Bakgrund: Fibromyalgi är ett primärt smärttillstånd, vilket innebär att smärtan utgör själva sjukdomen. Individer med fibromyalgi drabbas ofta av fördomar och ifrågasättande då sjukdomen inte går att bevisa med blodprov eller röntgen samt frågetecken kring etiologin. Behandling riktad mot sjukdomens orsak finns ännu inte, den behandling som erbjuds är endast symtomlindrande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att hitta strategier för minskad smärta, stötta patienten i att identifiera och ägna sig åt hälsofrämjande åtgärder, dela med sig av kunskap och information gällande smärttillståndet samt enligt ordination genomföra farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna Pubmed och Cinahl Complete användes till datainsamlingen och resultatet analyserades enligt Fribergs metod.  Resultat: Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman: kroppen som ett fängelse, en ny identitet, att anpassa sitt liv till sjukdomen och erfarenheter av bemötande. Resultatet visade att fibromyalgi innebar stora förändringar i privatliv, arbetsliv, i relation till andra och i relationen till sig själv.  Slutsats: Bristande bemötande inom vården och begränsningar i vardagen hade störst inverkan på livskvaliteten och skapade isolering, lidande och psykisk ohälsa. Resultatet kan kopplas till bristande kunskap och forskning kring sjukdomen vilket resulterar i en ifrågasättande attityd, stigmatisering och ineffektiva behandlingar. Genom att öka medvetenhet och kunskap inom ämnet kan vården förbättras avsevärt, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad livskvalitet för dem som lever med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a primary pain condition, meaning the pain constitutes the illness itself. Individuals with fibromyalgia often suffer from prejudice and questioning as the disease cannot be proven by blood tests or X-rays and lack of knowledge regarding etiology. There is yet no treatment for the illness, only symptom relief. The nurse has an important role in helping the patient find strategies for reduced pain, supporting the patient in identifying and engaging in health-promoting measures, sharing knowledge and information regarding the illness and, according to prescription, implement pharmacological and non- pharmacological treatment.  Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia.  Method: A literature review based on ten qualitative scientific articles was conducted. Databases Pubmed and Cinahl Complete were used for data collection and the results were analyzed according to Friberg’s method.  Results: Based on the data analysis, four themes emerged: the body as a prison, a new identity, adapting life to the disease and experiences of social interactions. The results showed that fibromyalgia led to big changes in private life, work life, in relation to others and in relation to oneself.  Conclusions: Inadequate approach in healthcare and limitations in everyday life had the biggest impact on the quality of life and created isolation, suffering and mental illness. The result can be linked to a lack of knowledge and research about the illness, which results in a questioning attitude, stigmatization and ineffective treatments. By increasing awareness and knowledge on the subject, healthcare can be significantly improved, which can lead to an improved quality of life for those living with fibromyalgia.

Bakgrund: Stigmatisering har påtagliga negativa konsekvenser för individer inom autismspektrumtillstånd (AST). De har ett beteende som stämplas som normbrytande eftersom de inte följer de sociala normerna. Det gör att individer inom AST blir exkluderade, stämplade och diskriminerade för att de beter sig annorlunda, jämförelsevis med en “neurotypisk”, en individ utan diagnos inom AST. Dessa negativa stämplar och stereotyper från omgivningen gör att individer inom AST har högre risk att få en psykisk ohälsa än de “neurotypiska” och de hamnar i att stigmatisera sig själva, d.v.s. självstigmatisering. Syftet: Syftet är att ta reda på vilken kunskap som finns kring stigmatiseringsprocessen och stigmatiseringens konsekvenser. Metod: Jag har använt mig av en scoping study för att kartlägga den forskning som har gjorts kring stigmatiseringens konsekvenser för individer inom AST. Resultat: Stigmatisering har negativa konsekvenser för individer inom AST. Deras livsvillkor försämras när de blir stigmatiserade och lever i större utsatthet för exkludering på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, inom vården, ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap. De lägger stor vikt på att kamouflera sig i sociala sammanhang vilket ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa. Genom kamouflering bidrar det till instabil identitet och lägre självkänsla. Den instabila identiteten medför en sämre självbild och försöker istället att uppfylla de stereotyper som finns kring AST. / Background: Stigmatization has tangible negative consequences for individuals with autism spectrum conditions (AST). They have behavior that is labeled as norm-breaking because they do not follow the social norms. This means that individuals within AST are excluded, labeled and discriminated against because they behave differently, compared to a "neurotypical", an individual without a diagnosis within AST. These negative labels and stereotypes from the environment mean that individuals within AST have a higher risk of getting a mental illness than the "neurotypical" and they end up stigmatizing themselves, i.e. self-stigmatization. The purpose: The purpose is to find out what knowledge exists about the stigmatization process and the consequences of stigmatization. Method: I have used a scoping study to map the research that has been done around the consequences of stigma for individuals within AST. Results: Stigmatization has negative consequences for individuals within AST. Their living conditions deteriorate when they become stigmatized and live in greater vulnerability to exclusion in the labor market, the housing market, in healthcare, economic vulnerability and social exclusion. They place great emphasis on camouflaging themselves in social contexts, which increases the risk of exhaustion and mental illness. Through camouflage, it contributes to a disturbed identity and lower self-esteem. The identity disturbance leads to a worse self-image and instead tries to fulfill the stereotypes that exist around AST.

Denna studie vid namn ”Ja, jag har behövt ljuga där också”, är författad av Mirzet Honsic och Mirtill Varga. Då icke vaccinerade personer utgör en liten del av den svenska befolkningen gällande covid-19 vaccin, är syftet med studien att belysa hur denna minoritet kan tänka sig att agera då vaccinet kommer på tals. Syftet är även att få en större förståelse för hur deras agerande kan komma att påverka deras relationer som de har med sin omgivning. För att uppfylla syftet har kvalitativa metoder använts, där empirin samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som utgjordes av tre kvinnor och två men i olika åldrar. Studien tar avstamp i Ervin Goffmans två teorier om stigma samt det dramaturgiska perspektivet, som sedan kombinerats med varandra i syftet att analysera empirin.  Resultatet av studien belyser att de ovaccinerade framträtt på olika sätt i olika sociala sammanhang, detta utifrån att antingen vara ärliga om sin vaccinationsstatus eller oärliga.  Effekten av deras agerande blev att de accepterades av de vaccinerade de gångerna de valt att ljuga. De accepterades även av dem som var ovaccinerade när de var ärliga samt av de vaccinerade som valt att sympatiserade med dem. Deras relationer påverkades enbart negativt när de valde att tala sanning inför dem som vägrade att sympatisera med deras åsikter, som i detta fall utgjordes av de vaccinerade. Deras övriga relationer förblev oförändrad med dem som accepterade dem oavsett vilken vaccinationsstatus de själva hade. Det hela berodde på vilken relationen som fanns mellan deltagaren och omgivningen. / This study named "Yes, I had to lie there as well", is authored by Mirzet Honsic and Mirtill Varga. Since non-vaccinated people make up for a small part of the Swedish population regarding the covid-19 vaccine, the aim of the study is to highlight how this minority might act when the topic of the vaccine comes up. The aim is also to gain a greater understanding of how their actions may affect their relationships with their surroundings. To fulfill the purpose, the qualitative method was chosen, where the empirical evidence has been collected with the help of five semi-structured interviews which consisted of three women and two men of different ages. The study is based on Ervin Goffman's two theories on stigma and the dramaturgical perspective, which have then been combined with each other in order to analyze the empirical evidence. The results of the study highlights that the unvaccinated appeared in different ways in different social contexts, based on either being honest about their vaccination status or being dishonest. The effect of their actions was that they were accepted by the vaccinated people those times they chose to lie about it. They were also accepted by those who were unvaccinated when they were honest and by the vaccinated who chose to sympathize with them. Their relationships were only negatively affected when they chose to speak the truth to those who refused to sympathize with their views, which in this case consisted of the vaccinated people. Their other relationships remained unchanged with those who accepted them regardless of their own vaccination status. It all depended on the relationship between the participant and the environment.

Prostitution är ett omdebatterat ämne över hela världen, där Sverige har en kontroversiell lag som syftar till att skuldbelägga sexköparna istället för de som befinner sig i prostitution. Trots detta tenderar individer i prostitution att fortfarande bli stigmatiserade för sin situation i Sverige. Denna studie syftar därför till att undersöka hur stigmatisering påverkar individers förutsättningar att lämna prostitution utifrån yrkesverksammas uppfattningar med en utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteoretiska perspektiv om avvikande beteende, symbolisk interaktionism och master status. Studien antar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma som arbetar med att möta individer som befinner sig i prostitution. Resultatet visar att samhällets stigmatisering av individer i prostitution försvårar förutsättningar att lämna prostitution genom att de stereotypa bilderna bidrar till skuld- och skamkänslor och bristande sociala relationerna för individerna, som hindrar dessa från att få stöd och hjälp. De stereotyper som framkommer i intervjuerna är bilden av prostitution som något som antingen sker under tvång, respektive är något glamoröst och frivilligt. Till följd av stereotyperna och den stigmatisering som dessa medför, skapas ett socialt utanförskap för individer som befinner sig i prostitution, där dessa uppfattas som avvikande från samhällets överenskomna regler. Sammantaget påverkar stigmatiseringen hela individens liv, där skuld- och skamkänslorna som uppstår kan försvåra för individer att lämna prostitution.

I Sverige kriminaliserades eget bruk av narkotika 1988 och sedan dess har antalet personer som rapporterats för brottet stadigt ökat (Brottsförebygganderådet [BRÅ] 2023). Kriminaliseringen har setts som framgångsrik då vi internationellt sätt har lägre narkotikaanvändande än många andra länder. På senaste har dock den svenska narkotikapolitiken ifrågasatts och två statliga utredningar har uppmanat regeringen att se över konsekvenserna av lagstiftningen, framför allt kopplat till den höga narkotikadödligheten (SOU 2023:10; SOU 2023:62). Studien undersöker hur poliser som arbetar mot narkotika ser på frågan om narkotikabrott eget bruk ska avkriminaliseras eller inte. Studiens teoretiska ramverk utgår från deterrence theory och ethics of care. Deterrence theory, avskräckningsteori, har sin grund i att individen aktivt väljer att avstå från brottsliga handlingar för att straffet väger högre än vinsten av att begå brott (Beccaria 1778, s.29). Ethics of care, omsorgsetik, syftar till att vi kan och bör bemöta marginaliserade individer i samhället med omsorg och empati. Vad som är gott eller vad som bör uppnås är viktigare än korrekthet eller principiella kriterier (UNODC u.å.). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med poliser som arbetar mot narkotikabrott för att undersöka hur de ser på kriminaliseringen av narkotikabrott eget bruk. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visar att poliserna selekterar vilka derapporterar för brott och grunden till selekteringen är omsorg för individen bakom bruket. Det råder en stark konsensus bland deltagarna att avkriminalisering av narkotikabrott eget bruk skulle få negativa konsekvenser och de uttrycker en oro för både ett ökat användande och problem för polisens arbete mot den organiserade brottsligheten. Arbetet mot narkotikabrott eget bruk är komplext och stort ansvar läggs på den enskilde polismannen för att orientera sig i tillämpningen av lagstiftningen. Polismyndigheten bör underlätta arbetet genom att tydligare riktlinjer kring hur lagen ska tillämpas så legaliteten bibehålls. / In Sweden, personal use of narcotics was criminalized in 1988 and since then, the number of people reported for the crime has steadily increased (BRÅ 2023). Criminalization has been seen as successful as we have lower drug use internationally than many other countries. Recently, however, Swedish drug policy has been questioned and two government inquiries have called on the government to review the consequences of the legislation, especially linked to the high drug mortality rate (SOU 2023:10; 2023:62). The study examines how police officers who work against narcotics view the question of whether use of drugs should be decriminalized or not. The theoretical framework of the study is based on deterrence theory and ethics of care. Deterrence theory involve that the individual actively chooses to abstain from criminal acts because the punishment outweighs the profit of committing a crime (Beccaria 1778, p.29). Ethics of care means that we can and should treat marginalized individuals in society with care and empathy. What is good or what should be achieved is more important than correctness or principled criteria (UNODC n.d.). The study has been conducted through qualitative interviews with police officers who work against drug offenses to examine how they view the criminalization of personal use. The interviews have been analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results show that the police select who they report and the basis for the selection is care for the individual behind the crime. There is a strong consensus among the participants that decriminalization of use of drugs would have negative consequences and they express concern towards both increased use and problems for the police's work against organized crime. The work against drug offence, personal use, is complex and great responsibility is placed on the individual police officer to orient himself in the application of the legislation. The Police Authority should facilitate the work by providing clearer guidelines on how the law is to be applied so that legality is maintained.

Nyhetsmedia är samhällets länk till kunskap och förståelse om brott, och de har makten att påverka denna förståelse, bland annat genom hur de porträtterar brottsoffer. Ett potentiellt nytt fenomen inom gängkriminaliteten i Sverige, som framhävts i nyhetsmedia, under 2023 är att gängvåldet riktats mot de gängkriminellas anhöriga. Denna studie ämnar undersöka hur nyhetskällorna Aftonbladet, Expressen och TV4 porträtterar olika brottsoffer för dödligt skjutvapenvåld beroende på om de har en anhörig med koppling till gängkriminalitet eller inte. Studien tillämpar en tematisk analys på sammanlagt 78 webbartiklar för fyra olika brottsoffer, två brottsoffer med anhöriga kopplade till gängkriminalitet och två brottsoffer utan sådan koppling. I analysen används teorin om ideala offer och stigmatiseringsteorin som teoretiska ramverk för att placera nyhetsartiklarna i ett sammanhang. Studiens resultat visar att porträtteringen av brottsoffer skiljer sig mellan nyhetskällorna. Aftonbladet skildrar i stor utsträckning brottsoffrens personlighet, medan Expressen är mer selektiv i porträtteringen av brottsoffren. Slutligen är TV4:s porträttering, utöver ålder och kön, knapphändig. Det påvisas således inga skillnader i Aftonbladets porträtteringar vare sig de är anhöriga till gängkriminella eller ej. Expressen å andra sidan porträtterar brottsoffren som är anhöriga till gängkriminella som mer avpersonifierade än icke-anhöriga brottsoffer. Det går däremot inte att dra några slutsatser om eventuella skillnader i TV4:s porträttering.

Denna kvalitativa studie syftar till att i en svensk kontext undersöka olika arbetsgivares inställning till att anställa före detta kriminella individer. Ex-kriminella avviker från de gemensamma normerna i samhället, och fördomarna mot dem tenderar att försvåra återintegrationen då deras brottsregister exempelvis minskar deras chanser på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar berör hur arbetsgivare ser på att anställa före detta kriminella individer, och vilka faktorer som ligger bakom deras inställning till ex-kriminella under rekryteringsprocessen. Detta undersöks med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika arbetsgivare. Det teoretiska ramverket denna studie har förhållit sig till är normer, stämplingsteorin och stigmatisering. Resultatet påvisar att majoriteten av arbetsgivarna är mindre öppna till att anställa en individ med en kriminell bakgrund. Studien visar vidare att arbetsgivarnas ställningstaganden påverkas av faktorer som berör brottets karaktär, hur länge sedan det var brottet utfördes och om den ex-kriminella är ärlig om sitt förflutna. Några av de slutsatser som framkommer i denna studie är att arbetsgivare påverkas av samhällets normer av ex-kriminella och deras stigmatisering. Dessutom går det att utläsa, med stöd från stämplingsteorin, att vad som anses vara avvikande eller ej beror på vilken arbetsgivare du frågar. / This qualitative study aims to investigate different Swedish employer's attitudes toward employing ex-criminals. Ex-criminals deviate from the norms of society and the stereotypes against them tend to make reintegration difficult as their criminal records, for example, reduce their chances in the labor market. In this study, we want to examine employers' views towards hiring ex-offenders, and what affects their attitudes towards an ex-offender during the recruitment process. Using a hermeneutic method, we collected the empirical material through semi-structured interviews with eight different employers. The empirical material in this study has been analyzed through the perspective of norms, labeling theory and stigmatization. The result shows that the majority of employers are less open to ex-criminals, and there is a minority who are more open to it. The factors behind employers' attitudes are, for example, the nature of the crime, how long it has been since it was committed and whether the ex-criminal is honest with their past. Conclusions made from this study have shown that employers' attitudes are affected by society's norms and the stigmatization of ex-offenders. Additionally, it can educate that what is considered deviant or not depends on which employer you ask.

Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.

The aim of this study was to identify high school student’s thoughts and experiences about discrimination based on background. Six students, all with foreign origin, was interviewed where different questions about discrimination and stigmatization was asked. The results of this qualitative research show that there are students who are experiencing discrimination based on their origin and that the discrimination differs very much dependently on how deviant the person is from the swedes in terms of background and appearance. Students with foreign origin notice how this affects their conditions and possibilities in school where they are more easily categorized and stigmatized as worse. This is a problem that should be recognized not least because the teacher as official has an obligation to treat every student equally but also because the proceeding discrimination contributes to the maintenance of existing ethnical power hierarchies.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.