De arbetssökande som har intervjuats har beskrivit att ett arbete är oerhört viktigt, för att fylla vardagen med något meningsfullt och bidra med något till omvärlden.   I tidigare forskning och dagspress har vi funnit att det kan innebära problem att få komma in på den svenska arbetsmarknaden för den individ som har ett utländsktklingande namn. Tidigare forskning visar på att det är enklare att få komma på en arbetsintervju om du har ett svensktklingande namn jämfört med ett utländsktklingande namn. Det vi vill lyfta fram i denna studie är de subjektiva upplevelserna respondenter upplever kring att vara arbetslös samt om deras namn kan utgöra ett hinder för att få komma på arbetsintervju. Denna kvalitativa studie syftar till att ta reda på om ett utländsktklingande namn har negativ påverkan på att få komma på arbetsintervju, huruvida de berörda i studien uppfattar namnets betydelse och sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Sex kvalitativa intervjuer har skett på Arbetsförmedlingen i Örebro. En har genomförts med en personal vid Arbetsförmedlingen och de andra fem har gjorts med individer med utländsktklingande namn som idag söker arbete.  Vårt urval har bestått av att intervjua arbetssökande individer i Örebro kommun.      Intervjuerna hade fokus på att undersöka huruvida ett utländskt namn har påverkan på individens möjligheter att få komma på arbetsintervju.   I intervjuerna har det dock framkommit att de arbetssökande anser att deras namn har viss betydelse när det gäller att få komma på arbetsintervju, ett svenskt namn väger tyngre än ett utländskt. Intervjupersonerna har påpekat att det kan vara andra attribut som spelar roll, exempelvis kultur, utbildning, utseende eller språkproblem. Arbetsgivare tar då det säkra före det osäkra, att kalla de med svenskt namn före de med utländsktklingande namn att få komma på arbetsintervju. / The applicants have described that having a job is extremely important to fill out the everyday life with something meaningful and to make a contribution to the society. From previous research and in the daily press, we have seen that in the labor market that it can be a problem if an individual has a foreign name. If you have a Swedish conformed name, it gets easier towards being called to a work interview. This study implied to study individuals with non-Swedish conformed names and their alleged difficulties with having a work interview. To contact the interview persons, help have been handed from the Work Employment Agency in Örebro, Sweden. Six qualitative interviews have been performed; five of these have been with individuals with foreign names, that currently are searching for work and one of these has been with one of the staff at the agency. The interviews have revealed that the name had some significance when it comes to being called to a work interview. A Swedish conformed name outweighs a foreign name in some cases. During the interviews focus was laid on how the applicants described their feelings and experiences of being declined a work interview because of their foreign names.  The interviewees pointed out that there may be other attributes that are important; such as culture, education, appearance or language difficulties. Employers will then rather be safe than sorry, therefore, they call those with Swedish conformed names instead of those with foreign names.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel “normal” and like everybody else. Furthermore, the results show that the possibility of self-determination, the fellowship with personal and other participants and to have tasks with moderate severity are necessary questions to ask in quality surveys. Another result shows that the respondents are aware that the absence of salary differs a regular job from work in a daily activity center.

Baggrund: At være bærer af MRSA er en udfordring for et stigende antal borgere. For den enkelte indebærer det at være bærer at skulle leve med en viden om, at man kan smitte og fremkalde infektion hos den nærmeste familie eller andre, man kommer i tæt berøring med. For samfundet indebærer forekomsten af et reservoir af resistente bakterier en risiko for spredning fra det omgivende samfund ind på sygehusene med efterfølgende problemer ved behandling af akutte og alvorligt syge patienter. Formål: At opnå en dybere forståelse af, hvilken betydning det har for bærernes oplevelse af sammenhæng og dermed for sundheden for den enkelte, at være bærer af MRSA ieget hjem. Metode: Et kvalitativt studie med åbne interview af 12 bærere og 4 pårørende med anvendelse af Grounded Theory som analysemetode. Resultater: Borgerne oplever det at være bærer af MRSA som en uklar og forvirrende tilstand mellem sundhed og sygdom. Undersøgelsen identificerer kernekategorien ”Mangelfuld information”, som udløser følelser som forvirring og utryghed, meningsløshed, stress og vrede. Dette resulterer i manglende compliance, bekymringer for fremtiden og stigmatisering. Øget stress påvirker oplevelsen af sammenhæng hos bærerne og deres nærmeste i negativ retning. Særligt tyngede er bærere og pårørende, som arbejder indenfor omsorgs-og plejeområdet. Konklusion: Arbejdet afdækker mangler i primærsektorens håndtering af opgaven, specielt vedrørende korrekt information til MRSA-bærerne og deres nærmeste, som i nogle tilfælde kan påvirke bærernes oplevelse af sammenhæng og egen sundhed i negativ retning. Stigmatisering og grov diskrimination af MRSA-bærere kan være et resultat af manglende viden i MRSA-bærernes netværk og lokalområde. / Background: More and more citizens are carrying MRSA. Consequently, they mustcope with the knowledge of being a potential health risk for their families and close relations. For society,the carrierembodiesa reservoir and a risk of spreading resistant bacteriafrom the community into hospitals, resulting in problems with the treatment of patients in intensive and acute care wards. Purpose: This qualitative study aimed to deepenknowledge of the impactof MRSAon the Sense of Coherenceand Healthfor carriers living at home. Method: Thisqualitative study used Grounded Theory to analyze interviews with twelve carriers and four relatives. Results: The carriers describedthe experience of colonization with MRSA as a strange,unclear,and confusing state between sickness and wellness. The studyidentifiesacore category(i.e., “Inadequate information”)that causes emotional reactions among carriers and family members, including anxiety, insecurity, confusion, inadequate compliance, worries aboutthe future,and stigmatization. Increased stress negatively influences carriers’ and family members’sense of coherence. This was especially true infemale carriers and relatives who work in health and social carebecause they risk becominga health risk to their patients or clients. Conclusion: Thisstudy reveals inadequacy in the Primary Health Care System regarding the quality of information provided to MRSA-carriers and their relatives. Such inadequacynegatively affects carriers’Sense of Coherenceand health. Lack of knowledge in the network and local area can stigmatize MRSA carriers, making them susceptible tosevere bullying / <p>978-91-86739-51-5</p>

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk.   Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen. Vi har alla olika förutsättningar med oss in i livet som underlättar eller försvårar processen att bygga en självbild som är hållbar och ger en rättvis spegling av vår identitet. En sådan förutsättning är att ha en intellektuell funktionsnedsättning, en utvecklingsstörning. Samhällets syn på personer med utvecklingsstörning har varierat genom tiderna. Uttryck som ”sinnesslö”, ”bildbar” och ”obildbar” säger mycket om hur en tidigare samtid såg på funktionsnedsättningen. Idag förs diskussioner kring begreppet ”utvecklingsstörning”, vilka värderingar som ligger bakom och vad begreppet signalerar i ett samhällsperspektiv.   Denna fallstudie bygger på en kvalitativ metod som gett möjlighet att lyfta fram nyanser, samband och underliggande värderingar. Via semistrukturerade intervjuer beskriver fyra respondenter från gymnasiesärskolan synen på sig själva och andra. Den hermeneutiska ansatsen innebär tolkning och förståelse av beskrivningar av självbild och hur den formats i skolkontexten.   Särskoleklassen beskrivs som en trygg plats för lärande och byggande av vänskapsrelationer, en plats för tillhörighet och sammanhang. Tydligt blir ändå att alla fyra respondenter är medvetna om den samhälleliga stigmatisering som funktionsnedsättningen utvecklingsstörning bär på. Samtidigt är det en ljus framtidsyn, ett vanliggörande, som målas upp av respondenterna där banden till föräldrar blir allt vagare och där önskan finns om en egen bostad, familj, barn och arbete.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.

Syftet med uppsatsen är att belysa kvinnors situation efter frigivning. Vad är det som får kvinnor att återfalla i brott? Hur upplever kvinnor hinder och möjligheter efter avtjänat fängelsestraff? Suzanne Kordon och Anna Wetterqvists ”Gärningsmannen är en kvinna” och Ingrid Landers ”Den flygande maran”, är de studier och teorier kring kvinnor som hamnat snett i tillvaron som utgör basen för den teoretiska utgångspunkten jag har i min uppsats, social konstruktionism för att vara mer exakt. För att ge ytterligare förståelse av fenomenet har det presenterats en del litteratur från Erving Goffman. Mina sju respondenter är alla återfallsförbrytare, trots olika insatser har de återfallit i brott, enligt analysen står svaret att finna i att identifikationen som avvikande har rotat sig för starkt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp personer med bipolär sjukdom upplever att de blivit bemötta av socialsekreterare på socialtjänsten samt undersöka om det fanns något enligt dessa personer som kunde förändras i bemötandet. Den insamlade datan är från fyra fokuserade, semistrukturerade chattinterjvuer, där urvalet bestått av personer med bipolär sjukdom som har haft kontakt med socialtjänsten. Det viktigaste resultatet som framkommit från den insamlade datan i relation till syfte och frågeställningar, är att stigmatisering gentemot vissa intervjupersoner förekommer i deras möten med socialsekreterare. Dock har en del intervjupersoner också upplevt ett professionellt bemötande där en öppen dialog har funnits. Intervjupersonerna tycker att bemötandet kan förändras genom bättre lyhördhet, förberedelser, mer personlig stöttning och bättre individanpassade åtgärder. / The purpose of this study was to investigate how a group of people with bipolar disorder finds that they have been treated by social security officers in the social services and investigate if there were any things that could change in the treatment. The collected data is from four focused, semi structured, chat interviews, where the selection consisted of people with bipolar disorder who have had contact with social services. The most important result from the collected data in relation to purpose and questions is that stigmatization towards certain interviewees occurs in their meetings with social security officers. However, some interviewees have also experienced a professional response where an open dialogue has existed. Those who have been interviewed think that the response can change through better responsiveness, preparation, more personal support and better individualized actions.

The aim of this study is to describe and analyse how young men who have participated in a riot describe their life-situations regarding to their relations to the police, their neighbourhood, employment, the background to the riots and how they use hip-hop as a resistance to subordination. The study is conducted through three semi-structured qualitative group interviews and to some extent field studies. The theoretical points of departure are Slavoj Zizeks theory of violence, which is divided into subjective, symbolic and systemic violence, and subcultural theory. The results of the study show that the young men in their daily life are exposed to by both systemic and symbolic violence, feel secure within their neighbourhood and find themselves harassed by the police. A major finding is that the riot primarily can be understood as an act to get society conscious of their situations, while they found themselves marginalised, lacking employment and youth club. Another finding is that the hip-hop-group “Kartellen” describes how the young men experience their life-situations and that they e.g. are used as a “resistance through ritual” and to get society aware of their life conditions.

The aim of this thesis is to examine the employees’ in the forensic mental health service conceptions about deviant and normal behavior, and also if they can recognize the explanations for deviant behavior in the central theories. Furthermore it is examined how respondents’ perceptions of how the labeling, stigmatization and exclusion that affect people that show deviant behavior can be counteracted. Eight interviews have been conducted. Theoretical bases in this study are labeling theories, differential association theory, social control theory and techniques of neutralization. The results are composed of three themes that describe the characteristic features of deviant and normal behavior. These themes are: Majority paves the way for how a behavior is considered, Basic conditions in a human life and Lack of knowledge as an underlying factor in people’s uncertainty. Results emphasize that the respondents are aware of the concepts of normal behavior that exist in society. These conceptions are a human being’s possession of a job, a home and a family. Legality is another aspect that is considered to be something that normal people do. These conceptions result in how respondents interpret deviant behavior. Deviant behavior occurs when people are not obedient to laws and standards in a society or a group. Interviewees thought that all theories in this study were a simplification of reality because people that show deviant behavior could hold other things responsible for their actions. The theories could not affect how a person or a society would look at people that show deviant behavior. In real life people have to take responsibility for their own actions. Deviant behavior may contribute to or be a consequence of stigmatization, labeling and exclusion. These concepts will always exist therefore people have to bear responsibility for their actions themselves. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka föreställningar om avvikande och normalt beteende som de anställda inom den rättspsykiatriska vården har samt om de kan känna igen förklaringar till avvikande beteende i de centrala teorierna. Dessutom undersöks intervjupersonernas uppfattningar om hur stämpling, stigmatisering och utanförskap, som kan drabba avvikande personer, ska kunna motverkas. Åtta kriminalvårdare intervjuades och fick frågor om avvikande beteende, stämplingsteorier, teorier om differentiella associationer, sociala band och neutraliseringstekniker. En tematisk analys gav tre olika teman som anger karaktäristiska drag för avvikande och normalt beteende. Dessa teman är: Majoriteten lägger grund för hur ett beteende betraktas, Grundläggande förutsättningar i en människas liv samt Okunskap som underliggande faktor till osäkerhet hos människor. Resultat visar på att intervjupersonerna är medvetna om de föreställningar om normalt beteende som finns i samhället. Det uppvisas av människor som har ett arbete, ett hem och en familj. Laglydighet är en annan aspekt som betraktas vara någonting normala människor gör. Utifrån detta avgör intervjupersonerna när avvikande beteende uppvisas. Det händer när människor inte förhåller sig till normer och lagar i ett samhälle eller en grupp. Intervjupersonerna tyckte att samtliga teorier var en förenkling av verkligheten då avvikare kunde förflytta ansvar för sina handlingar på dessa. Men teorierna kunde inte påverka hur en människa eller ett samhälle skulle betrakta avvikare. I det verkliga livet skall människor ta ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig. Avvikande beteende kan bidra till eller vara en konsekvens av stämpling, stigmatisering och utanförskap. Dessa begrepp kommer alltid att existera men det är människorna själva som skall bära ansvar för sina handlingar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur andra generationens invandrare upplever sin tillhörighet samt hur deras livsvillkor påverkas av att bo i ett stigmatiserat område. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats där fem semistrukturerade intervjuer har utförts. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffman och Loic Waquants stigmateorier och Thomas Scheffs teori om sociala band. Resultatet visar att informanterna känner sig stigmatiserade dels för att de har utländsk bakgrund och dels för att det finns en territoriell stigmatisering genom deras bostadsområde. Informanternas föräldrar har inte alltid lyckats bli integrerade i Sverige, vilket även påverkar informanterna. Föräldrarna behöver ha en tillhörighet som då främst har blivit hemlandets kultur, som informanterna i olika grad tar efter. De flesta känner därför tillhörighet till sina föräldrars kultur och hemland, vilket också påverkar att informanterna föredrar umgänge med personer som har en liknande bakgrund. / This research addresses the understanding of how second generation immigrants perceive their sense of belonging and how their living conditions are affected by living in a stigmatized area. The study has been done with a qualitative method, where five semi-structured interviews have been conducted. The collected material has been analyzed with the help of Vanessa May’s theory of belonging, Erving Goffman and Loic Waquant’s stigma theories and Thomas Scheff’s theory of social ties. This research presents that the informants in some ways feel discriminated and stigmatized, partly because of their foreign background and partly because there is a territorial stigma through their residential area. The parents of the informants have not always managed to become integrated in Sweden, which affects the young people. As a result of this, the parents retain more of the culture of their home country, which the informants then have inherited. The majority of the informants feel that they belong to their parents culture an homeland, they then prefers to interact with people with similar background.