Hälften av Sverige befolkning har övervikt eller obesitas och sjuksköterskan kommer möta denna patientgrupp dagligen framöver. De bakomliggande faktorerna till obesitas är multipla och flerdimensionella. Sjuksköterskans roll är att kunna se helheten utifrån kropp, själ och ande och hjälpa patienten till välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med obesitas. Metoden som använts är litteraturöversikt där nio artiklar baserat på kvalitativ metod ingår. Resultatet visar att livet med obesitas upplevs som en kamp mot stigma, ofrivillig normprojicering, exkludering i samhället, kroppsliga hinder och svårigheter i att hitta sig själv. Många lider av depression och psykisk påfrestning som kan leda till kontraproduktivt ohälsosamt ätbeteende. Många känner dock hopp och önskar förändring. I slutsatsen lyfts utsattheten och okunskapen om sjukdomens bakomliggande faktorer samt hur livsvärlden med obesitas kan vara tung att bära. Vidare diskuteras om ett samhällsansvar på högre nivå för att råda bot på den ökade prevalensen.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa individernas beskrivningar och upplevelser av konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser. Fokus ligger på att förstå konfliktens olika aspekter och dess påverkan på både gruppen och myndigheterna. Genom att använda narrativ analys av deras berättelser i tre dokumentära TV-serier undersöker denna studie och tolkar deras berättelser utifrån Goffmans teorier om social kontroll och stigmatisering. Tidigare forskning visar att myndighetsingripanden ofta sker på grund av oro för barnens välbefinnande inom de nya religiösa rörelserna. Resultaten visar att både explicita och implicita maktutövning integreras med varandra och är rotad i ledarskapet. Både myndigheterna och religiösa ledare utövar makt genom olika strategier och metoder för att kontrollera och påverka sina anhängare. Detta visar att maktutövningen bidrar till att förstärka stigmatisering och social kontroll. Myndigheterna förlitar sig på regelverk, lagar och auktoritet medan de religiösa ledarna utnyttjar auktoritet. Resultateten visar även en bristande kunskap hos myndigheterna när det kommer till hantering av sådana konflikter, vilket resulterade i skada och negativa konsekvenser för många individer, särskilt barnen inom dessa rörelser. Det framkommer att allt mänsklig handlande har komplexa konsekvenser och att en ökad förståelse behövs för att kunna hantera dessa situationer på ett mer effektivt sätt. Genom att inkludera dessa aspekter av individers upplevelser ger denna studie en djupare inblick i de individuella erfarenheter som uppstår under konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser.

En god psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som bidrar till utveckling och välbefinnande i samhället. De senaste åren har det skett en ökning av psykisk ohälsa i världen, vilket leder till att vårdpersonal allt oftare möter patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Det förekommer stigmatisering i samhället och inom vården gentemot patienter med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kan medföra att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande och en ojämlik vård. Ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar gör att personer med psykisk ohälsa allt oftare behöver söka vård. Sjuksköterskan har som ansvar att förbättra, bibehålla och hantera patienternas hälsoproblem. Genom ett vårdande möte kan sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat bemötande som genererar i en god och jämlik vård för alla. Därför var studiens syfte att utifrån ett patientperspektiv belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården. Metoden som användes för att svara på syftet var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning, för att få en djupare förståelse av fenomenet. Resultatet består av 12 artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. I resultatet skapades två huvudteaman: Att inte bli sedd och Att känna sig sedd. Ur dessa har åtta subteman skapats för att tydligare beskriva upplevelser som personer med psykisk ohälsa upplevt vid bemötande med vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. I diskussionen lyfts och problematiseras tre huvudfynd från resultatet som består av diskriminering, okunskap och att känna sig sedd.

Beslöjade invandrarkvinnor står inför en komplex verklighet där deras klädsel inte bara är enpersonlig uttrycksform utan också en politiskt och socialt laddad handling. Uttrycket avhennes identitet genom beslöjning bär på sig stigma som bidrar till en komplex laddning avfördomar och förväntningar som formar den allmänna perceptionen. Syftet med studien varatt utforska om beslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på den svenska arbetsmarknaden,med fokus på två sektorer. Vi hade också som avsikt att studera hur dessa kvinnor, trotseventuellt stigma, lyckas behålla en närvaro på arbetsmarknaden. Det teoretiska valet är Eliasoch Scotsons Etablerade och Outsiders tillsammans med Goffmans teori om stigma.Metoden som har använts är en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts föratt sedan analyseras med hjälp av en komparativ metod. Resultaten av studien indikerar attbeslöjade invandrarkvinnor upplever stigma på arbetsmarknaden, och denna stigmatiseringskiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor. Diskriminering och stereotypa fördomarpåverkar deras arbetsmöjligheter och yrkesliv. Respondenternas berättelser om hur deupplever stigma och hanterar diskriminering överensstämmer med tidigare forskning ochvalda teorier. Upplevda utmaningar på arbetsmarknaden visar på behovet för dessa kvinnoratt anpassa sig, acceptera stigmat, kämpa emot och ibland behöva välja mellan tro och arbete.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk psykiatrisk diagnos som drabbar ca två procent av världens befolkning. Sjukdomen kännetecknas av varierande perioder med mani och depression. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En begränsad litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklar har samlats in från databaserna PubMed och PsycInfo. Analysering och tematisering gjordes med stöd av Fribergs analysmetod. Som teoretisk referensram har Phil Barkers tidvattenmodell använts. Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Identitet och Social påverkan. Personer med bipolär sjukdom upplever förvirring kring den egna identiteten. Stigmatisering från omgivningen leder till känslor av skuld och skam. Det maniska tillståndet medför både positiva och negativa upplevelser. Sjukdomen har en påverkan på relationer och medför svårigheter i vardagslivet. Sammanfattning: Bipolär sjukdom är en komplex diagnos som kan innebära svårigheter på flera områden i livet. Bristande förståelse och acceptans från omgivningen leder till lidande och påverkar identitetsuppfattningen. Anhöriga har en viktig roll för personernas välbefinnande och återhämtning. Att ha förmågan att hantera sin vardag var centralt för självkänslan och för att kunna känna delaktighet i samhället. / Background: Bipolar disorder is a chronic mood disorder that affects approximately two percent of the world's population. The disease is characterized by varying periods of mania and depression. Nurses play an important role in providing care for these patients. Aim: To describe adults' experiences of living with bipolar disorder. Method: A limited literature review based on twelve original scientific articles with a qualitative approach. Articles were collected from the databases PubMed and PsycInfo. Analysis and thematization was done with the support of Friberg's analysis method. Phil Barker's tidal model has been used as a theoretical frame of reference. Results:Two main themes were identified: Identity and Social impact. People with bipolar disorder experience confusion about their own identity. Stigmatization from the environment leads to feelings of guilt and shame. The manic state entails both positive and negative experiences. The disease has an impact on relationships and causes difficulties in everyday life. Summary: Bipolar disorder is a complex disorder and affects several areas of a person's life. Lack of understanding and acceptance from the environment leads to suffering and affects the perception of identity. Relatives have a key role for the person's well-being and recovery. Having the ability to manage everyday life was important for the self-esteem and being able to feel participation in society.

Under de senaste åren har den stressrelaterade ohälsan, däribland utmattningsproblematik, ökat i Sverige. Utmattning påverkar stora delar av den drabbades liv och uppfattat stigma om utmattning har bland annat visat sig vara relaterat till i vilken utsträckning en person söker vård. Den här studiens syfte var därför att undersöka hur uppfattat stigma om utmattning ser ut bland allmänheten i Sverige, samt om det finns skillnader i uppfattat stigma mellan olika demografiska grupper. Syftet var också att undersöka om det finns ett samband mellan uppfattat stigma om utmattning och grad av självskattad utmattning samt inställning till att söka vård. För att undersöka detta användes självrapportinstrumenten Burnout Stigma Inventory (BSI) och Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) samt några bakgrundsfrågor i form av en webbenkät. Av de 247 deltagarna var majoriteten högutbildade kvinnor. Envägs variansanalys, oberoende t-test och Pearsons korrelation användes för att beräkna resultaten. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt hade en relativt låg grad av uppfattat stigma om utmattning. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattat stigma mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen, där den yngsta trodde att allmänheten hade mer stigmatiserande föreställningar om utmattning än den äldsta. Grad av utmattning och inställning till att söka vård hade inget signifikant samband med uppfattat stigma om utmattning. Förhoppningsvis kan denna studie ses som en språngbräda för framtida forskning, där en mer heterogen grupp samt fler undersökta dimensioner av stigma bör inkluderas. / During the last few years, stress-related diseases, including burnout, have increased in Sweden. Burnout has several negative effects on those afflicted and perceived stigma of burnout have been related to help-seeking attitudes and behaviors. The aim of this study was therefore to examine the perceived stigma of burnout in Sweden and to explore whether there are differences in perceived stigma between demographic groups. The aim was also to examine whether there are relationships between perceived stigma of burnout and level of self reported burnout, and attitude towards help-seeking. To examine this, the self-report instruments Burnout Stigma Inventory (BSI) and Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) were used in a web survey, including some background questions. Out of the 247 participants, the majority were highly educated women. One-way analysis of variance, independent t-test and Pearson’s correlation was used to calculate the results. The results showed that the participants had a relatively low degree of perceived stigma of burnout. There was a significant difference in perceived stigma between the youngest and the oldest age group, where the youngest group believed that the public had more stigmatizing perceptions about burnout than the oldest group. Level of self rated burnout and attitude towards help-seeking had no significant correlation with perceived stigma of burnout. The findings from the present study can guide future research, which we recommend should include a more heterogeneous sample as well as to examine other aspects of stigma, too.

Bakgrund: Blodsmitta sprids mellan personer från blod eller slemhinna via kontaminerade injektioner, blodprodukter eller stickskador. Sjukdomar som humant immunbristvirus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) och Hepatit A, B, C och D. HIV-infektion drabbar immunförsvaret och är en kronisk diagnos. HIV övergår senare till AIDS och AIDS är ett mer avancerat stadie av sjukdomen. Hepatit är leversjukdomar vilka kan vara såväl övergående som kroniska. Syfte: Kartlägga vilka faktorer som påverkar allmänsjuksköterskors stigmatiserade attityder vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS som vårdas i slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Yrkeskompetens visade att sjuksköterskorna skattade minskad stigmatisering mot patienter med HIV/AIDS efter utbildning samt efter arbetserfarenhet. Säkerhetsåtgärder, visade att sjuksköterskorna skattade sig säkra i att skydda sig själva när de behandlade patienter med HIV/AIDS. Inställning till patienterna visade att de ansåg att patienterna själva bär ansvar över sjukdomen på grund av riskabla beteenden. Däremot ansåg de att patienter med HIV/AIDS skulle behandlas med respekt och lika värde. Slutsats: Det lyftes fram viktiga aspekter kring vårdande av patienter med HIV och att sjuksköterskor är delaktiga i stigmatiseringen av patienter med HIV vilket kan undvikas med utbildning om HIV/AIDS. Sjuksköterskor hade grundläggande kunskap i hur de skulle skydda sig mot HIV-infektionen däremot var det en bristfällande faktor som ledde till stigmatisering. När sjuksköterskor har mer kunskap om HIV-infektion bidrar det till en säker vård. / Background: Blood infections spreads between people from blood or mucous membranes via contaminated injections, blood products or puncture wounds. Diseases such as human immunodeficiency virus (HIV), acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) and Hepatitis A, B, C and D. HIV infection affects the immune system and is a chronic diagnosis. HIV later turns into AIDS and AIDS is a more advanced stage of the disease. Hepatitis are liver diseases which can be transient as well as chronic. Aim: To map which factors influence general nurses' stigmatized attitudes when caring for patients with HIV/AIDS who are cared for in inpatient care. Method: Literature review that includes 12 quantitative scientific articles which were analyzed according to Friberg's four-step analysis. Results: Three categories were identified: Professional competence showed that the nurses estimated reduced stigma towards patients with HIV/AIDS after education and after work experience. Safety measures showed that the nurses felt confident in protecting themselves when treating patients with HIV/AIDS. Attitude towards the patients showed that they considered that the patients themselves bear responsibility for the disease due to risky behavior. However, they believed that patients with HIV/AIDS should be treated with respect and equal value. Conclusion: It highlights important aspects regarding the care of patients with HIV and that nurses are involved in the stigmatization of patients with HIV which can be avoided with education about HIV/AIDS. Nurses had basic knowledge of how to protect themselves against HIV infection, however, it was a deficient factor that led to stigmatization. When nurses have more knowledge about HIV infection, it contributes to safe care.

Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv ökar såväl i Sverige som globalt. Hiv är en sjukdom som associeras med ett socialt oacceptabelt beteende och är brett stigmatiserad. Hiv-relaterat stigma och diskriminering är påtagligt i hela världen och skapar hinder för prevention, god vård, behandling och stöd. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hiv-positivas upplevelser av stigma och stigmatisering inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa och tre kvantitativa studier utfördes. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Ett granskningsprotokoll användes för att bedöma kvalitén på studierna. Som teoretisk referensram användes Goffmans teori om stigma. Resultat: Resultatet visade att stigmatisering av hiv-positiva inom sjukvården manifesterades på olika sätt. Fyra teman kunde urskiljas: brist på konfidentialitet, bemötande, bristande vård och moraliska attityder. Exempel på dessa beskrevs av hiv-positiva som avslöjande av hiv-status, subtila tecken på ogillande, försämrad eller nekande till vård, skuldbeläggning och fördömande attityder. Slutsats: Genom att uppmärksamma vad den hiv-positiva upplever som stigmatiserande kan sjuksköterskan bli mer medveten om hur hon/han inte bör bete sig och göra vården och omvårdnaden bättre för dessa patienter. / Background: The number of people living with hiv is increasing in Sweden and world wide. Hiv is a disease associated with a socially unaccepted behavior and is widely stigmatized. Hiv-related stigma and discrimination is manifested all over the world and constitute barriers for prevention, health care, treatment and support. Aim: The purpose of this literature review was to examine hiv-positive person’s experience of stigma and stigmatization within health care. Method: A literature review based on eight qualitative and three quantitative studies were carried out. The article search was carried out through the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo. A review protocol was used to estimate the quality of the studies. As a theoretic frame of reference Goffmans theory on stigma was used. Result: Findings showed that hiv-stigma within health care were manifested in different ways. Four themes were distinguished: breaches of confidentiality, approach, insufficient care and moralizing attitudes. Examples of these themes was described by hiv-positive persons as disclosure, subtle signs of disapproval, substandard or denied care, blaming and judging attitudes. Conclusion: By acknowledge what hiv-positive persons perceive as stigmatization the nurse can be more aware of how to avoid this kind of behavior and improve the nursing care for these patients.

Bakgrund: Rädslan för att möta fördomar är något som kan hindra personer med HIV till att söka vård vilket i sin tur kan leda till en försämrad hälsa. Stigmatisering kring HIV är utbredd och kan leda till negativa konsekvenser för den smittade. Stigma kan vara internaliserat eller samhälleligt och denna form av stigma kan leda till en diskriminering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med HIV och dess upplevelse av bemötande i sjukvården. Metod: Litteraturstudien som genomfördes var av kvalitativ ansats där artiklarna till litteraturstudien inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för att sedan analyseras enligt Popenoes analysmodell. Resultat: I studien framkom 2 huvudkategorier som betecknades Stigmatisering inom sjukvården och Personcentrerad vård, dessa hade i sin tur 4 underkategorier. Stigmatisering inom sjukvården inkluderade underkategorierna Mindre upplevelse av stigma inom privat vård och Kunskap och okunskap gällande HIV. Personcentrerad vård inkluderade underkategorierna Holistiskt synsätt och Positiva erfarenheter av bemötande. Konklusion: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att patienter med HIV ofta möter stigma och diskriminering inom sjukvården, men att det även fanns de kliniker som var mer tillmötesgående än andra, detta handlade framförallt om specialiserade kliniker med en högre kunskap kring sjukdomen. En personcentrerad vård och ett holistiskt synsätt var viktiga faktorer vid bemötande av patienter med HIV.

I samhällsdiskussionen och forskningsfälten om våld i nära relationer omtalas barn oftast som den våldsutsatta av sina föräldrar, antingen genom direkt riktat våld eller att barn har bevittnat våld i hemmet. Ett problem som däremot inte lyfts fram om våld i nära relationer är barnets position som våldsutövare i familjen. Denna avsaknad återspeglas även i vår bakgrund genom att de lagar, insatser och statistik som vi redovisat, snarare fokuserar på vuxnas våldsanvändning. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa och analysera den forskning som finns tillgänglig om barn som våldsutövare i familjen. Målsättningen är att vår studie ska bidra till nya perspektiv på och angreppssätt i praktiskt socialt arbete med barn som våldsutövare, likväl som i arbetet med våldsutsatta föräldrar och syskon. För att genomföra vår litteraturstudie har vi använt systematisk sökning efter forskning på området, för att sedan analysera 15 valda artiklar med hjälp av tematisk analys. Vi har identifierat totalt nio teman som är kopplade till familjedynamiska faktorer, och som antingen påverkar eller påverkas av barns våldsutövande i familjen.  Vårt resultat indikerar sammanfattningsvis att barn som lever under otrygga familjeförhållanden, med exempelvis frånvarande föräldrar, föräldrar med psykisk ohälsa, skilda föräldrar och föräldrar med sträng uppfostringsstil, har en förhöjd risk att använda våld mot sin familj. Dessa förhållanden påverkar barns känslomässiga tillstånd negativt som tenderar att uttryckas genom våld. Resultatet visar även att föräldrar och syskon som utsätts för våld av ett barn i familjen, kan drabbas av påtagliga konsekvenser i sin vardag och i sitt sätt att fungera som familj. Slutligen visar resultatet på att familjer med ett våldsutövande barn har svårt att söka och få hjälp av stödorgan i samhället. Orsaken beskrivs vara kopplad till den stigmatisering som finns om föräldrar, där barns våld anses bero på dåligt föräldraskap.