Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

Bakgrund: Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande där individen kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och bidra till samhället. Inom elitidrotten ställs det höga krav på individen vilket genererar stora fysiska och psykiska påfrestningar för individen. Det gör elitidrottare till en utsatt grupp för psykisk ohälsa och risktagande beteenden. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av psykisk ohälsa hos personer som utövar elitidrott. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Artiklarna hämtades från Cinahl och PsycInfo. Litteraturöversikten är baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Både systematiska och osystematiska sökningar genomfördes vilket resulterade i tolv artiklar. Resultat: Erfarenheterna kring psykisk ohälsa hos elitidrottarna sammanfattades i tre teman: att leva upp till egna och andras förväntningar, bristande kunskap och stöd samt konsekvenser av psykisk ohälsa. Temat egna och andras förväntningar består av två subteman: att förändra sin identitet och att utsättas för stigmatisering. Konklusion: Den psykiska ohälsan inom elitidrotten ökar liksom den gör hos allmänheten i övrigt. Stigmatiseringen och bristen på kunskap kring psykisk ohälsa inom elitidrotten har visat sig vara stor. Det bör därför läggas mer resurser på utveckling och förbättring genom utbildning för att kunna ge bättre stöd till personer som drabbas av psykisk ohälsa inom elitidrotten. / Background: Mental health is a state of well-being where the individual can cope with common stress, be able to work productively and to contribute to society. In the elite sport, there are high demands on the individual, which generates a great physical and mental stress in the individual. It makes elite athletes a vulnerable group for mental ill health and risk-taking behaviors. Aim: The aim was to describe experiences of mental illness among people practicing elite sports. Method: A literature review was conducted. The articles were retrieved from the databases Cinahl and PsycInfo. The literature review was based on qualitative and quantitative articles. Both systematic and unsystematic searches were conducted, resulting in twelve articles. Results: The experiences of mental illness among the elite athletes were summarized in three themes: Living up to one's own and others' expectations, lack of knowledge and support, and consequences of mental illness. The theme, Living up to one's own and others' expectations consists of two sub-themes: to change ones identity and to be subjected to stigmatization. Conclusion: The mental illness in the elite sport increases as well as it does within the general population. The stigmatization as well as the lack of knowledge about mental illness within the elite sport have proved to be great. Therefore, it should be added more resources on education in order to be able to provide better support to people who suffer from mental illness in elite sports.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem både inom vården samt i samhället. Patienter som lider av psykisk ohälsa lider vanligtvis från somatiska sjukdomar, vilket ofta kräver att de behöver söka vård inom primärvården men även somatisk vård. Kvaliteten på vården anses ofta vara bristfällig då patienter möts av stigmatisering och förutfattade meningar om sitt psykiska tillstånd.    Syfte: Syftet är att belysa hur vuxna patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom upplever bemötandet av vårdpersonal inom somatisk vård.   Metod: Den valda designen var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv ansats, där tio kvalitativa originalartiklar valdes ut efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Resultaten visar att patienten upplever i huvudsak kommunikationsbarriärer vid interaktion med vårdpersonal inom somatisk vård. Kommunikations barriärerna visades sig ha en korrelation med underliggande problem, nämligen stigmatisering och självstigmatisering, bristande kunskap, samt att patienter känner en känsla av isolering och övergivenhet. Patienter med psykisk ohälsa lyfte fram behovet av att bli sedd som mer än sin sjukdom och hade ett behov att tas på allvar.    Slutsats: Patienter med svår psykisk ohälsa känner sig ofta övergivna och isolerade på grund av otillräckligt engagemang från vårdpersonal inom den somatiska vården. Patienterna upplever då kommunikationsbarriärer vid bemötandet av vårdpersonalen. Detta speglar ett större behov av att sjukvårdspersonal ska utbildas mer inom detta område. Vilket kan minska stigmatisering och osäkerhet om hur man ska hantera denna patientgrupp. / ABSTRACT   Background: The diagnosis of various mental illnesses is an ever-increasing occurrence within the medical field/society. Patients who suffer from mental illness often suffer from somatic comorbidity, which consequently requires them to seek frequent care within primary healthcare facilities as well as other somatic care departments. The quality of care provided is often considered deficient as patients are often met with stigmatization and preconceptions of their mental condition.    Aim: The aim of this literature review is to illuminate how adult patients diagnosed with mental illness experience interactions with healthcare professionals within somatic care.   Method: The chosen design was a qualitative general literature review where ten qualitative original articles were included for analysis after searching in databases PubMed and CINAHL   Result: The results show that patients highlight deficits in communication as a main concern while interacting with healthcare professionals in a somatic care setting. Deficits in communication were shown to have a direct correlation to underlying issues namely, stigmatization and self-stigmatization, lack of knowledge of personnel as well as the patients feeling a sense of isolation and abandonment. Patients with diagnosed mental disorders highlighted the need to be seen as more than their mental illness where their concerns are taken seriously and examined accordingly and thoroughly.   Conclusion: Patients with Severe Mental Illnesses are often left feeling abandoned and isolated due to inadequate engagement on the part of healthcare professionals within somatic care. Patient accounts reflect communication barriers as the clearest indicator for a greater need for healthcare professionals to be educated more. This will aim to bridge the two categories of illnesses as well as reduce stigma and uncertainty on how to deal with patients.

Under år 2020 sökte omkring 198000 hushåll i Sverige socialbidrag i form av ekonomiskt bistånd, som syftar till att öka levnadsvillkoren för medborgare i den svenska välfärdsstaten. Syftet med den här studien var att undersöka hur informanter som söker ekonomiskt bistånd upplever att de förhåller sig till institutionell makt i mötet med socialtjänsten samt att undersöka om informanterna upplever en stigmatisering av biståndstagare utifrån normer i samhället. Metoden som använts i studien är en kvalitativintervjumetod där sex intervjuer genomförts i semistrukturerad form. Avgränsningar som gjorts har landat i att informanterna av sjukdomsbaserade och/eller sociala skäl inte kunnat uppnå självförsörjning på egen hand intervjuades i studien. Slutsatser som dragits i studien är att biståndstagare upplever sig vara mycket granskade och kontrollerade av Socialtjänsten, vilket påverkar dem negativt ur flera aspekter: allra främst finns en stark upplevelse av oro och stress till följd av detta. Informanterna upplever även att det finns en svårighet att ta sig ifrån ekonomiskt bistånd då det i det långa loppet skapar ett beroende av hjälp istället för att fungera förebyggande. Vidare är den egna självbilden starkt präglad av fördomar gentemot biståndstagare ochdet finns en känsla av stigmatisering hos informanterna. / In 2020, around 198,000 households in Sweden applied for social assistance in the form of financial assistance, which aims to increase the living conditions of citizens in the Swedish welfare state.The purpose of this study was to investigate how informants seeking financial assistance feel that they relate to institutional power in the encounter with the social services and to also investigate whether the informants experiencea stigmatization of aid recipients based on norms in society. The method used in the study is a qualitative interview method where six interviews were conducted in a semi-structured form. Delimitations that have been made have landed in that the informants for illness-based and/or social reasons could not achieve self-sufficiency on their own were interviewed in the study. Some conclusions drawn in the study are that recipients feel that they are highly examined and controlled by the Social Services, which has a negative effect on them from several aspects: above all, there is a strong experience of anxiety and stress as a result. The informants also experience that there is a difficulty in recovering from financial assistance as in the long run it creates an addiction to help instead of functioning preventively. Furthermore, one's own self-image is strongly marked by prejudices towards beneficiaries and there is a feeling of stigmatization among the informants.

Diskriminering är ett globalt fenomen som i dagens samhälle är oacceptabelt i många länder och kulturer. Det är något som drabbar många människor runt om i världen och många gånger är det av skäl man som person inte kan ändra på. Med den ökande globaliseringen och medvetenheten om vad som kan betraktas som acceptabelt och oacceptabelt har diskrimineringen hamnat högre upp på agendan. Detta har medfört att diskriminering inte bara prioriteras utav stater men också inom den privata sektorn. I denna kvalitativa studie undersöks hur diskriminering mot minoritetsgrupper påverkar de i arbetslivet. De delar som berörs under undersökningen är anställningsprocessen, arbetet och grupperingar i arbetet men även karriärmöjligheter. Undersökningsmetoden bestod utav kvalitativa intervjuer där respondenterna fick svara på frågor hur de uppfattade de olika sakerna baserat på deras arbetslivserfarenheter. Undersökningen omfattade sju personer där alla hade en kandidatexamen inom ekonomi, de olika respondenterna arbetade på olika arbetsplatser och olika arbetsuppgifter. Den teorier som använts är teorier som behandlar rekryteringsprocesser, diskriminering, stigmatisering och organisationsteori. Efter att ha analyserat det empiriska data och teorierna så visar forskningen på att det finns en viss del diskriminering på arbetsmarknaden. Dock är den väldigt beroende på faktorer som vart man arbetar och vilken typ av medarbetare man har på arbetsplatsen. / Discrimination is a global phenomenon today and is unacceptable in various countries and cultures. It is something that affect people around the world and often it’s for reasons that cannot change. With the increasing globalization and awareness of what can be acceptable and unacceptable discrimination has ended up higher in the agenda. This means that discrimination is not only prioritized by states but also in the private sector. This qualitative study examines how discrimination against minority groups affects them in working life. The parts that are affected during the survey are the hiring process, the work and groupings at work, but also career opportunities. The survey method consisted of qualitative interviews where the respondents had to answer questions about how they perceived the different things based on their work experiences. The theories used are theories that deal with recruitment processes, discrimination, stigma and organizational theory. After analyzing the empirical data and theories, the research shows that there is a certain amount of discrimination in the labor market. However, it is very dependent on factors such as where you work and what type of employee you have in the workplace.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ”killgängen” i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved. Ett övergripande tema som utlästes ur informanternas svar är att Seved präglas av en generell gemenskap i den bemärkelse att ett ”vi” har skapats då området utsätts för stigmatisering. Trots den betonade gemenskapen är det viktigt att lyfta fram att den på ett individuellt plan inte är lika heltäckande och generell. Utifrån informanternas svar framgår det att det råder en tydlig åtskillnad mellan tjejer och killar, exempelvis är det otänkbart för tjejerna att de skulle stå och hänga med killgängen på Seveds gator. Informanterna har en nedlåtande ton då de beskriver killarnas ”hängande på gatan” och påpekar att de själva kan göra något mer meningsfullt med sin tid. Vidare betraktar informanterna Seved som en trygg plats men i deras svar går det även att utläsa att de förhåller sig till en vedertagen sanning om att tjejer i allmänhet måste vara extra försiktiga om kvällarna. Detta visar hur dolda maktstrukturer indirekt påverkar informanternas handlingsutrymme. Ytterligare en slutsats är att informanterna anser att medieskildringen av Seved är snedvriden och överdriven vilket bidrar till att området har fått ett oförtjänt dåligt rykte. / This study is a qualitative study consisting of six interviews with teenage girls between 15-17 years. The aim of the study is to explore these girls´ experiences of living in the neighbourhood Seved in Malmö, which is an area highlighted in the media. With help of a phenomenological and intersectional theoretical framework, we analyze the interviewees’ way of thinking about their neighbourhood. The result describes; what the interviewees´ think is characteristic about Seved, how they relate to the neighbourhoods´ "youth gangs", how they experience the security and insecurity which is associated with their neighbourhood, how they respond to the bad reputation of Seved and how they move in different parts of the city. Our result shows that the interviewees are talking about a widespread fellowship that exists among the residents in Seved. The fellowship becomes strong because of the stigma that area of Seved suffers from, but on an individual level this fellowship is not complete. For example, it appears that there is a clear distinction between girls and boys. The interviewees describe that they look down on the “boys on the street" and point out that they themselves can do something more meaningful with their own time. Furthermore, the interviewees consider Seved a safe place but in their responses there is also an indication of that they take it for granted that girls generally have to be extra cautious at night. This shows how the hidden structures of power indirectly do have a clear impact on the discretionary power of the interviewees. Another conclusion is that the interviewees believe that medias´ portrayal of Seved is distorted and exaggerated, and thus the neighbourhood of Seved has got an undeservedly bad reputation.

Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige som skapar ett stort lidande hos de anhöriga som blir kvar. De efterlevande drabbas ofta av psykisk ohälsa som genererar ett ökat behov av hjälp och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka professionellas upplevelser av krisstöd till anhöriga vid suicid. Studien är kvalitativ och baseras på tio semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys där fyra teman har identifierats. Resultatet visar att krisstöd genom stödsamtal är en viktig och central del i sorgebearbetningen, men också att ämnet suicid fortfarande är ett stigmatiserat ämne i samhället vilket kan förhindra att den efterlevande tar emot hjälp eller själv söker hjälp. En del av ansvaret för att få tillgång till krisstöd ligger hos den efterlevande själv vilket leder till ett mörkertal bland efterlevande som aldrig erhåller något krisstöd trots att behovet föreligger. Dessa fynd ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar även på att det finns delar inom krisstöd som saknas samt att suicidprevention är en nyckelfaktor för att förebygga att de anhöriga någonsin ska behöva krisstöd. / Suicide is a public health problem in Sweden, which creates major suffering among the people close to the deceased. The bereaved often encounter mental illness which generates an increased need for support. The aim of this study is to examine the professionals’ experiences of existing crisis support after a suicide. This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews and a thematic analysis where four themes have been identified. The result demonstrates that crisis support through conversations is an important and central part of the grief process, but that suicide as a topic still is stigmatized in society which can prevent the bereaved from accepting or seeking help. Some of the responsibility to get access to crisis support falls on the bereaved, leading to some of the grieving people never getting access to crisis support even though there is a need for it. These findings are in line with previous research. The result also show that parts are missing within crisis support and that suicide prevention is a key factor to prevent individuals from ever needing crisis support.

Den svenska narkotikapolitiken kännetecknas av stränga förbudslagar som har mött motstånd de senaste åren. Detta eftersom dess effektivitet har blivit ifrågasatt. Målet med denna undersökningen är att undersöka svenska socialarbetares åsikter om den svenska narkotikapolitiken och hur den påverkar deras arbete. Vidare vill vi även se hur socialarbetare ställer sig till en eventuell avkriminalisering av cannabis för eget bruk och hur det hade kunnat påverka deras arbete. Undersökningen består av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer som stöter på klienter med missbruk på olika sätt. Resultatet visar att intervjupersonerna anser att narkotikapolitiken bör utvärderas. De anser att den nuvarande narkotikapolitiken är repressiv och straffar mer än den hjälper. Vidare påpekar de att en eventuell avkriminalisering kan gynna brukare- och missbrukare även om det är en komplex policyfråga som måste utvärderas noggrant innan det implementeras. Intervjupersonerna nämner en rädsla för att en avkriminalisering av cannabis för eget bruk hade normaliserat drogen och ökat användningen. Den svenska narkotikapolitiken bidrar även till stigmatisering av brukare- eller missbrukare, något som gör att de ses som avvikare och kriminella och förhindrar dem från att söka hjälp. Vår slutsats är att den svenska narkotikapolitiken i sin nuvarande form måste förändras. Huruvida detta är genom en avkriminalisering av cannabis för eget bruk eller genom att förbättra och göra den nuvarande missbruksvården mer lättillgänglig är något som måste övervägas. / The Swedish drug policy is characterized by strict prohibitionist laws which has seen some resistance in recent years due to questioning of its effectiveness. The aim of this essay is to examine Swedish social workers views regarding the Swedish drug policy and how it affects their work with drug users and drug dependent clients. Furthermore we wanted to see what social workers feel about decriminalization of cannabis for personal use and how it could affect their line of work. The study consists of eight semi-structured interviews with social workers who come across clients with addictions in different ways. The results show that the interviewees believe that the drug policy needs to be evaluated. They believe that it’s currently repressive and punishes more than it helps. Furthermore, they point out that decriminalization can benefit users and drug dependent clients even though it’s a complex policy that must be properly evaluated before implementing. The interviewees mention a fear that decriminalization of cannabis for personal use would normalize the drug and in turn lead to an increased use. The Swedish drug policy is also considered to contribute to the stigmatization of users or drug dependent clients. This in turn leads them to be seen as deviants and criminals, something that prevents them from seeking help. Our conclusion is that Sweden's drug policy, in its current form, needs to change. Whether this is through decriminalization of own use or through improving the accessibility and quality of current drug treatment care is something that needs to be considered.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa den diskurs som finns kring ekonomiskt bistånd och individer som erhåller försörjningsstöd i Svenska tidningar. Vidare är det av intresse att undersöka vad diskursen kan få för konsekvenser för individerna i fråga. Metoden som användes för att besvara syftet är kritisk diskursanalys. Efter genomläsning av artiklarna kunde tre teman identifieras och analysen delades därmed upp enligt dessa teman; att Malmö är en generös stad som betalar ut höga bistånd, kopplingar till arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram samt slutligen kopplingar till utrikesfödda. Temana analyserades enligt Faircloughs tredimensionella modell. Det som arbetet resulterade i är att bidragstagare stigmatiseras. Diskussionen kring vilka begränsningar och möjligheter bidragstagare har är bristande i svenska nyhetstidningar. Detta eftersom artiklarna använder statistik och rapporter för att snarare rikta kritik mot lokalpolitiken, biståndshandläggare eller individerna som erhåller försörjningsstöd. / The purpose of this paper is to examine the discourse in Swedish newspapers  around financial aid and financial aid recipients. Furthermore it is of interest to examine what consequences this discourse could mean for the individuals in question. The method used to answer the purpose of this paper is critical discourse analysis. After reading the newspaper articles three themes were identified. The analysis was split up into three themes which were that Malmö is a generous city, referencing the amount they pay out in financial aid, that the discourse revolved around unemployment and unemployment programs and mentions of foreign-born individuals. Each theme was analyzed with Fairclough’s three dimensional model. The results show that financial aid recipients are stigmatized. There is limited discussion in Swedish newspapers about the limitations and opportunities that financial aid seekers face. This is because the articles in the newspaper are using statistics and official reports to criticize politicians, socialworkes as well as the financial aid recipients.