Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Utifrån artiklarna utformades fyra stycken teman som sammanställts i resultatet. Dessa är bemötande från hälsovårdspersonal, symtomens påverkan på det dagliga livet, patientens oro och rädsla samt patientens erfarenhet av stigmatisering. / Hepatitis C is a disease that is widespread throughout the world with an estimated of 300 million carriers (Iwarson, 1998). Hepatitis C is often associated with intravenous drug abuse and can lead to discrimination and prejudice in society and among health care professionals. The purpose of this study is to highlight the patient´s experience of living with hepatitis C. With questions concerning patient´s experiences of living with hepatitis C, how the diagnosis affected the daily life and patients' perception of prejudice. This study is a literature review. Ten qualitative and quantitative articles where reviewed. From this ten articles were four themes designed and compiled in the outcome. These four themes are experience of treatment from health care professionals, how hepatitis C-related symptoms have affected the daily life, the patient's anxiety and fear and at last patients experience of stigmatization.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården.  Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård.  Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård. / Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Bakgrund  Övervikt karaktäriseras som ett BMI inom intervallet 25–30, och obesitas diagnosticeras vid ett BMI över 30. Enligt WHO är cirka 1,5 miljarder vuxna överviktiga och över 500 miljoner vuxna uppfyller kriterierna för obesitas. Tidigare forskning påvisar att stigmatisering av denna patientgrupp förekommer inom hälso- och sjukvård. Därmed finns behov av ytterligare forskning kring överviktiga och obesa patienters erfarenheter av viktrelaterad stigma inom hälso- och sjukvård. Syfte  Syftet var att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelse av viktstigma i mötet med Hälso- och sjukvård. Metod  Studien är utförd i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Samtliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Vid analys och sammanställning av resultatet användes integrerad analys, vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat  Resultatet belyste överviktiga och obesa patienter upplevelser av viktrelaterad stigmatisering inom hälso- och sjukvård. Tre huvudkategorier identifierades; Patienternas upplevelse av kommunikation, Patienternas upplevelse av påverkan på vårdkvalitet, samt Negativa känslor som konsekvens av viktstigma. Utifrån huvudkategorierna formulerades sex underkategorier; Kommunikationsbarriärer, Personcentrerat bemötande, Nedsättande bemötande, Felaktigt vårdfokus, samt Vårdbarriärer. Slutsats Denna studie visade på att överviktiga och obesa patienter upplever stigmatisering i mötet med hälso- och sjukvård, vilket kan leda till lidande och misstro inför sjukvården. Det framkom även att denna patientgrupp upplever att det finns en osäkerhet bland vårdpersonal kring hur viktfrågor ska tas upp med patienten. Då stigmatisering resulterar i ökad risk för vårdfel och försämrad hälsa inom denna patientgrupp, samt utgör hinder för att bedriva personcentrerad omvårdnad är det av vikt att ett förbättringsarbete sker inom detta område. / Background  Overweight is categorized as a BMI between 25-30, while obesity is diagnosed in patients with a BMI over 30. About 1.5 billion adults are overweight and over 500 million are obese. Studies show that this patient group experiences stigmatization when in contact with health care, and therefore further research of overweight and obese patient’s experiences of weight-related stigma in the health care system is needed. Aim  The aim of this study was to describe overweight and obese patients' experiences of weight-related stigma in the health care system. Method  The method used to conduct the study was a non-systematic literature review. The result was based on 16 scientific original articles. The articles have been obtained from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles has been externally reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The data was compiled and analysed through an integrated data analysis, which resulted in three main categories. Results  The results illustrated overweight and obese patients’ experiences of weight-related stigma in healthcare. Three main categories were identified: Patients' experiences of communication, Patients’ experiences of impact on quality of health care, and Negative emotions as a consequence of weight-related stigma. As subcategories six themes were identified: Communication barriers, Person-centred treatment, Derogatory treatment, Incorrect focus of care and Barriers to health care. Conclusions  This essay showed that there is stigma against this category of patients, which can lead to suffering and mistrust against the health care system among these patients. The study also showed that overweight and obese patients experience an uncertainty among health care providers about how weight related issues should be addressed with the patient. Because of the increased risk of care errors, as well as negative impact on health and person-centred care associated with weight-related stigma, this is an area in need of improvement.

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

Background: Mental illness is a major social and public health problem around the world. As a result of mental illness, the person may suffer from other diseases. Mental illnesses often create prejudices, which can affect the relationship between patient and nurse. Every person is unique and can sometimes deviate from the pattern we expect, for that reason the nurse's nursing knowledge is important in order to apply and personalize care for the patient. Aim: The aim was to describe nurses attitudes when caring for patients with mental illness. Method: A literature review in accordance with Fribergs method was selected and the results were compiled from ten scientific articles. The data collection was done in the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles have been categorized and analyzed. Results: The results of the literature review describe both positive but mainly negative attitudes of caring patients with mental illness. The results are reported under five categories: Attitudes and stigmatization, feelings of fear and anxiety, lack of knowledge, lack of education and communication. Summary: The results of the literature review showed that negative attitudes and stigmatization occurred with several nurses. They experienced feelings such as fear and worry as well as lack of communication. The results also indicate that there is a great need for education and knowledge regarding the care of patients with mental illness.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan leda till stigmatisering på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie studera hur en grupp personer med ADHD upplever denna stigmatisering på arbetsplatsen utifrån ett inifrånperspektiv. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer i arbetslivet som kan vara faciliterande och hindrande för personer med ADHD. Tio personer med ADHD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades därefter utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Analysen resulterade i fem teman; Upplevelser av och förhållningssätt till sin ADHD diagnos på arbetsplatsen, Identitet och självbild på arbetsplatsen, Deltagarnas uppfattning av allmänhetens uppfattning- stigmatisering, Öppet eller dolt stigma och Faciliterande och hindrande faktorer i arbetsmiljön. Deltagarna hade både individuella och gemensamma upplevelser av stigmatisering på arbetsplatsen kopplat till ADHD. I intervjuerna framkommer bland annat en önskan om ökad kunskap och förståelse, och det framkommer en oro bland deltagarna över hur diagnosen ska tas emot av andra. Det fanns en koppling mellan att vilja berätta om sin diagnos och tilliten till den man ska berätta det för. Deltagarna önskar också stöd kring rutiner och arbetsmiljö för att kunna vara så effektiva som möjligt.  Studier som undersöker ADHD hos vuxna är få och denna studie bidrar till att öka kunskapen kring gruppen.

This bachelor's thesis aims to study security from a residential perspective. The study has been carried out using a qualitative method with interviews and walking-along tours, it has a basis in a geographically defined case study of the residential area Kroksbäck. There are many different approaches and methods to improve security in residential areas. This can be done both through physical design, by separating them from public places, and through social initiatives, for example by investing in meeting places and to encourage movement in the area. The results of studies show that there is a strong connection between youth gangs and the physical environment that contributes to the insecurity in the area. It is very clear what needs to change in the area in order to have increased security among the residents and that is improvement of lighting, several activities that contribute to more activity in the area and security walkingalong both in the evening and during the day to get an insight into the problems which are related to safety in the residential area. / Detta kandidatexamensarbete syftar till att studera tryggheten ur ett boendeperspektiv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod med intervjuer och gåtur-vandringar, den har en grund i en geografiskt avgränsad fallstudie av bostadsområdet Kroksbäck. Det finns många olika tillvägagångssätt och metoder för att förbättra säkerheten i bostäder. Detta kan göras både genom fysisk utformning, genom att separera dem från offentliga platser, och genom sociala initiativ, till exempel genom att investera i mötesplatser för att uppmuntra till rörelse i området. Resultatet i studien visar att det finns ett starkt samband mellan ungdomsgängen och den fysiska miljön som bidrar till otryggheten i området. Det är väldigt tydlig på vad som behövs förändra i bostadsområdet för att få en ökad trygghet bland boende och det är förbättring av belysning, flera verksamheter som bidrar till mer aktivitet i områden samt trygghetsvandringar både på kvällstid och dagtid för att få en inblick på vilka problem finns som relateras till tryggheten i bostadsområdet.

Bakgrund: Obesitas är en folksjukdom som ökar på många håll i världen. Det medför risker för att drabbas av följdsjukdomar som kan orsaka lidande och leda till en förkortad livslängd. Att leva med obesitas präglas också av andra aspekter som berör identitet och omgivning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturöversikt med utgångspunkt i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes var Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative och Interview. Kategorisering samt tematisering har utförts för att sammanställa likheter och skillnader. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman och ett undertema. Nya kostvanor, anpassning och utmaningar i vardagen beskriver upplevelser som berör anpassning och utmaningar relaterade till utförd kirurgi. Stöd från familj, närstående och sjukvården beskriver upplevelser kopplade till familjens stöd samt upplevelser som präglade kontakten med sjukvården. Den nya kroppen, fysiska och psykiska förändringar berör upplevelser kring de fysiska och psykologiska förändringar som förekom efter bariatrisk kirurgi. Stigmatisering beskriver upplevd självbild och de förändringar som uppstod i relation till den nya kroppen och omgivningen. Sammanfattning: I litteraturöversiktens resultat ges en mångfacetterad bild av hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplever livet efter operationen. Förändringen leder till olikartade upplevelser som påverkar relationen till omgivningen och den biologiska kroppen. Upplevelserna skiljde sig åt beroende på hur väl deltagarna lyckades anpassa sig till de utmaningar de ställdes inför. / Background: Obesity is increasing in many parts of the world. It entails risks of suffering from secondary diseases that can cause suffering and lead to a shortened lifespan. Living with obesity is also characterized by other aspects that affect identity and the environment. Aim: The aim was to describe patients experiences after undergoing bariatric surgery.Method:A literature review based on ten qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. The keywords used were Bariatric surgery, Obesity, Patient experience, Qualitative and Interview. Categorization and thematization have been carried out to compile similarities and differences. Results: The results are presented under three major themes and one subtheme. New dietary habits, adaptation and challenges in everyday life: describes experiences concerning adaptation and challenges related to the performed surgery. Support from family, relatives and the healthcare system: describes experiences linked to the family's support as well as experiences that characterized the contact with the healthcare system. The new body, physical and psychological changes: experiences regarding the physical and psychological changes that occurred after bariatric surgery. Stigmatization: is about perceived self-image and the changes that occurred in relation to the new body and the environment. Summary: The results of this literature review provide a multifaceted picture of how people who have undergone bariatric surgery experience life after surgery. The change leads to different experiences that affect the relationship with the environment and the biological body. The experiences differed depending on how well the participants managed to adapt to the challenges they faced.