorganisationer och förskolerektorer. Resultatet har analyserats genom anknytningsteoretiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien påvisar att många av barnen mår dåligt i förskolan, uppvisar förändrade beteenden och fysiska reaktioner på trauman kring frihetsberövanden. Det framkom även att förskolor många gånger inte blir informerad om barnens situation och att det oftast är den informa-tionen som är avgörande för att barnen ska få det stöd de behöver.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.