Studiens syfte var att undersöka hur före detta intagna upplever möjlighet till arbete efter frigivning samt ta reda på hur de blir bemötta av arbetsgivare. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för tidigare dömda att återintegreras på arbetsmarknaden samt att arbetsmöjligheterna skiljer sig kraftigt mellan personer som inte är dömda och de som är tidigare dömda. Detta eftersom arbetsgivare vill skydda organisationen från brottslighet. Teorierna om stigmatisering och stämpling utgör stora delar av arbetet och analyseras tillsammans med informanternas uttalanden i analysdelen. Studien består av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats med fokus på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultat och analysdelen har jag lyft fram fyra teman som är: självstigmatisering, det dolda stigmat, självuppfyllande profetia och arbetsgivarens respekt för stigmatisering. Slutligen visar huvud resultatet att informanterna i undersökningen befinner sig i en avvikande grupp som har svårt för att återanpassa sig på arbetsmarknaden. Flera av faktorerna till detta är att de fortsätter stigmatiseras och stämplas i anställningsprocesser utifrån tidigare brott, något som därmed begränsar arbetsmöjligheterna ytterligare. Resultatet visar dessutom på att ingen av informanterna erfarit att de blivit bemötta på ett annorlunda sätt, något som kan bero på att man vanligtvis brukar respektera en annan persons stigma i sociala grupper. / The purpose of the study was to investigate how former inmates experience the opportunity to work after served prison sentence and find out how they are treated by employers. Previous research shows that there are difficulties for previously convicted people to be reintegrated into the labour market and that job opportunities differ greatly between people who are not convicted and those who are previously convicted. This is because employers want to protect the organization from crime.   The theories of stigmatization and stamping make up much of the work and are analyzed together with the informants' statements in the analysis part. The study consists of a qualitative method with a phenomenological approach focusing on six qualitative semi-structured interviews. In the results and the analysis section I have highlighted four themes that are: self-stigmatization, the hidden stigmatization, self-fulfilling prophecy and the employer's respect for stigmatization. Finally, the main result shows that the informants in the survey are in a deviant group who have difficulty in reintegrating into the labour market. Several of the factors for this are that they continue to be stigmatized and stamped in employment processes based on previous crimes, which further limits the job opportunities. The result also shows that none of the informants have experienced that they have been treated in a different way, which may be because one usually respect another person's stigma in social groups.

En ökad utbredning av psykisk ohälsa ses världen över och är ett stort folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Fysiska besvär som inte blivit tagna på allvar av den somatiska vården, självstigma, samt vårdpersonalens okunskap är faktorer som gör att många patienter med psykisk ohälsa drar sig för att söka vård. En del i sjuksköterskans ansvarsområde är att främja hälsa, för att främja hälsa hos patienter med psykisk ohälsa krävs bland annat fördjupad kunskap om psykisk ohälsa. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. En litteraturstudie genomfördes med litteratursökningar i tre databaser och åtta artiklar inkluderades. Materialet bearbetades med stöd från innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Vårdpersonalens erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av bristande kunskap om psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av organisationsstrukturer. Resultatet visade att vårdpersonalen hade bristande kunskap om psykisk ohälsa. En oförberedd organisation, kännetecknad av tidsbrist hos vårdpersonalen framkom även. Tidsbristen ledde till att det inte fanns möjlighet att etablera en förtroendefull relation. Majoriteten av vårdpersonalen hade en välvilja gentemot patienter med psykisk ohälsa. Vårdpersonalen upplevde att ingen tog ansvar för patienterna med psykisk ohälsa och att de ständigt föll mellan stolarna. / An increased prevalence of mental illness is seen worldwide and it's a major public health issue both in Sweden and global. Physical problems that haven't been taken seriously, self-stigma and healthcare professional´s lack of knowledge are influencing parts that make patients with mental illness less willing to seek care. One of the nurse's fundamental responsibilities is to promote health. In order to promote health among patients with mental illness, better knowledge about mental illness is required. The aim of this study was to illustrate healthcare professional´s experiences of nursing patients with mental illness in the somatic healthcare. A literature study was accomplished with searches in three databases and eight articles were included. The material was analysed with support from content analysis. The result emerged in three categories: Healthcare professional´s experiences of patients with mental illness; Healthcare professional´s experiences of lacking knowledge about mental illness; Healthcare professional´s experiences of organizational structures. The findings revealed that the healthcare professionals experienced a lack of knowledge about mental illness. An unprepared organization characterised by lack of time was also found. The lack of time led to impossibility to establish a trustful relationship. The majority of the healthcare professionals had a benevolence towards the patients with mental illness. A feeling that the patients always fell between the chairs and that nobody takes responsibility for them occurred by the healthcare professionals.

Det här självständiga arbetet, som avslutar utbildningen Arkitektur, visualisering ochkommunikation på Malmös universitet, handlar om interaktion mellan människor och utforskarom en omgestaltning av platsen vid Rosengårds station hade kunnat minska polarisering och rasism.Syftet med arbetet har varit att bidra till en bättre förståelse för hur designprinciper somdrivs av konvivialitet kan påverka upplevelsen av att vistas på en plats. Detta undersöks i ettgestaltningsförslag som presenterar hur Rosengårds station kan byggas om för att förstärka den sociala hållbarheten i stadsdelen och sammanföra Rosengård med resten av Malmö.Konvivialitet står för gemenskap och att kunna leva tillsammans. Genom att skapa tillfällen eller samlingsplatser som bidrar till integration, under ett demokratiskt tak, kan vi med tiden minska segregationen och stigmatiseringen i världen. På sådana platser kan fler människor observera andra och lära sig tolerera varandra. Det i sig leder även till att platsen kan upplevas tryggare och härlig att vistas på.Den här studien handlar även om trygghet, och vilka designprinciper som används för attdesigna en trygg plats. Arbetet hävdar att konvivialitet kan skapa ett bättre samhälle, ochförklarar varför det kan vara lämpligare att designa med aspekter av konvivialitet än aspekterav trygghet. Att designprinciper som bygger på en önskan om att etablera konvivialitet skiljersig från designprinciper som drivs av endast att ge förutsättningarna för trygghet presenterasi arbetet. Litteraturstudierna har sammanfattats och undersökts vidare i ett designförslag.Litteraturstudierna har även varit grunden för upplägget av undersökningar och analyser samtintervjuer med viktiga aktörer. Genom observationer, skisser och samtal sammanfattades viktiga synpunkter och aspekter under arbetets gång. Genom att i designförslaget undersöka hur en tillbyggnad av bokaler (en byggnadstyp med plats för lägenheter samt butiker, mat och dryck, verksamheter) kan fler aktiviteter och förbättrad rörelse vid stationen skapas. Designförslaget visar hur vi kan få uppleva stadsrummet tryggare, attraktivare och mer konvivialt. / This independent work, which completes the course Architecture, Visualization and Communication at Malmö University, is about interaction between people and explores whether a redesign of the site at Rosengård station could have reduced polarization and racism.The purpose of the work has been to contribute to a greater understanding of how design principles driven by conviviality can influence the experience of staying in one place. This is being explored in a design proposal that presents how Rosengård's station can be rebuilt to strengthen the social sustainability of the district and to combine Rosengård with the rest of Malmö.Conviviality stands for community and being able to live together. By creating opportunities or gathering places that contribute to integration, under a democratic roof, we can over time reduce segregation and stigmatization in the world. In such places, more people can observe others and learn to tolerate each other. This in itself also means that the place can be felt safer and lovely to stay at.This study also deals with safety, and what design principles are used to design a safe place. The work claims that conviviality can create a greater society, and explains why it may be more appropriate to design with aspects of conviviality than aspects of security. That design principles based on a desire to establish conviviality differ from design principles that are driven by only providing the conditions for security are presented in the work. The literature studies have been summarized and further investigated in a design proposal. Literature studies have also been the basis for the organization of surveys and analyzes as well as interviews with key players. Through observations, sketches and conversations, important views and aspects were summarized during the course of the work. By exploring in the design proposal how an extension of books (a building type with space for apartments as well as shops, food and drink, businesses), more activities and improved movement at the station can be created. The design proposal shows how we can experience the city space safer, more attractive and more convivial.

Bakgrund: Spelfilmer har en stor påverkan på vår kulturella förförståelse. Individers föreställningar och uppfattningar om olika typer av fenomen, däribland psykisk ohälsa, formas därför medvetet och omedvetet av hur spelfilmer väljer att skildra dessa fenomen. Det är därför av stor vikt att psykisk ohälsa skildras på ett sätt som inte producerar eller reproducerar felaktiga och stigmatiserande attityder gentemot individer med psykisk ohälsa för att dessa individer ska ha chans till återhämtning och delaktighet i samhället. Spelfilmer är en stor aktör i det moderna historieberättandet, vi kan därför genom att studera spelfilmer få en fingervisning kring hur våra föreställningar och uppfattningar kring psykisk ohälsa har förändrats genom tiden. Syfte: Syftet med studien är att studera likheter och skillnader i hur psykisk ohälsa skildras i några uppmärksammade spelfilmer från 1970-talet till idag. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförandet av studien visar på att de stereotypa föreställningarna som råder kring psykisk ohälsa, som säger att individer med psykisk ohälsa på olika sätt är och förväntas vara normöverskridande, än idag är de mest vedertagna. Ett överträdande av ett ”vi och dem” kunde emellertid urskiljas i de nya filmerna, i den bemärkelsen att karaktärerna med psykisk ohälsa skildrades mer nyanserat och deras medmänskliga och empatiska sidor fick framträda. Det här backades upp av en tydlig kritik mot samhällets orättvisor, normer och strukturer. Slutsats: Genom att i skildringen av psykisk ohälsa träda utanför de stereotypiska föreställningarna kan skiljelinjerna mellan vad som anses vara normalt kontra onormalt suddas ut något, vilket kan minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. En icke-stigmatiserande skildring av psykisk ohälsa i media är grundläggande för att dessa individer ska ha en möjlighet till full delaktighet i samhället och på så vis ha ökade chanser att genomgå en hälsosam återhämtningsprocess. / Background: Feature films have a major impact on our cultural pre-understanding. Individuals' perceptions and attitudes of different types of phenomena, including mental illness, are therefore consciously and unconsciously shaped by how feature films choose to portray these phenomena. It is therefore of great importance that mental illness is portrayed in a way that does not produce or reproduce incorrect and stigmatizing attitudes towards individuals with mental illness in order for these individuals to have a chance to recover and participate in society. Feature films are a major player in modern storytelling, therefore by studying feature films we can get a glimpse of how our perceptions and attitudes towards mental illness have changed over time. Aim: The aim of the study is to study similarities and differences in how mental illness is portrayed in some high-profile feature films from the 1970s to today. Method: The study was conducted through a qualitative content analysis. Results: The implementation of the study shows that the stereotypical notions that prevail about mental illness, which say that individuals with mental illness in various ways are and are expected to exceed social standards, are still the most established perception. A transgression of a "we and them" could, however, be discerned in the new films, in the sense that the characters with mental illness were portrayed in a more nuanced way and their compassionate and empathetic sides were allowed to emerge. This was backed up by a clear critique of society's injustices, norms and structures. Conclusion: By stepping outside the stereotypical notions in the portrayal of mental illness, the dividing lines between what is considered normal versus abnormal can somewhat be blurred out, which can reduce the stigma surrounding mental illness. A non-stigmatizing portrayal of mental illness in the media is fundamental for these individuals to have an opportunity for full participation in society and thus have an increased chance of undergoing a healthy recovery process.

Bakgrund: Smärta är en komplex, individuell och subjektiv upplevelse och kan således inte jämföras mellan olika individer. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att lindra lidande och behandla alla människor med respekt. För patienter med smärta och samtidigt opioidberoende kan smärtlindringen skapa utmaningar för sjuksköterskan men även för patienten där kommunikation är en faktor för optimal omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans och den opioidberoende patientens erfarenheter vid smärtlindring.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design utfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar.Resultat: Sjuksköterskan upplevde patientgruppen som ”svår” på grund av rädslan av att upprätthålla patientens beroende. Delade uppfattningar kring behandlingssmålen skapade konflikter mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna önskade mer utbildning för att lättare kunna behandla patientgruppen. Stödet av kollegor gav en ökad trygghet för sjuksköterskorna i omvårdnadsarbetet. Det framkom att patienterna ofta upplevde frustration på grund av förutfattade meningar hos sjuksköterskorna samt att de upplevde sig bli olikt behandlade. Ömsesidig respekt och vikten av kommunikation ökade förtroendeskapandet. Konklusion: Det saknas rätt utbildning för sjuksköterskor att ge korrekt omvårdnad till patientgruppen. Förutfattade meningar påverkar hur sjuksköterskan bemöter patienten. Att ta hjälp av sina kollegor och arbeta i team ger en säkrare omvårdnad och att skapa ett partnerskap med patienten bidrar till ökat förtroende. Patienterna önskar att bli bemötta med respekt där sjuksköterskan ser bortom beroendet. Nyckelord: Erfarenheter, opioidberoende, sjuksköterska, smärta, smärtlindring, stigmatisering. / Background: Pain is a complex, subjective and individual experience and can therefore not be compared between patients. One of the duties for the nurse is to relieve pain and to show respect. Patients with pain and coexisting opioid-dependency creates challenges concerning pain relief for the nurse but also the patient where communication is a factor for optimal care.Aim: The aim of the literature review is to examine pain relief and opioid-dependency from the nurse and patient perspective.Method: A literature review with a qualitative design using twelve articles.Result: The nurse experienced the patient group as “difficult” because of the fear in maintaining the patient addiction. Different opinions regarding treatment goals created conflicts between the patient and the nurse. Education was something that the nurses wished for in order to more easily treat the patient group. The support from colleagues gave an increased feeling of safety for the nurses in the caring work. Other findings were that the patients often experienced frustration and felt mistreated due to prejudices from the nurses. Mutual respect and the importance of communication helped creating trust.Conclusion: The nurses experienced a lack of education regarding the patient group. Prejudices was determined to how the nurses trust and treat the patient. Teamwork helps to optimize care and the aim of building trust nurses need to create a partnership with the patient. The patients wish to be treated with respect and that the nurses look beyond the addiction.Keywords: Experiences, nurse, opioid dependency, pain, pain relief, stigma.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.

I detta självständiga arbete analyseras Jens Lapidus spänningsroman Snabba Cash och dessfilmadaption Snabba Cash regisserad av Daniel Espinosa. Båda verken har kommit att nå enbred publik inom litteratur och film. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur skönlitteraturoch film genom olika gestaltningar av samma karaktärer kan bidra till att befästa olika typerav maskulinitet och stigmatiserade samhällsbilder, vilka inte nödvändigtvis står i paritet medvarandra. Arbetets teoretiska ramverk grundas dels i Connells och Mallansmaskulinitetsteorier, som fokuserar på relationerna inom genusstrukturen och skillnaderna imaskulinitetsskapandet, dels i Goffmans teori om stigmatisering som synliggör effekternamed olika typer av gestaltning. I resultatet framgår att det skett förskjutningar ifilmatiseringen av romanen vad gäller gestaltningen av karaktärerna och derasmaskulinitetsskapande. I filmatiseringen har gränsdragningen mellan män med olika etniskapåbrå blivit iögonfallande och utgör den huvudsakliga diskussionen genom hela arbetet.Nyckelord: Jens Lapidus, Daniel Espinosa, maskulinitet, genus, genusstrukturer, etnicitet,

Bakgrund Meticillinresistent Staphyloccus aureus är ett hälsoproblem som har en ökad spridning och är en aktuell hälsofråga som berör sjukvården. Anledningen till den ökade spridningen är bland annat dålig handhygien samt för lite kunskap inom ämnet. En strategi för minskning av spridningen av MRSA är att se till att patienten får eget rum för avskildhet. Sedan är det av vikt att patienter som bär MRSA får förmedla sina tankar och upplevelser för att få sina behov tillgodosedda. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av meticillinresistent staphylococcus aureus på sjukhus. Metod Denna litteraturöversikt har fullföljts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel. Artiklarna som använts har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed och utvärderas i enhet med Fribergs metod. Resultat Resultatet presenteras i två huvudteman: Känslan av att vara MRSA bärare och skam, samt stigma och kontakten med närstående. Upplevelsen av vård för MRSA bärare innebär isolering, förändringar i kontakten med vårdpersonal samt vårdpersonalens otillräckliga kunskaper inom ämnet. Diskussion Litteraturöversiktens resultat diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori som handlar om lidande med tre begrepp i fokus: Sjukdomslidande, Vårdlidande och Livslidande. Det som främst diskuteras är kunskapsbrist, isolering och vårdpersonals bemötande. / Background Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a concern in healthcare as it is becoming more widespread and is a current health issue that is commonly found in healthcare settings. The reason for the increased spread is, among other things, poor hand hygiene and too little knowledge on the subject. One strategy for reducing the spread of MRSA is to ensure that the patient has his or her room for privacy. Furthermore, it is essential that patients who carry MRSA are allowed to convey their thoughts and experiences in order to have their needs met. Aim The aim is to bring out the patient’s feelings about living with MRSA in hospital. Method This literature review has been completed by teen qualitative scientific articles. The articles used have been retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and are assessed andevaluated following Friberg's method. Results The result depicts two main themes: are divided into subgroups. The feeling of being an MRSA carrier and the feeling of shame. As well as stigma and contact with relatives. The experience of the care of MRSA carriers who have themes: isolation, contact with health professionals and insufficient knowledge of the subject. Conclusion The results of the literature review are discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of suffering with the following concepts in focus: disease suffering, care suffering and life suffering. The main findings discussed are lack of knowledge, isolation and the treatment of health care professionals.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur stereotyper, stigmatisering och trivialisering kring psykisk störning, närmare bestämt personer med dissociativ identitetsstörning, bibehålls genom gestaltningar i film, samt hur gestaltningen skiljer sig åt inom två filmer ur olika genrer, skräck- och komedifilm. Med filmerna Mina jag och Irene och Hide and Seek som analysunderlag, och med hjälp av ett representationsteoretiskt perspektiv, applicerades ett analysschema på sekvenser ur materialet som, genom de semiotiska analysverktygen denotation och konnotation, användes för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att båda filmerna upprätthöll stigmatiserande och/eller trivialiserande skildringar av dissociativ identitetsstörning men att de skiljde sig åt i sitt sätt att porträttera störningen. Dessa sätt leder till olika uppfattningar om störningen men har snarlika verkliga konsekvenser. / The purpose of this qualitative content analysis is to investigate how stereotypes, stigmatization and trivialization around psychological disorders, more specifically around people with dissociative identity disorder, are maintained through representation in films and how the representation differs within two different film genres, horror and comedy films. With the films Me, myself & Irene and Hide and Seek as the basis for the analysis and by using the theoretical concepts of representation, stigma and trivialization, an analysis scheme was applied to sequences from the material, which, through the semiotic analysis tools denotation and connotation, were used to answer the study's research questions. The results showed that both films maintained stigmatizing and/or trivializing depictions of dissociative identity disorder but that they differed in their way of portraying the disorder. These approaches lead to different perceptions of the disorder but have similar real-life consequences.

I många länder världen över ökar antalet fängslade personer stadigt och i Sverige är det varje år tusentals barn som har minst en förälder i fängelse. När någon ur familjen blir frihetsberövad straffas indirekt också de barn som finns i familjen, trots att de är helt oskyldiga till brottet och för många barn och unga kan situationen innebära en kris med många frågor och känslor. Barnen är en bortglömd grupp då fokus ofta hamnar på vilka effekter frihetsberövandet har på fången och inte på barnet. Studiens syfte är att öka förståelsen av hur det kan påverka ett barn att ha en förälder i fängelse. Studien har genomförts genom en kartläggande litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som tagits fram genom att söka i databaserna SocIndex, CINAHL samt i Umeå Universitetsbiblioteks fritextsökning. Efter en noggrann granskning av kvaliteten på varje artikel analyserades dem med hjälp av teoretisk tematisk analys vilket innebär att materialet är kodat utifrån specifika forskningsfrågor. De teman som resultatet kom att handla om är påverkan på fysisk hälsa, påverkan på psykisk hälsa och påverkan på sociala relationer. Det visade sig att det finns en betydande komplexitet då barnen sällan påverkas inom enbart ett område av livet. Det framkom också att det behövs mer hjälp och stöd för den här gruppen av barn, speciellt i form av tidiga insatser samt att det saknas forskning kring målgruppen. Studiens slutsats är bland annat att alla barn påverkas på ett individuellt sätt då alla barn är unika liksom den situation de ställs inför är unik. Den stigmatiseringsprocess som startar i och med att en förälder blir frihetsberövad påverkar ofta alla delar av barnens liv och startar en ond cirkel som det krävs hjälp och stöd för att ta sig ur. Det finns ingen universell påverkan som drabbar varje barn som har eller har haft en förälder i fängelse men majoriteten av barnen upplever en negativ påverkan. Det behövs mer fokus på de här barnen i framtida forskning, främst för att i god tid ha möjlighet att erbjuda stödinsatser anpassade efter den enskilde individen och dennes unika behov. Forskningen behöver också inta ett mer holistiskt perspektiv och studera alla delar av påverkan för att genom det kunna se på helheten.