The purpose of this study is to describe and create an understanding of how the life of addiction for women relates to experiences of stigma and shame in different stories. Addiction is considered a complex social issue because the problem can occur in all ages and social classes of society. Abuse reflects an inequality between men and women that is maintained in many ways in society. The empirical material is obtained from reading six autobiographical books by women with drug and/or alcohol abuse. The results are analyzed using Goffman's theory of stigma and shame and gender theory. The results have shown that women with addiction problems experience shame and stigma and this has a negative impact on life, self-image and self-confidence.

För att ha ett hållbart Sverige måste alla medborgare känna sig som en del av samhället, med andra ord är inkludering nyckeln till ett Sverige som håller ihop. Medborgarskapet bör vara det gemensamma verktyget mellan svenska medborgarna för att kunna ha en känsla av tillhörighet till samhället. Frågan blir då om alla medborgaren upplevelser sitt medborgarskap på samma sätt. Rinkeby i Stockholm har enligt polisen klassificerats som ett särskilt utsatt område och det som kännetecknar dessa områden är den växande känslan av utanförskap. Med anledning till den begränsade forskningen kring medborgarskap i relation till område utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv har denna studie valt att lyfta upp hur marginaliserade unga vuxna i territoriellt stigmatiserade områden upplever sitt medborgarskap i förhållande till området de bor i. Valet av teorier rättfärdigas av att lyfta fram och problematisera vad svenska medborgare som lever i ett utanförskap, det vill säga, unga vuxna som är bosatta i ett särskilt utsatt område, har för syn på sitt medborgarskap. För att samla in empiri och få ett internt perspektiv av området har metoden som tillämpats för att besvara frågeställningen varit kvalitativa intervjuer. Studiens resultat har visat att det finns ett glapp mellan svenska medborgarna och detta har visat sig bero på området dessa medborgare bor i. Studiens resultat tyder på att unga vuxna medborgare som bor i Rinkeby inte känner att de är lika erkända som andra medborgare som bor i ett finare område, de upplever även orättvisa i samhället, saknar makten att kunna bestämma över sina liv och saknar solidaritet med externa aktörer. Marginaliserade unga vuxna i Rinkeby uppfyller inte ett inkluderat medborgarskap enligt Listers definition.

Psykisk ohälsa, mentalsjukhus, psykiatrireform, stigmatisering, överdiagnostik, medikalisering, diskurser, attityder, påverkan, förhållningssätt, samhälle / Mental illness, mental hospitals, psychiatric reform, stigmatization, overdiagnosis, medicalization, discourse, attitudes, influence, approach, community

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv. Studien utgår från sex gymnasieelevers egna erfarenheter av upplevda svårigheter i skolan. Studiens frågeställningar: - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas självuppfattning? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas identitetsutveckling? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för hur eleverna bemöts av klasskamrater, lärare och skola? Teoretisk ram: Studien utgår från tankar inom den symboliska interaktionismen och teorier kring föreställningen om normalitet och avvikelse. I studien ses utvecklingen av en självuppfattning och en identitet som något socialt som uppstår i möten och interaktion med andra. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielever som alla diagnostiserats med dyslexi. Alla elever är 18 år eller äldre. Studien är vidare inspirerad av narrativ metod då informanternas beskrivningar sett som livsberättelser. Resultat: I denna studie dras slutsatsen att diagnosen dyslexi och de svårigheter som upplevs i relation till den kan ha negativ påverkan på en elevs självuppfattning och identitet men att detta är föränderligt och kontextuellt. Vidare så dras slutsatsen att skolan är en primär arena för upplevda föreställningar av avvikelse och att det är i mötet och interaktionen med skolans aktörer som självuppfattning och identitet skapas. I studien argumentreas det för att mer forskning inom detta fält är eftersträvansvärt och att en medvetenhet om självuppfattning och 3 identitetens roll i förhållande till dyslexi och skolan som helhet är viktigt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med följande studie är att undersöka de lågpresterande eleverna i årskurs 6 uppfattning om nivågruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivågruppering. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och enkäter ville jag se om de lågpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutändan kommer att hämma deras kunskapsutveckling.Resultaten pekar på att en individualisering av undervisningen i form av nivågruppering ger de lågpresterande eleverna en uppfattning om att de behärskar kunskapsområdet och de upplever därför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stärker elevernas självtillit. / The aim of this study is to investigate the low-performing students in grades 6 perception of ability grouping in mathematics education. The study gives an overview of previous research on ability grouping. Using interviews and questionnaires, I wanted to see if the low-performing student’s experience mathematics teaching as more enjoyable in a homogeneous group, and on the possible impact of stigma in the end, will hamper their knowledge. The results indicate the individualization of instruction in the form of ability grouping gives the low-performing students an idea of their mastery of the field of knowledge and therefore experience mathematics as a more enjoyable and interesting and that it enhances students´ self-reliance.

Examensarbetet grundar sig i perspektiv hämtade från både idrottsvetenskapen och forskningsområdet socialt arbete. Utgångspunkt för undersökningen är en utvald parasportförening i Malmö. Centrala frågeställningar i studien är kopplade till föreningens påverkan på medlemmarna och sociala aspekter som gemenskap och integration. Frågeställningar har även riktats mot föreningens organiseringsform. För att svara på syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med både personal och aktiva medlemmar genomförts. Undersökningens resultat visar tydligt att socialt umgänge och gemenskap är centralt för föreningsmedlemmarna. Utbildad och kompetent personal och idrottsledare ses som en förutsättning för medlemmarnas personliga utveckling. Åsikter om parasportens organisering skiljer sig åt och det framgår tydligt att elitidrottare har en positivare inställning till idrottslig integrering jämfört med motionsidrottare. Avslutningsvis framkommer det klart att tillgängligheten i samhället bör öka för att målgruppen på ett bättre sätt ska kunna nyttja de positiva effekter idrott kan medföra. / The thesis is based on perspectives from both sport science and the research field social work. The starting point for the survey is a chosen parasport club in Malmö. The questions at issue in the study is related to the club ́s impact on the members, social aspects, and the club ́s organizational form. In order to respond to the purpose of the thesis and the questions at issue, semi structured interviews with both staff and active members, have been conducted. The results of the study clearly show that social relations and fellowship are central to the members of the club. Educated and competent staff and sport leaders are seen as a prerequisite for members ́ personal development. Opinions about the organization of parasport differs and it is clear that athletes, compared to exercisers, have a more positive attitude towards sporting integration. In conclusion, accessibility in society should increase in order for the target group to better utilize the positive effects sport can induce.

Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering. Under temat kunskap & utbildning visade det sig att ökad kunskap och mer utbildning innebar en positiv förändring av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Under temat interventioner visades inget entydigt resultat av effekten, men följande områden utgjorde hinder vid genomförandet av interventioner har identifierats; kunskap, utbildning, attityder, arbetsmiljö, tid- och resurser. Temat mötet & stigmatisering visade komplexiteten i mötet, sett ur både patientens och hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv. Författarnas slutkommentarer är att sjuksköterskor är en outnyttjad resurs i vården av patienter med alkoholproblematik och för att öka kunskapen behövs det mer utrymme för ämnet alkohol under sjuksköterskeutbildningen. / Many attitudes and preconceived opinions exist among the health care system, about patients with complex alcoholproblems. The object with this literature study is to examine the attitudes of nurses and doctors towards patients with complex alcoholproblems. The reasons and effects caused by those attitudes will also be illustrated. The method is a systematic literature study with ten quantitative and two qualitative studies. The result includes three by the authors identified themes: knowledge & education, interventions and meeting & stigmatization. In the theme knowledge & education the results demonstrated that increased knowledge and education lead to a positive change of the health personnels attitudes towards patients with complex alcoholproblems. In the theme intervention it didn’t demonstrate any unambiguous result of the effect, but following obstacles have been identified; knowledge, education, attitudes, work environment, time, and resources. The theme meeting and stigmatization showed the complexity in the meeting, from the perspective of both the patient and the health personnel. The writers final comments are that nurses are an unexploited resource in the care of patients with complex alcoholproblems and to increase the knowledge, the need for more space for the subject alcohol is required in nursing education.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Resultat: En typ 1 diabetiker behöver enligt litteraturstudiens resultat acceptera och integrera sin typ 1 diabetes i vardagen för att kunna hantera sjukdomen. Rädslor för akuta och framtida komplikationer är vanligt och påverkar det dagliga livet. Typ 1 diabetiker anser att stöd av anhöriga underlättade vardagen, men ville gärna hantera sin sjukdom själv. Typ 1 diabetes förväxlas ofta med typ 2 diabetes av allmänheten och detta leder till stigmatisering av typ 1 diabetikerna. På grund av detta känner sig typ 1 diabetikerna skuldbelagda när de äter sötsaker eller drabbas av komplikationer. Konklusion: Typ 1 diabetes är en sjukdom som påverkar flera aspekter i det dagliga livet. Rädslor för komplikationer och att bli dömd av allmänhet och sjukvårdspersonal är en stor del av vardagen. Med kunskap om typ 1 diabetikers sjukdomsupplevelse, kan den personcentrerade omvårdnaden gynnas. / Background: Type 1 diabetes is a chronical disease that requires daily insulin injections. The incidence for type 1 diabetes has doubled in Sweden since 1980. If the disease is not treated properly the type 1 diabetic is at risk of both acute and future complications. Aim: The aim of the study was through literature review examine experiences of adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative studies were reviewed and analyzed. Result: In order to cope with type 1 diabetes, a diabetic needs to accept and integrate the disease in their everyday life. Fears of acute and future complications are common and affect daily life of a type 1 diabetic. They feel that the support of relatives facilitate living with type 1 diabetes, but they want to manage the condition themselves. The general publics often confound type 1 diabetes with type 2 diabetes, which lead to stigma of type 1 diabetics. Because of this, type 1 diabetics often fell guilt when eating sweets or suffering complications. Conclusion: Type 1 diabetes is a disease that affects many aspects of daily life. Fears of complications and being judged by the general public and healthcare professionals were a big part of everyday life. More knowledge of type 1 diabetic illness experience will be benefiting for the person-centered care.

För cirka ett år sedan satt vi på samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi vår b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om när studie- och yrkesvägledare anser att en sökande väljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du läser nu. Vi ville undersöka fler situationer där vägledarens förhållningssätt inte är självklara. Vårt arbete syftar därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan själva upplever sitt bemötande av elever som utfört kriminella handlingar. Första delen i arbetet behandlar tidigare forskning som berör ungdomskriminalitet. Bemötandet av kriminella ungdomar från polis, skola och ur ett vägledaretiskt perspektiv. Vi ser även närmare på vilka grupper i samhället som ligger i riskzonen för att begå kriminella handlingar och hur kriminella ungdomars framtid ser ut. Teorierna som används för att förklara det resultat som framkom i arbetet består av Foucaults teori om makt, Goffmans teori om stigmatisering och Hägg & Kuoppas samtalsmodell för studie- och yrkesvägledare. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i gymnasieskolan. Resultatet presenteras i form av en analys. I analysen av resultatet framträder flera trådar som påvisar paradoxer som kan finnas i ett vägledningssamtal med en elev som begått kriminella handlingar. Vi har försökt att åskådliggöra dessa genom att lyfta upp problemen till ytan och i visa fall föreslagit hur vi anser vägledarna kan agera istället. / Almost a year ago we sat in the same location as today. At that time we wrote our b- essay, Irrationella yrkesval, finns dem? An essay that is based on interviews with guidance counselors and what they believe is irrational career decisions from their clients. The paper inspired us to write the essay you are reading now. We wanted to explore more situations where the counselor's approach is not obvious. Our work aims to investigate how guidance counselors in gymnasium perceive their treatment by the criminal students. The first part of the work deals with previous research in youth crime. Treatment of criminal youth from police, school and from a guidance counselor’s perspective. We also observe which groups in society who are at a larger risk for committing criminal acts and the criminal youth's future looks like. The theories used to explain the results that emerged from the work consists of Foucault's theory of power, Goffman's theory of stigma and Hägg & Kuoppas guidance model for guidance counselors. The study was conducted by six qualitative interviews with guidance counselors who work in gymnasiums. The results are presented in the form of an analysis. The analysis of the results appears more threads showing paradoxes that might be in a guidance meeting with a student, who committed criminal acts. We have tried to illustrate this by lifting the problem to the surface and in some cases suggested how we believe counselors can act instead.

The number of HIV- positive is increasing all over the world and it's very likely to meet these patients as a nurse. The interaction between the nurse and the patient is characterized by experience and knowledge and at the same time the nurse is expected to act professionally. The purpose of this literature review is to investigate the nurse's complex of problems regarding the treatment of the HIV- positive patient by exploring the attitudes against HIV among nurses and how the nurse can maintain the integrity of the HIV- positive patient. Antonovsky's salutoqenic model, sense of coherence, has been used as theoretical frame. From 14 articles five topics have been found that influence the nurse's attitudes against HIV-positive patients. Those are: experience, knowledge, civil status, the way the patient has been infected and sexuality. The result shows that knowledge of HIV and atti-tudes towards the disease vary within the profession. The majority of the nurses have positive attitudes although many of the nurses would like to have the right to decline from nursing a HIV-positive patient. This study also illustrates aspects that may help the nurse to maintain the integrity of the HIV-positive patient. / Antalet hivpositiva i världen ökar och sannolikheten att sjuksköterskan kommer i kontakt med denna patientgrupp är stor. Varje möte mellan sjuksköterskan och patienten är präglat av tidigare erfarenheter och kunskap och samtidigt ska sjuksköterskan agera professionellt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans problematik kring bemötandet av den hivpositiva patienten ge-nom att ta reda på de attityder som finns bland sjuksköterskor mot hiv och hur sjuksköterskan kan bevara den hivpositiva patientens integritet. Antonovskys salutogena modell, KASAM, har använts som teoretisk ram. Utifrån 14 artiklar har fem faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder gentemot den hivpositiva patienten lyfts fram: tidigare erfarenheter, kunskap, civilstånd, smittväg och sexuell läggning. Resultatet visar att kunskap om hiv och attityderna till sjukdomen är varierande inom professionen. Majoriteten av sjuksköterskorna har positiva attityder. Många av sjuksköterskorna vill dock ha rätten att kunna säga nej till att vårda en hivpositiv patient. Denna studie belyser även aspekter som hjälper sjuksköterskan i arbetet med att bevara den hivpositiva patientens integritet.