Titel: Integrerad rapportering i Europa – En kvantitativ studie av förklarande faktorer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Anton Haeger &amp; Felix Jonsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - mars <img src="file:///page3image3741776" /> Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida användningen av integrerad rapportering ökat till följd av publikationen av The International &lt;IR&gt; Framework och om detta har något samband med bransch, sektor och storlek. <img src="file:///page3image3701424" /> Metod: För att besvara studiens syfte är den skriven med ett positivistiskt förhållningssätt och med en deduktiv ansats. Studien är av kvantitativ karaktär där sekundärdata i form av GRI:s databas använts. Datan har analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys och Pearsons korrelationstest. <img src="file:///page3image3791696" /> Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att användningen av integrerad rapportering ökat sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades. Resultatet visar även på att användningen av integrerad rapportering har ett positivt samband med företag inom den offentliga sektorn. <img src="file:///page3image3792528" /> Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier inom integrerad rapportering skulle kunna utföra liknande undersökningar i andra geografiska områden och även undersöka fler faktorer. <img src="file:///page3image3792112" /> Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med empiriska data specifikt för Europa. Studien undersöker även hur användandet av integrerad rapportering förändrats sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades.

Vårt intresse för barngruppens storlek grundar sig i tidigare erfarenheter vi fått med oss från våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) och tidigare arbete, där våra tankar väcktes kring barngruppens storlek och om detta påverkar barnens samspel och lärande. Studiens syfte är att belysa barngruppens storlek och undersöka dess betydelse utifrån förskollärares röster av att arbeta mot läroplandens strävansmål, i relation till barns samspel och lärande. Vi har utgått ifrån frågeställningarna, upplever förskollärare att barngruppens storlek har betydelse för deras arbete med att uppnå läroplanens strävansmål och vilka perspektiv beskriver förskollärarna för att möjliggöra barnens samspel och lärande i stora respektive små barngrupper. För att få syn på förskollärares uppfattningar användes en kvalitativ metod i form av en semistruktuerad intervjuguide, som transkriberades ordagrant och därefter analyserades. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i sociokulturellt perspektiv där vi kan se att lärande sker i sociala samspel. Studiens resultat visar att barngruppens storlek tillsammans med fler faktorer påverkar förskollärarnas arbete med läroplanen och för att möjliggöra samspel och lärande i barngruppen. Slutsatsen är att barngruppens storlek är komplext och inte kan skiljas från sitt sammanhang och den aktuella barngruppen.

SAMMANFATTNING  Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Niklas Haeger (97/01/16) Felix Lange (95/08/14) Joel Lindholm (95/12/05) Titel: Påverkar företagets finansiella prestation styrelsens storlek? Handledare: Fredrik Jeanson Nyckelord: Finansiell prestation, Styrelsens storlek, Bolagsstyrning, ROE, ROA Frågeställning: Hur påverkas styrelsens storlek av företagets finansiella prestation? Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt företagets finansiella prestation påverkar styrelsens storlek i företag registrerade på Stockholmsbörsen. Metod:För att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och antal styrelseledamöter genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av datainsamling från urvalets årsredovisningar.  Slutsats: Studien finner ingen signifikans mellan företagens finansiella prestation och storleken på styrelserna utifrån variablerna ROE och ROA vilket gör att vi inte med säkerhet kan säga om det finns ett samband mellan dessa. Baserat på tidigare studier går det däremot att se ett positivt samband i denna studie.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar: - Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskollärare? - Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare? - Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan? Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

Förskolan är inne i en förändringsprocess. Barngruppernas storlek i förskolan diskuteras flitigt inom media och det finns en nyutkommen avhandling som behandlar barngruppens storlek. I februari 2016 gick Skolverket ut med nya riktlinjer i ett försök att minska barngruppernas storlek i förskolan. Med anledning av detta valde vi då att skriva vårt examensarbete där syftet är att förstå hur barn och pedagoger upplever den psykosociala arbetsmiljön i förskolan och deras tankar kring barngruppernas storlek.Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i detta arbete. Empirin består av 3 muntliga intervjuer med förskollärare på en kommunal förskola i södra Sverige, 2 samtal med barn från en förskola i södra Sverige och vi har även skickat frågeställningar via mail till 23 pedagoger för att få fler röster från olika delar av Sverige.Resultaten vi fått från intervjuerna med pedagoger visar att det är många faktorer som spelar in för att få en fungerande barngrupp oberoende storlek. Pedagogerna känner sig stressade och otillräckliga med anledning av barngruppernas storlek, de administrativa och praktiska arbetsuppgifterna ökar ju fler barn det finns i barngruppen.Pedagogerna vi intervjuat hade både positiva och negativa tankar kring Skolverkets nya riktlinjer. Många ansåg att riktlinjerna var väldigt bra och hoppades att de skulle lagstadgas, medan andra ansåg att dessa riktlinjer var rent skitsnack och att det varken finns pengar eller resurser till sådana riktlinjer.

Det finns idag inte mycket forskning som handlar om stora barngrupper i förskolan.  Den forskning som finns visar att en mindre barngrupp ger bättre förutsättningar för barns utveckling och lärande.  Studiens två frågeställningar var: Hur upplever förskollärare barngruppens storlek i den förskola de arbetar på? Hur upplever förskollärare det pedagogiska arbetet i den barngrupp de arbetar i? De två frågeställningarna besvarades genom kvalitativ forskningsmetod som bestod av sju intervjuer. I metoden användes även en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning som 20 förskollärare besvarat. Alla förskollärare som varit med i denna studie arbetar i södra Sverige. Svaren från enkätundersökningen användes som en jämförelse med svaren från intervjuerna. Fenomenologi och fenomenografi har använts som teoretiska metoder för den kvalitativa undersökningen. Fenomenografi har använts som ett forskningsverktyg för att förstå och tolka respondenternas svar gällande det undersökta fenomenet. Med hjälp av fenomenologins begrepp tolkar och analyserar vi respondenternas svar för att försöka skapa en förståelse och en helhet för denna studie.  Resultatet och slutsatsen från vår studie visar att förskollärarna upplevde att de ges rätt förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. Samtidigt uttryckte flertalet av förskollärarna att barngruppen upplevdes som för stor.

Syftet med denna studie var att utifrån ett förskollärarperspektiv undersöka barns möjligheter till delaktighet och inflytande i realtion till barngruppens storlek. Vi har genomfört en kvalitativ studie, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studiens data analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studien utgår från ramfaktorteorin vilket rymmer de centrala begreppen inre och yttre ramar. De inre ramarna innefattar områden som förskolläraren kan påverka medan de yttre ramarna handlar om faktorer som är utom förskollärarens kontroll, till exempel styrdokument och barngruppens storlek. Förskolläraren behöver förhålla sig till dessa ramfaktorer i planeringen av undervisningen. I resultatet framkommer det att förhållningssättet är en viktig del i att möjliggöra barns delakttighet och inflytande i relation till barngruppens storlek. Resultatet visade att förskollärare behöver anpassa sin undervisning efter de yttre faktorerna. Genom strukturer och rutiner kan det möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i de olika barngruppstorlekarna.

Inledning.   Storleken på barngrupperna i den svenska förskolan har under de senaste åren ökat, samtidigt som allt fler förskollärare känner sig otillräckliga i sin yrkesprofession. Barnen i förskolans verksamheter har fått längre vistelsetid samtidigt som förskollärarna fått fler kringuppgifter. Förskollärarna påpekar att ökningen av barn i barngrupperna ger mindre tid för varje enskilt barn samtidigt som det försvårar arbetet med läroplanen.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan storleken på barngruppen har för förskollärarens arbetsmiljö samt vilka möjligheter förskolläraren har att dela barngruppen. Metod  Studien bygger på en mixad metod och inbegriper både kvantitativa och kvalitativa inslag. Datainsamlingsmetoden som används är en digital enkätundersökning skapad via SUNET Survey. Enkäten bestående av elva frågor mailades till tjugoåtta rektorer på förskolor i en större stad och mindre stad som sedan distribuerades vidare till förskollärarna inom rektorernas områden. Resultaten presenteras med hjälp av korstabeller och diagram.  Resultat  Studiens resultat visar att det förekommer allt större barngrupper inom förskolans verksamheter vilket skapar känslor av otillräcklighet och stress hos förskollärarna. Undervisningen påverkas då förskollärarna finner det viktigare att skapa lugn och ro i barngruppen genom att lösa konflikter och släcka bränder som uppstår på grund av barnantalet. Detta leder till att arbetsmiljön för barnen och förskollärarna påverkas negativt.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om revisionsbyråns storlek, uppdragslängden hos klienten, klientens storlek och revisorns kön påverkar revisorns benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och således har en påverkan på revisionskvaliteten. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in genom innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och revisionsberättelser. Urvalet består av 301 onoterade aktiebolag som inlett konkurs under 2020 och 2021. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom en logistisk regression där sambandet mellan utfärdade fortlevnadsvarningar och utvalda faktorer studerats. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen visar att varken uppdragslängden hos klienten, klientens storlek eller revisorns kön har ett statistiskt signifikant samband med revisionskvalitet. Däremot uppvisas ett statistiskt signifikant samband mellan revisionskvalitet och mellanstora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. De mellanstora revisionsbyråerna uppvisade högre revisionskvalitet än de mindre revisionsbyråerna. Inget statistiskt signifikant samband uppmättes mellan revisionskvalitet och stora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till ytterligare forskning inom revisionskvalitet i onoterade bolag i Sverige och världen. Fortsatt bidrar studien till kunskap om vilka faktorer som har/inte har en påverkan på revisionskvaliteten. Studien visar bland annat på att kvinnor och män utför revision av samma kvalitet samt att stora och mindre revisionsbyråer utför revision av samma kvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en jämförande studie där den levererade revisionskvaliteten innan respektive under och efter pandemin undersöks för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Även att jämföra revisionskvaliteten mellan onoterade och noterade bolag är något som hade varit intressant. Vidare hade det till forskningen inom området varit givande om en studie genomförts som undersökte kvaliteten utifrån typ I-fel. / Aim: The purpose of this study is to examine whether audit firm size, audit tenure, client size and the audit gender affect the auditor’s ability to issue going concern warnings and through that has an impact on the audit quality. Method: The study was conducted with a quantitative research method where data has been collected through content analysis of secondary data from annual reports and audit reports. The sample consists of 301 unlisted companies that went bankrupt in 2020 and 2021. Data has been analysed in the statistical program SPSS through a logistic regression where the relationship between issued going concern warnings and selected factors has been studied. Results and conclusion: The result from the statistical analysis shows that neither the audit tenure, client company size or auditor gender have a statistically significant relationship with audit quality. In contrast, medium sized audit firms show a statistically significant relationship with audit quality in comparison with smaller audit firms where medium sized firms show higher audit quality than smaller audit firms. No statistically significant relationship was measured between audit quality and big sized audit firms in comparison with smaller audit firms. Contribution of the thesis: The study contributes to further research of audit quality in unlisted companies. The study also contributes to knowledge about which factors that have, or do not have an impact on audit quality. It shows that women and men perform audit of the same quality and that big and small audit firms perform audit of the same quality. Suggestion for future research: A proposal for further research is to implement a comparative study where the delivered audit quality before, during and after the pandemic is examined to see if it differs between the years. Comparing the audit quality between unlisted and listed companies is also something that would have been interesting. Furthermore, it would have been rewarding for the research in the field if a study had been carried out thar examined the quality based on type I errors.

Studien undersöker hur svenska börsnoterade bolag med en väsentlig andel goodwill i relation till det egna kapitalet, efterlever upplysningskraven enligt IAS 36. Hanteringen av goodwill har sedan implementering av IFRS varit en kontroversiell tillgång. Många forskare har kritiserat att bolag inte genomför löpande avskrivningar, utan istället väljer att göra nedskrivningsprövningar löpande. Gauffin och Nilsson (2021) har exempelvis kallat hanteringen av goodwill för en tickande bomb som behöver hanteras. I denna undersökning har åtta utvalda bolag med andel goodwill i relation till eget kapital på över 50-% studerats samt hur dessa bolag efterlever IAS 36 upplysningskrav. Undersökningen har gjorts genom en innehållsanalys där årsredovisningar har studerats samt satts i relation till företagsspecifika faktorer som skuldsättning, lönsamhet och storleken på goodwill. Resultatet av studien indikerar att även fast bolagen innehar en andel goodwill vilken bedöms som väsentlig, finns det brister i deras efterlevnad. Den delen av IAS 36 som är mest eftersatt i relation till efterlevnad är känslighetsanalysen. Detta är något som även tidigare studier i ämnet belyst och som kan kopplas till att den delen kräver mer bedömningar samt fler subjektiva antaganden. Slutsatsen är att känslighetsanalysen är en del som bolagen behöver förbättra, alternativt att IASB behöver justera regelverket för att göra det mindre subjektivt. / The study examines how Swedish listed companies, with a significant proportion of goodwill in relation to equity, comply with the disclosure requirements in accordance with IAS 36. The management of goodwill has been a controversial asset since the implementation of IFRS. Many researchers have criticized that companies do not conduct ongoing depreciation, but instead choose to perform impairment tests on an ongoing basis. Gauffin and Nilsson (2021), for example, have called the handling of goodwill a ticking bomb that needs to be sorted. In this study, five selected companies with a share of goodwill in relation to equity of more than 50-% have been studied and how these companies comply with IAS 36 disclosure requirements. The survey has been conducted through a content analysis where annual reports have been studied and put in relation to company-specific factors such as indebtedness, profitability and the size of goodwill. The results of the study indicate that even though the companies hold a share of goodwill, which is considered significant, there are shortcomings in their compliance. The part of IAS 36 that is most neglected in relation to compliance is the sensitivity analysis. This is something that also previous studies in the subject have highlighted and that can be linked to the fact the sensitivity analysis requires more assessments and more subjective assumptions. The conclusion is that the sensitivity analysis is a part that the companies need to improve, or that the IASB needs to adjust the regulations to make it less subjective.