Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding how social workers at social ser- vices and sheltered housing work with cases involving honor-related violence and oppression (crimes of honour). The following questions are clarified; What dilemmas do social workers describe at social services and in sheltered housing in the work to support women? How can the work on honor-related violence and oppression be understood in relation to a critical practice? The study is based on qualitative interviews with a total of six social workers active in social services and at sheltered housing with women exposed to honour-related violence and oppression. The study's results showed that honour-related violence and oppression are a com- plex area of work, where it can be seen as a challenge for the social services and sheltered ho- mes to assess where a woman can settle in order to be safe. However, the work risks creating stereotypical ideas that can lead to minority groups being stigmatized. All respondents emphasized that the decision to leave the family for a woman exposed to honour violence is a difficult decision, which can lead a woman to return to her old life. When a woman has left her family, it can lead to a feeling of isolation and loneliness. All respondents emphasized that a big part of the work consists of strengthening the woman's own resources and working towards an independent life. Against the background of the previous research that emphasizes the im- portance of collaboration between authorities, there was also an agreement among all respon- dents that a collaboration between different performers is necessary in order to be able to pro- vide protection for the woman in the acute phase, but also in the longer term be able to maintain the woman's protection.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

<p>Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa.</p><p>I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor.</p><p>Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.</p>

<p>I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.</p>

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden. Tredje delen handlar om arbetslöshetens konsekvenser för identiteten och dess upplevelser av arbetslöshet. Studien visar på att upplevelserna är varierande och kan både vara positiva och negativa. I bidraget kring utmattning framkommer vikten av att se till samhället och inte enbart den medicinska vetenskapen. Studien visar på att tillit, normer och värderingar har betydelse kring en individs identitet och livsvillkor. Den sista delen behandlar vad utbildning och arbete har för betydelse för unga mänsidentitetsskapande och vad som kan påverka dem i deras val.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.

The purpose of this thesis is to examine whether parents that obtain long-term maintenance support in Enköping, consider the support as adequate when trying to meet their children's basic needs. The thesis also intends to investigate whether parents experience that their children, because they receive income support, have been socially excluded or stigmatized in their daily lives because of the family’s maintenance support. Further, the thesis aims to examine if there are any discrepancies in the above mentioned issue in relation to how long the parents have received maintenance support. Theoretical starting points used in this thesis mainly consist of the child perspective, social exclusion and the stigmatization theory. The empirical data is based on questionnaires and thus the method for the investigation is of a quantitative nature. Because of the small number of respondents and the large non-respond rate it is important to emphasize that the result merely shows tendencies among the respondents and therefore cannot be seen as a general opinion among all parents who receives long-term maintenance support. The results of the questionnaires show that parents consider the money to be sufficient to a greater extent when meeting the children's need of food and hygiene and to a lesser extent when it comes to clothing, shoes and recreational activities. The results further indicate a variation among the parents’ perception when it comes to social exclusion and the ability to meet their children’s need of recreational activities. The results in regards to possible stigmatization illustrates that the majority of the parents in the survey had not experienced that their financial situation had led to a different or unequal treatment of their children. However, the results shows that there is differences in the way parents think about the above questions in relation to how long they received income support. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vad föräldrar, som långvarigt uppburit försörjningsstöd i Enköpings kommun, anser avseende att kunna tillgodose sina barns grundläggande behov. Syftet är också att undersöka om föräldrarna anser att deras barn, på grund av att de uppbär försörjningsstöd, har socialt exkluderats och stigmatiserats i sitt dagliga liv. Därtill syftar undersökningen till att studera om det finns någon skillnad i föräldrarnas syn kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid som de har uppburit försörjningsstöd. Teoretiska utgångspunkter är barnperspektiv, social exkludering och stigmateori. Det empiriska materialet bygger på enkätformulär och således är metoden för undersökningen av ett kvantitativt slag. Det är viktigt att poängtera att studiens stora bortfall innebär att det inte är möjligt att generalisera resultaten till populationen. Därmed kan vi enbart uttala oss om de 13 respondenter som besvarat enkäten. Resultaten visar att föräldrarna i högre utsträckning anser att pengarna räcker till att tillgodose barnens behov av mat och hygien och i mindre utsträckning till kläder och skor samt fritidsaktiviteter. Avseende social exkludering finns det en variation i hur föräldrarna anser att de har ekonomiskt utrymme att tillgodose sina barns behov av olika fritidsaktiviteter. Dock visar resultaten att alla föräldrar i någon utsträckning anser att de inte har kunnat tillgodose barnens behov av fritidsaktiviteter. Resultaten för stigmatisering visar att majoriteten av föräldrarna anser att deras ekonomiska situation, att uppbära försörjningsstöd, inte i någon större omfattning medfört att deras barn har behandlats eller känt sig annorlunda. Samtidigt visar resultaten att alla föräldrar i någon grad anser att deras ekonomiska situation innebär en stigmatisering för deras barn. Avseende tidsaspekten visar resultaten att det finns en skillnad i hur föräldrarna anser kring ovanstående frågor i förhållande till hur lång tid de uppburit försörjningsstöd. De som har uppburit försörjningsstöd i 18 månader eller mer tenderar i de flesta frågor att vara mindre nöjda med insatsen än de som har uppburit försörjningsstöd i mindre än 18 månader.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.