Det finns forskning som visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallat NPF-diagnoser hos barn, är starkt förknippade med ett nedsatt välbefinnande hos föräldrarna. Syftet med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF-diagnos påverkas till följd av sitt barns diagnos och deras upplevelser av samhällets och omgivningens stöd och bemötande med fokus på stigmatisering. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på strukturerade intervjuer från fem föräldrar. Resultaten av studien visar att föräldrarnas välbefinnande i positiv bemärkelse är förknippat med en rad faktorer som vikten av samverkan mellan professioner, samhällets och omgivningens bemötande, kunskap och respekt för föräldrarnas expertis kring det egna barnet. Föräldrarna är även i behov av stöd och avlastning och möjlighet till återhämtning. Resultatet visade även på negativa aspekter där skolan och bristande kommunikation, okunskap och dömande förhållningssätt var det som främst bidrog till ett minskat förtroende och till att upprätthålla och förstärka stigmatiseringen av föräldrarna och barnen. / There is research that shows that neuropsychiatric disorders, also called NPF- diagnoses among children, is strongly associated with an impaired well-being among parents. The purpose of this research was to examine how parents with children with NPF-diagnosis are affected as a consequence of their child's diagnosis, including how they experience the support of the society and how they are approached and met, focusing on stigmatization. The study has taken a qualitative approach and is based on structured interviews from five parents. The result shows that the well-being of parents in a positive sense is associated with several factors such as the importance of interaction between professions, how they are approached by society and the knowledge and the respect of the parent´s expertise of the child. The parents are also in need of support and relief and the possibility for recovery. The result also showed some negative aspects, in which the school and lack of communication, ignorance and judgment mainly contributed to a decrease in trust and maintained and reinforced the stigmatization of the parents and the children.

Introduktion: Cirka 33 700 kvinnor genomgår abort i Sverige varje år. Det finns två huvudsakliga metoder för abort: medicinsk abort och kirurgisk abort. Kvinnor som genomgår en abort kan uppleva både fysiska och psykiska besvär, där de kan behöva stöd från sjukvårdspersonal.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en abort.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet visade att kvinnors upplevelser varierade. En del kvinnor var nöjda med vården och upplevde att de fick tillräckligt med information samt blev bemötta med respekt. En del kvinnor upplevde stigmatisering och diskriminering från vårdpersonalen. Det väckte negativa känslor hos kvinnor såsom sorg och skam. Beslutet att göra abort varierade. Kvinnor upplevde känsla av stolthet och var bekväma med sina beslut, eller upplevde sorg och hade ingen att vända sig till samt blev chockade över att ha avslutat graviditeten.  Slutsats: Kvinnor upplevde blandade känslor i samband med abort, såsom skuld, stolthet, oro och ensamhet. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har djupare förståelse för abortprocessen för att kunna minska lidande hos kvinnor och därmed negativa vårdupplevelser. / Introduction: Approximately 33,700 women undergo abortions in Sweden every year. There are two main methods of abortion: medical and surgical. Women who undergo an abortion may experience both physical and mental discomfort, where they may need support from healthcare professionals.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results showed that women's experiences varied. Some women were satisfied with the care and felt that they received enough information and were treated with respect. Some women experienced stigma and discrimination from the healthcare staff. It evoked negative feelings in women such as sadness and shame. The decision to have an abortion varied. Women experienced feelings of pride and were comfortable with their decisions, or experienced grief and had no one to turn to and were shocked to have terminated the pregnancy. Conclusion: Women experienced mixed feelings associated with abortion, such as guilt, pride, anxiety and loneliness. Therefore, it is important for healthcare professionals to have a deeper understanding of the abortion process to be able to reduce the suffering of women and thus negative care experiences.

Substansmissbruk är ett stort och utbrett samhällsproblem i Sverige som medför konsekvenserför både den som är i missbruket, likväl dem som står människan nära. En grupp som påverkasnegativt är partners till människor i ett substansmissbruk. För att minska de negativakonsekvenserna finns det anhörigstöd som partners har rätt till. Det är däremot otydligt enligtnationella riktlinjer vad stödet ska innefatta. Partners kan dölja sina problem för andra, vilkethindrar stödsökandet. Därav är syftet att undersöka hur yrkesverksamma verkställeranhörigstöd för partners till människor med ett substansmissbruk, och att upplysa de faktorersom yrkesverksamma anser har gett en förutsättning för partners att ingå i anhörigstöd.Insamlandet av empirin har genomförts genom fyra semi-strukturerade intervjuer med femyrkesverksamma som arbetar med anhörigstöd. Därefter har materialet bearbetats genom enkonventionell innehållsanalys och anlägger en induktiv metodansats. Med hjälp av denkonventionella analysen fann vi sex teman som legat till grund för att uppnå studiens syfte. Desex teman som har återfunnits är: drivkraft, misskreditabel, yttre förutsättningar, utförande,strukturella brister och “medberoende”. Studiens slutsats är att anhörigstöd är individanpassatoch innefattar individuellt stöd och valbart gruppsamtal. De yrkesverksamma inspireras avandra behandlingsmetoder, men de säger sig inte erbjuda behandling. Studiens andra slutsats äratt yrkesverksamma spelar en stor roll i att fånga upp partners, men att partners själva ocksåbidrar till deras eget ingående i stödet. Yttre faktorer såsom stödets struktur, förändringar isamhället och stora händelser kan också vara bidragande faktorer till partners ingående i stöd.

Parents of children with a neuropsychiatric disorder faces a lot of difficulties regarding their role as a parent. The purpose of this study is to gain a better knowledge of the challenges and needs the parents experience due to their child’s disorder. The study was based on theories of stigma and salutogenesis. By analyzing autobiographies with a narrative thematic method, we studied the subject from the parents’ perspective. Earlier studies have found that parents of children with neuropsychiatric disorders faces a variety of challenges but also find ways to cope with the situation. We found two major challenges and a variety of ways in which the parents cope with this. The main difficulties we found was the stigmatization, including both general stigmatization as well as family stigmatization and self-stigmatization, and the lack of time and energy the parents experience. When it comes to handling the everyday life, we identified four key aspects: support, a general life balance, interpersonal traits and understanding and acceptance from others.  The findings indicate that there is a connection between stigmatization and how the everyday life is handled due to stigmatization interfering with all aspects of the parents’ life.

This study delves into the relationship between residential segregation and social sustainability in the municipality of Eskilstuna, Sweden. The question posed to the municipality is whether this interpretation influences its relationship with disadvantaged areas such as Årby. The study encompasses various forms of residential segregation and aims to explore the negative effects of segregated conditions in the municipality. In other words, are the current measures misdirected? By shedding light on these aspects, the thesis aims to contribute to a deeper understanding and management of social and urban planning challenges to promote a more socially sustainable and inclusive societal development.  To interpret social sustainability in the municipality, I utilized the "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) method, introduced by Carol Bacchi, as a form of text analysis. This method offers an open interpretation of the problem of residential segregation, providing insight into how the problem is represented in the municipality's policy documents and the underlying societal issues. This analysis is structured around three selected WPR questions developed by Bacchi. The study represents the issues surrounding disadvantaged areas as mentioned by the municipality, considering social, economic, and criminological conditions. These issues are discussed based on Eskilstuna municipality's interpretation of equitable health, which closely aligns with the concept of social sustainability, thereby guiding the municipality's and police's focus areas. Grounded in theories such as social sustainability (Fell & Guziana, 2016), stigmatization (Wacquant, 2010), and unity in diversity (Young, 1999), the study reveals efforts toward social sustainability in the municipality. The municipal board often endeavors to promote safety and inclusion, aiming for favorable local environments concerning social, economic, and criminological conditions. These mentioned conditions mirror the theories upon which our study is based. Therefore, this study contributes to an enhanced understanding of the complex dynamics between residential segregation and social sustainability in urban development.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa stigmatiseras och diskrimineras både i samhället men även inom hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att se hur sjuksköterskor upplever och uppfattar hur det är att ge omvårdnad till denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom medan de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer utfördes med sjuksköterskor från fyra olika kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier; upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom eller ohälsa, uppfattningar relaterade till ansvarsfördelningar inom vården och upplevelser av kunskap relaterade till psykisk sjukdom och ohälsa. Sjuksköterskorna i denna studie gav uttryck för både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar kopplat till att vårda denna patientgrupp. De uppfattade ofta att personer med bakomliggande psykisk sjukdom eller ohälsa var vårdkrävande och tillskrev dem negativa karaktärsdrag. De upplevde även att de inte hade kunskap eller resurser till att ge dessa personer god omvårdnad när de vårdas på kirurgiska vårdavdelningar Slutsats: Sjuksköterskor i denna studie gav uttryck för olika upplever och uppfattningar kopplat till att ge omvårdnad till patienter med bakomliggande psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom somatisk vård. Upplevelserna och uppfattningarna var av så väl positiv som negativ karaktär och upplevelserna kan kopplas samman med tidigare forskning som visar att patienter kan uppleva diskriminering och stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa och sjukdom. För att öka förutsättningarna för jämlik och patientcentrerad omvårdnad upplevde sjuksköterskorna att kontinuerlig utbildning kring psykiatrisk omvårdnad är viktig även för sjuksköterskor som är verksamma utanför specialiserad psykiatrisk vård. / Background: Previous research highlights that people with underlying mental illness or disorders are stigmatized and discriminated against, both in society and within the health care system. It is therefore important to see nurses perceive and understand how it is to provide care to this population. Objective: The purpose of the study is to explore nurses' experiences and perceptions of providing care to patients with underlying mental illness and or mental disorders while being treated in surgical wards. Method: Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with nurses from four different surgical wards. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results are reported in three categories; experiences of caring for patients with mental illness, perceptions related to the allocation of responsibilities in care and experiences of knowledge related to mental illness. The nurses in this study expressed both positive and negative experiences and perceptions related to caring for these patients. They are often perceived that people with underlying mental illness was demanding and attributed them there with negative character traits. They also felt that they did not have the knowledge or resources to give these people good care when they are cared for at a surgical wards. Conclusion: Nurses in this study expressed different experiences and perceptions related to providing care to patients with underlying mental health and mental illness in somatic care. The experiences and perceptions were of positive as well as negative character and experiences can be linked with previous research showing that patients may experience discrimination and stigma associated with mental illness and disease. To improve the conditions for equitable and patient-centered care nurses experienced that continuous training in psychiatric nursing is also important for nurses who are active outside specialized psychiatric care.

Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.

Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.