Dagens samhälle speglas av ett multikulturellt samhälle där vi lever vid sidan av varandra men har tenderat till att leva grupperat vilket har resulterat till “vi och “de” fenomenet. Med hermeneutisk tolkningsmetod har vi kunnat tolka och förstå upplevelsen och känslan av att vara invandrare samt förstå invandrarens upplevelse i termer av diskriminering och multikulturalism. Vår studie handlar om hur människor upplever sin identitet som invandrare och vad det innebär att komma till nytt land, ny kultur, nya värderingar och sociala normer. Genom att begripliggöra och förstå begreppet identitet ur invandrares perspektiv, har vi därmed kunnat ge större förståelse för upplevelsen av identiteten invandrare. Vi har även kunnat belysa och givit förståelse för möjliga konsekvenser och bakgrunder till diskriminering. Därefter har vi beskrivit de olika tillvägagångsätten för inkludering bland annat den väg invandraren själv tagit genom sina val för att ta sin plats i samhället. Vidare har studien konstaterat att brist på socialt kapital däribland utbildning och kunskap om samhällets institutioner kan leda till exkludering och ohälsa för invandraren.

Bakgrund: Att upptäcka psykisk ohälsa kan vara en utmaning då stigmatisering kring psykisk ohälsa är utbrett. De besvär som kan förekomma vid psykisk ohälsa kan vara diffusa och det kan vara svårt att upptäcka den psykiska ohälsan. Vårdcentralen ofta är den verksamhet personer med psykisk ohälsa vänder sig till för att få hjälp. Statens kommuner och landstings gör satsningar på psykisk ohälsa, där primärvårdens verksamheter är fokusområde med syfte att höja kompetensen hos personalen för att upptäcka psykisk ohälsa i tid. Syfte: Beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenhet av att upptäcka psykisk ohälsa hos patienter i det dagliga arbetet på vårdcentralen Metod: En empirisk studie med kvalitativ design med en induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades där kategorier och underkategorier bildades. En etisk egengranskning utfördes enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter dataanalysen av intervjumaterialet bildades två kategorier, ”En svår utmaning” med underkategorierna, ”De nödvändiga frågorna”, ”Att upptäcka det subtila” samt ”Känsla av kunskapsbrist”. Samt kategorin, ”Stöd efterfrågas” med underkategorierna, ”Riktlinjer, rutiner och checklistor” samt ”Möjlighet till fördjupad kunskap”. Slutsats: Upptäckten av psykisk ohälsa är beroende av en samstämmighet mellan kunskap i ämnet och erfarenhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde det svårt att fråga de svåra frågorna angående patientens psykiska mående. Svåra frågor kunde handla om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, bland annat. Stödmaterial efterfrågades för att inte missa viktig patientinformation. Rutiner och stödmaterial fanns för somatisk ohälsa men saknades för psykisk ohälsa. Det framkom även i resultatet att psykisk ohälsa bör lyftas upp på den dagliga agendan. Att arbete med anti-stigmatiseringen bör ske på alla samhällsnivåer, såväl som individ, profession och verksamhet för att bidra till att psykisk ohälsa upptäcks i ett tidigare skede. / Background: Detecting mental health can challenging as stigmatization of mental health is widespread. The symptoms of mental illness may be diffuse and therefore it may be difficult to detect the mental illness. The health center is often the activity people with mental health turn to get help. The state's municipalities and county councils make investments in mental health, where primary care activities are a focus area with the aim of increasing the competence of the professions to detect mental health in time. Aim: Describe the experience of experienced nurses in detecting mental health in patients in their daily work at the health center. Method: An empirical study with qualitative design with an inductive approach. The interview material was analyzed where categories and sub-categories were formed. An ethical self-examination was conducted in accordance with guidelines for Jönköping School of Health. Result: Following the data analysis of the interview material, two categories were formed, ”A difficult challenge”, with the sub-categories, ”The necessary questions”, ”Discovering the subtle” and ”A perceived lack of knowledge”. As well as the category, ”Support is requested” with the sub-categories, ”Guidelines, routines checklists” and ”Opportunities in-depth knowledge”. Conclusion: The discovery of mental illness depends on a between knowledge of subject and experience. The result showed that the nurses found it difficult to ask about questions regarding the patients mental health. Difficult questions could be about violence in the family, honor crime et cetera. Support material was requested for not to miss imported information about the patient. Routin and support material existed for somatic health but not for mental health. The result showed that it is important to work in the daily work for towards anti-stigmatization of mental health, in society, both on an individual level as well as a profession, in order to contribute to detect mental illness.

<p>Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.</p>

<p>This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.</p><p>The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?</p><p>An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.</p>

Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation. The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension? An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd. När det gällerstudiekamrater beskriver några av intervjupersonerna att det till en början funnits enviss distans och exempel på annorlunda behandling i bemötande från dem, men att detoftast blev bättre med tiden. En respondent är idel positiv kring sina upplevelser. Istudien dras slutsatsen att det i dessa kvinnors upplevelser finns både positiva ochnegativa exempel på bemötande från andra. / This study aims to describe the experiences of social treatment of a few women, whowear a head scarf, within the college/university environment. The study examines socialtreatment from teachers as well as from fellow students. To examine this, the study usesqualitative interviews. The results of the interviews showed that the respondents havevery different experiences. A few of the respondents have very negative experiencesconcerning treatment from teachers, others describe the teachers as supportive.Concerning fellow students some of the respondents described how, in the beginning,they were treated with some distance. This however changed, in most cases, as timewent on. One respondent is undividedly positive about her experience. The studyconcludes that there are examples of both positive and negative social treatment in thewomen's experiences.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna. Det förekom även stigmatisering, stereotypiseringoch moralisering av patienter med missbruksproblem vilket leddetill att dessa patienter många gånger fick sämre vård.Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska präglas av etisktförhållningsätt och en humanistisk människosyn vilket försummasom negativa attityder gentemot patienter med missbruksproblemfår inverka på vården. Mer kvalitativ forskning gällandesjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem efterfrågas. Dessutom krävs det merundervisning i sjuksköterskans grundutbildning och meryrkesrelaterad utbildning på sjuksköterskans arbetsplats gällandeomvårdnaden av patienter med missbruksproblem. / Patients with substance abuse problems occupy much of the bedsand resources of the health care. Therefore, it is important toensure that these patients receive proper care and highlight thefactors that may affect that care. The purpose of this literaturestudy was to illuminate nurses’ attitudes towards patients withsubstance abuse problems and describe the character of themeetings between nurses and these patients. As the basis for thispaper, 17 research articles were used, of them 11 articles werequantitative and six were qualitative. It was found that nurses oftenexhibited negative attitudes towards patients with substance abuseproblems and that this had an impact on the nursing care of thesepatients. Stigmatization, stereotyping and moralization of thesepatients were also detected and this often led to substandard care.Nursing care is characterized by an ethical approach and ahumanistic view that is overlooked if the negative attitudes ofnurses towards patients with substance abuse problems are allowedto affect care. More qualitative research on nurses’ attitudestowards patients with substance abuse problems is prompted.Furthermore, it is required more education in the undergraduatenursing schools and more occupational education at nurses’workplace about nursing care of patients with substance abuseproblems.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen. Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har två subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskor ibland kan bidra till stigmatisering av patienterna. Resultatet visar även att sjuksköterskorna önskar bekräftelse, både yrkesmässig och personlig. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Ida Jean Orlandos interaktionsteori samt övrig relevant litteratur. Diskussionen kretsar kring hur sjuksköterskornas förhållningssätt på olika sätt får konsekvenser för vårdrelationen. / Background: The background describes how nurses treat patients with substance abuse and addiction. It also describes the importance of promoting caring relationship and how patients with substance abuse and addiction wish to be treated by nurses in addiction care. Aim: The aim was to describe nurses' perceptions of caring for patients with substance abuse or addiction, with a focus on the hospitality of the caring relationship. Method: Five nurses, professionals in addiction care, were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results are presented in two categories, Nurses' descriptions of how they relate to patients with substance abuse or dependence. This category has five subcategories. The second category is the Nurses' desire to do good for patients with substance abuse or dependence. This category has two subcategories. The results show that nurses sometimes may contribute to the stigmatization of patients. The result also shows that the nurses want confirmation, both professional and personal. Discussions: The results are discussed from Ida Jean Orlando interaction theory and other relevant literature. The discussion revolves around how nurses´ approach in different ways has implications on the caring relation.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning. Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas. Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien. Familj, vänner och vårdare bidrog samtliga till återhämtningsprocessen. Slutsats: Personerna upplevde en stigmatisering som bidrog till att försämra deras sociala situation, vilket bidrar till ökat lidande. Alla inom vården är en viktig del för att minska detta. Sociala relationer som medför att bli sedd och bekräftad som människa är viktigt för återhämtningen från allvarlig psykisk störning.