Abstract Write the most important things first in text that will be read by a scanning web user. This paper is based upon theories about – how we read – what style in texts is – how texts should be written for web pages Reading from computer screens is about 25 percent slower than reading from paper. This because screens – flicker – have lower resolution than paper All text with the purpose of being read from a screen should be adjusted to the reader’s physical condition. The theories above were studied and interviews were done to find out how text for web should be written. Three persons were interviewed. They answered questions about how they produce text to their web sites. And the conclusion was – write short and distinct – put the most important first – explain to the visitor to guide them correct – use comprehensive words – short sentences are better than longer – skip all unnecessarily – use objective language – do not think that the reader reads the whole text – split longer texts into multiple pages with hypertext links The interviewed peoples are – Swedish Rescue Services Agency’s web master – Big brother’s web editor in chief – Information design’s leader of projects This abstract can be read from a screen. If the whole paper should be read it should be printed first. The paper is not supposed to be read from a screen. / Sammanfattning Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om – hur människan läser – vad stil i text är – hur texter för webbsidor bör skrivas Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar – flimrar – har lägre upplösning än papper Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev – skriv kort och tydligt – det viktigaste skrivs först – förklara för besökaren för att guida dem rätt – Kärnfulla ord ska användas – Korta meningar är bättre än långa – Skippa allt onödigt – Objektiva texter ska användas – Tro inte att läsaren läser hela din text – Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor De intervjuade är – webbredaktören på Räddningsverket – chefredaktören för Big Brothers webbplats – projektledaren på Information Design Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2009

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central. Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv. Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ”Verifiering av stilintryck”. Resultatet i delundersökningarna visar att stil och stilanalys finns representerat men att de inkluderade exemplen ofta var av vag och generell art. Kopplingen mellan stil/språklig form i litterär text var det vanligast förekommande men representerades oftast av ytliga och generella frågor. I några fall kopplades stilen till upplevelsen av den litterära texten. Exempel på stilfigurer/troper som studerades utan kontext var gemensamt för båda undersökningarna.

No description available.

No description available.

Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p>         </p>

Daß die Rhetorik für die Literatur und Wissenschaft der Frühen Neuzeit von größter Bedeu-tung ist, gehört seit langem zum Grundbestand der Forschung. Trotzdem ist praktisch keine der großen Rhetoriken dieser Zeit in einer neuen Ausgabe oder gar Übersetzung zugänglich. Die vorliegende Ausgabe ist ein erster Schritt, dieser unbefriedigenden Situation Abhilfe zu verschaffen, indem sie Philipp Melanchthons Elementa rhetorices zum ersten Mal in einer kritischen Ausgabe und Übersetzung zur Verfügung stellt. Neben den De copia verborum ac rerum des Erasmus sind Melanchthon Elementa rhetorices wahrscheinlich das meistgedruckte Lehrbuch des 16. Jahrhunderts. 1531 zum ersten Mal erschienen und bis 1539 mehrmals überarbeitet und erweitert, erscheinen sie bis zum Ende des Jahrhunderts in über hundert Ausgaben. An zahllosen Schulen und Universitäten im protestantischen Raum war ihre Lektüre für Generationen von Schülern Pflicht, die Dichter des 17. Jahrhunderts sind mit ihr zur Schule gegangen. Die vorliegende Ausgabe ist nicht nur die erste kritische Ausgabe des Textes, sondern auch die erste vollständige Übersetzung. Die bisher unbekannten Varianten der Ausgaben 1531, 1532 und 1536 sind in einem Variantenverzeichnis erfaßt. Der teilweise schwer zugänglichen Text wird durch einen umfangreichen Kommentar, ein Nachwort und ein Glossar erschlossen. Dabei wird nicht nur der Text selbst in der Form wiedergegeben, in der er dem Leser des 16. Jahrhunderts vorlag, sondern auch der den Elementa rhetorices ursprünglich beigegebene Anhang. Dieser Anhang umfaßt neben drei Briefen von Seneca und Plinius d. J. vor allem die "Gegensätzlichen Briefe" Giovanni Picos della Mirandola und Franz Burchards, einem Schüler Melanchthons. Burchard übernimmt hier die Verteidigung der Rhetorik gegen den über fünfzig Jahre zuvor geführten, scharfen und spöttischen Angriff Picos della Mirandola, der schnell zu einer gewissen Berühmtheit gelangt war. Melanchthon hielt die Verteidigung Burchards nicht nur der Aufnahme in sein Lehrbuch für würdig, sondern verfaßte auch umfangreiche, interpretierende Marginalien zu beiden Briefen. Indem diese Marginalien von den Herausgebern der Gesamtausgabe von Melanchthons Werken nicht aufgenommen wurden, bietet die Ausgabe mit diesen Marginalien auch die erste Edition eines bisher unbekannten Textes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.