Inledning: Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i dagens samhälle och något som många drabbats av någon gång i livet. Ångestsyndrom är en sjukdom som är förknippad med oro och ängslan och kan ge obehagliga symtom. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vilka positiva effekter som fysisk aktivitet kan bidra med när det gäller behandlingen av ångest. Metod: Metoden som har används är en allmän litteraturöversikt, där tio artiklar som söks fram i databasen PubMed har använts. Dessa artiklar har analyserats och sammanställs till fem teman. Resultat: Alla artiklarna som är använda i denna här litteraturöversikten, tyder på att fysisk aktivitet hjälper till att minska på ångesten i alla fall något. Olika former av fysisk aktivitet, visar sig vara olika effektivt. Den form som verkar mest effektiv är aerob träning. Diskussion: När det gäller den fysisk aktivitet som behandlingsform, så verkar inte den ångestdämpande effekten vara tillräckligt stor, för att endast kunna använda sig av detta som behandling mot ångest. Däremot är det mycket som tyder på att den är lämplig som en tilläggsbehandling, både för det fysiska och psykiska välbefinnandet.

Leitões desmamados em sistema comercial passam por um intenso estresse devido a separação materna, alteração brusca na alimentação e reagrupamento de leitegadas, exacerbado pelas intensas interações agonísticas. Nós investigamos se a presença de um suíno mais velho na baia da creche, logo após o desmame, seria capaz de diminuir as interações agonísticas e a concentração de cortisol, tornando os leitões mais adaptados para lidar com o desafio imposto. Noventa e seis leitões de 21 dias de vida foram desmamados e divididos em 8 baias, das quais, 4 tinham um suíno mais velho. Foram feitas coletas de saliva em 48 animais (24 de cada tratamento), filmagem de comportamentos para posterior análise de interações agonísticas (48 animais, sendo 24 de cada tratamento), contagem total de lesão (96 animais) e um desafio de LPS e coleta de sangue para testar a hipótese. A presença do suíno mais velho diminuiu interações agressivas (p = 0,0419), porcentagem de tempo total gasto em interações agonísticas (p = 0,0289) e quantidade de lesões ( p = 0,0001). Não houve diferença na concentração de cortisol na saliva nem no soro sanguíneo, em resposta ao desafio de LPS entre os tratamentos. O suíno mais velho diminuiu a quantidade de interações agoníticas e a somatória de lesões, podendo ter melhorado a adaptação dos leitões ao momento de desmame / Piglets weaned under commercial systems experience an intense stress due to maternal separation, abrupt changes in the diet and mixing of litters, exacerbated by intensive agonistic interactions. We investigated whether the presence of an older swine in the nursery pen, after weaning, would be able to reduce agonistic interactions and the concentration of cortisol, making the piglets most adapted to deal with the challenge. Ninety-six 21 days old piglets were weaned and housed into 8 pens, of which 4 had an older swine. Saliva samples were taken from 48 animals (24 per treatment), vídeo for analysis of agonistic interactions (48 animals, 24 of each treatment), total count of lesion (96 animals) and a challenge of LPS and collection of blood was carried to test the hypothesis. The presence of the older swine decreased aggressive interactions (p = 0.0419), percentage of total time spent in fights (p = 0.0289) and number of lesions (p = 0.0001). There was no difference in the concentration of cortisol in saliva or in serum in response to LPS challenge. The older swine decreased the amount of agonistics interactions and the amount of lesions, thus it may have improved adaptation of piglet at weaning

Idag finns ett stort problem med stress i samhället där många drabbas av utmattning, särskilt kvinnor. Det är av stor vikt att hitta sätt att arbeta med detta på ett hälsopromotivt sätt för att minska problematiken. Syftet med studien var att beskriva utmattade kvinnors upplevelser av självvalda hälsofrämjande aktiviteter som fått dem att må bättre. Studien analyserades med en manifest innehållsanalys där data samlades in genom skriftliga reflektioner. Deltagarna skrev ned sina personberättelser utifrån den öppna meningen “Nu ska jag berätta om vad som hjälpte mig må bättre i samband med min utmattning/stress...”. Resultatet formulerades sedan i tre underkategorier och en huvudkategori. Huvudkategorin gavs namnet “Vägen till ett bättre mående: genom återhämtning, aktiviteter och acceptans” och underkategorierna “Insett vikten av sömn, återhämtning och vila”, “Gjort aktiviteter man mått bra av” samt “Anpassat livet till nya förutsättningar”. Resultatet visade att det som varit gemensamt för deltagarna är processen de gått igenom från utmattning till ett ökat välmående. Deras väg har startat med sömn, fyllts på med hälsofrämjande aktiviteter och sedan landat i acceptans och anpassning till den nya livssituationen. Resultatet visade även att det inte finns en universallösning utan att det är individuellt vad olika personer behöver för att behålla en balans och må bra. För att få en bättre balans behövs ett brett grepp om hälsa där flera faktorer samverkar för ett större välmående. / Today there is a major problem with stress in society where many suffer from burnout, especially women. It is of great importance to find ways to work with this in a health-promoting way to reduce these problems. The purpose of the study was to describe women's experiences of self-chosen health promoting activities that helped them feel better. The study was conducted with a manifest content analysis where data was gathered through written reflections. The participants wrote down their personal stories based on the open sentence "Now I will tell you about what helped me feel better in relation to my burnout/stress ...". The result was formulated into three subcategories and one main category. The main category was named "The way towards better wellbeing: through restoration, activities and acceptance" and the subcategories were "Realized the importance of sleep, recovery and rest", "Performed activities that made you feel good" and "Adjusted life to new conditions". The result showed that what was in common for the participants was the process they had gone through from fatigue to increased well-being. Their journey started with sleep, then they added health promoting activities and landed in acceptance and adaptation to the new life situation. The result also showed that there is no universal solution. What different people need to maintain a balance and feel good is individual. In order to achieve a greater balance, a broad approach to health is required, where a number of factors can cooperate for a greater well-being.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande vilket kan påverka arbetsförmågan och leda till en försämring i omvårdandskvalitén. Arbetsklimatet gör att sjuksköterskor oavsett arbetslängd funderar över att lämna yrket alternativt valt att lämna. Samtidigt är det brist på sjuksköterskor i Sverige och majoriteten av arbetsgivare är i behov av att anställa sjuksköterskor på grund- och specialistnivå. Syftet med studien var att beskriva stresshanteringsmetoder för att minska arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Studien var en systematisk litteraturöversikt som inkluderat 24 studier som publicerats på engelska mellan 2010–2018 med hög och medel vetenskaplig kvalité. Resultatet identifierade tio stresshanteringsmetoder som kunde minska arbetsrelaterad stress och tre tillvägagångssätt påvisades. Reducera stressorer på arbetsplatsen; Organisationförändringar och utbildning i vård av äldre. Hitta metoder för att anpassa sig till stressfulla miljöer; Coping strategier. Interventioner med stresshanteringsmetoder; Avslappningsövningar, BREATHE, Mindfulness, PAR, Resilience training program, Self-help through mobile phone och Stressmanagement program. Sjuksköterskor kan möjligtvis stärka sitt empowerment med välvalda coping strategier där sjuksköterskan tar kontroll över sina handlingar och känslor. Förstärkning av begriplighet och hanterbarhet enligt Antonovskys teori om KASAM kan eventuellt stärkas med sex av stresshanteringsmetoder från resultatet. I syfte att stärka sjuksköterskors meningsfullhet bör gemensamma värderingar stärkas bland sjuksköterskor i olika arbetsgrupper. Meningsfullhet bidrar till motivation och engagemang samt gör att stress tolkas som utmaningar värda att investera energi i.

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Vardagslyx beskrivs som något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som tillfredsställande. Begreppet och fenomenet är än idag något abstrakt och diffust, då det skiljer sig mellan olika individer hur, när och varför man väljer att tillämpa vardagslyx. Syftet med studien var att utforska fenomenet ​vardagslyx​ och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte. Vid insamling av data fick 24 universitetsstudenter skriva öppna brev, sedan analyserades det insamlade materialet av författarna i en manifest innehållsanalys. I sin tur skapades en huvudkategori; “Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag” med följande underkategorier; (1) egentid och samvaro med nära och kära, (2) personligt och materiellt värde samt (3) sinnesintryck och påverkansfaktorer. Resultatet visar att vardagslyx innefattar många olika delar: det sociala samspelet, egentid, fysiska ting, upplevelser och känslorna i sig som dessa framkallar. Slutsatsen pekar på att vardagslyx kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av empowerment samt tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen ur ett holistiskt perspektiv. / Pampering is described as something that deviates from the daily routines and the act can often be seen as satisfying. The concept can be a bit abstract, as it differs between why and when each individual practices it. The aim of the study was to explore the phenomenon of pampering and its health promoting potential for university students. To explore its benefits, a qualitative method was used in the form of an open letter. 24 university students provided their reflections and later on the collection was made. The authors analyzed the collected material through a manifest content analysis. Based on the open letters a main category was created; “Empowerment’s role in the fulfillment of one's needs and a more enjoyable everyday life”, with following sub categories; (1) time alone and with others, (2) personal and material value and (3) sensory perceptions and factors of impact. The result shows that pampering covers a lot of different aspects: the social environment, alone time, material things, experiences and the emotions they contribute. The conclusion is that pampering can be used as a health promotive tool to reduce stress, increase the feelings of empowerment and tend to enhance the overall wellbeing for the individual in a holistic perspective.

Mindfulnessbaserad stressreduktion och mindfulnessbaserad kognitiv terapi är två program som har god evidens vid ett flertal psykiska och fysiska tillstånd. Den övervägande delen av tidigare forskning är dock kvantitativ. Syftet med denna studie var att genom kvalitativ metod undersöka vilka förändringar människor upplever till följd av programmen. Sju tidigare deltagare intervjuades och resultatet bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att deltagarna upplevde ett ökat psykiskt välmående och en större acceptans för sig själva och sina upplevelser. De beskrev en ökad förmåga till decentrering från tankar och känslor och minskad tendens att reagera automatiskt vid obehag. Många upplevde ökad affekttolerans och en stärkt känsla av agentskap. MBKT-deltagarna beskrev att de lättare kunde släppa taget om grubblerier och ältande. Flera deltagare beskrev att de börjat prioritera egna behov mer och sänka kraven på sig själva. Flera upplevde minskad känslighet för social bedömning och ökad förmåga till gränssättning och självhävdelse i relationer. Många beskrev en minskad känslomässig reaktivitet och ökad mentaliseringsförmåga i påfrestande interpersonella situationer. Vissa upplevde ökad medkänsla med sig själva och andra. Hos en del framkom behov av uppföljning efter avslutat program. Fynden diskuteras med hänsyn till studiens begränsningar och i relation till teori, tidigare studier och möjlig framtida forskning.

In the past Man coinhabited harmoniously with nature only to have the balance disturbed with the advent of the Industrial Revolution replacing the green habitat with urban concrete settlements Consequently, the characteristics of the contemporary city pose a set of serious threat to man’s physical and mental health. Crowdedness, lack of apt infrastructure, pollution, noise pollution and rise in temperature are all contributing factors to the Man’s demised health and detachment from previous amicable coexistence with nature. For the past 30 years, extensive research has been conducted studying the correlation between man and nature, and nature’s impact on man’s health. The theory of “Biophilia,” by Edward, O. Wilson, Rachel and Stephen Kaplan’s “Attention Restorative Theory,” and Roger Ulrich’s “Stress Reduction Theory,” have been innovating and contributing towards gaining more understanding of the importance of a green environment in man’s everyday life. As a corollary the above-mentioned theories gave rise to the following quantitative study conducted over a 4-month period, including 81 respondents, in Spring 2020, focusing on whether a natural green environment in Sweden had impacted the mental and physical health in Greek immigrants to Sweden. The findings suggest that comparing the respondents’ life in Greece and respectively in Sweden there was indeed an improvement in the mood and health of the sample groups taking into consideration: how healthy they are, how healthy they feel, how happy they feel in relation to work, time spent in Sweden, marital status and of course the parameters that focus on the part of the natural environment at home and in their neighbourhood in Sweden. There seem to have been a statistically significant improvement in their health compared to when they lived in Greece but there is insufficient evidence to support that some of the parameters examined are responsible for this. Happiness on the other hand seem to possess a statistical important role due to their marital status among others along with the green surrounding environment having an impact on their mental well-being but not their physical health. Therefore, a more sustainable green environment seems to have impacted the overall psychological and physical state of the respondents, but further extensive research is recommended to investigate in depths others factors i.e., psychosomatics, environmental psychology along with nature related theories and studies.

No description available.

No description available.