Bakgrund: Det finns få studier gjorda av vilka åtgärder en arbetsplats bör genomföra för att få en effektiv och hållbar återgång till arbetet, för personer med stressrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet med studien var därför att beskriva hur personer som tidigare varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, upplevde stöd från arbetsplatsen vid återgång i arbetet. Metod: Deltagarna bestod av sex personer som varit sjukskrivna under olika tidsperioder de senaste fem åren. Datainsamlingen skedde genom enskilda intervjuer med öppna frågor som gav tolkningsutrymme för deltagarna. Intervjutexterna analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i två huvudkategorier: ”Anpassningar av arbetssituationen främjar arbetsåtergången” och ” Den sociala miljön påverkar arbetsåtergången”. Dessa innehöll vardera tre underkategorier. Slutsats: Slutsatsen av studien är att stödet från arbetsplatsen behöver ges efter individens kapacitet i förhållande till arbetsmiljön, såväl som i arbetsuppgifternas krav.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping. Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion. Även samtal och aktiviteter är viktiga delar för återhämtning i trädgårdsterapin. Sökord vi använt oss av är: trädgårdsterapi, terapiträdgårdar, grön rehabilitering, restorativ trädgård och stressrelaterad ohälsa. / The aim of this study was to study the role of horticultural therapy in people´s recovery from stress-related illness. Study questions were: (1) what factors are described as stress-reducing in nature and gardening? (2) in what way can people with stress-related illness be helped by garden therapy? In order to answer our questions, a qualitative methodology using a research synthesis has been made. Our analysis tools were Sense of Coherence and Coping. The study shows that garden and nature can enhance the recovery process for people with stress-related illness. Garden and nature can help with stress-reducing factors that make recovery accelerated and strengthened, such as finding peace, feeling safe and have a space for reflection. Also conversations and activities are important elements for recovery in the horticultural therapy. Keywords we have used are: horticultural therapy, healing gardens, garden therapy, therapeutic gardens, green rehabilitation, restorative garden and stress related illness.

Abstract  Individual psychological factors have been recognized to play an important role in the development of stress-related symptomatology. Despite extensive comorbidity between stress-related ill health and mood disorders, the advances in research on emotion regulation and transdiagnostics, have not been recognized in stress research to any considerable degree. In the current study, using a single subject design with multiple baselines across individuals (n=6), a transdiagnostic treatment intervention targeting maladaptive emotional regulation strategies was implemented on patients suffering from stress-related symptomatology. Results show that symptoms of exhaustion decreased in five of six participants on post-measures, with considerable convergence between measures of depression, anxiety and stress. Further investigation of treatment effects, alongside the processes linking emotion regulation and stress-related symptomatology are needed. / Sammanfattning  Individuella psykologiska faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Trots en omfattande samsjuklighet mellan å ena sidan stressrelaterad ohälsa, å andra sidan depression och ångest, har framsteg inom emotionsforskning och transdiagnostik inte uppmärksammats i någon stor utsträckning inom stressforskningen. I den aktuella studien användes en single subject design med multipla baslinjer mellan individer (n=6), för att implementera en emotionsinriktad transdiagnostisk behandling på patienter som lider av stressrelaterade symtom. Resultaten visar att fem av sex deltagare visade minskade tecken på utmattning efter genomgången behandling, med avsevärd konvergens mellan mått på depression, ångest och stress. För att kunna påvisa behandlingseffekter, samt förklara de processer som förbinder emotionsreglering och stressrelaterade symtom, behövs ytterligare forskning på området.

Inledning: Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som skapar lidande för individer och stora kostnader för samhället. Det finns behov av hälsofrämjande och förebyggande metoder för att motverka denna ohälsa. MBSR är en metod som visat lovande effekter på stressreducering och olika dimensioner av stressrelaterad ohälsa.                     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) på ohälsosam stress i friska populationer.                                                                                                 Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som analyserades systematiskt för att identifiera teman i effekter av MBSR-program på stressrelaterad ohälsa.                                                                                                                    Resultat: Samtliga vetenskapliga studier visar hur MBSR-programmet ger positiva effekter på hälsan som ökad mindfulness, reducerad stress samt bättre psykisk och emotionell hälsa. Diskussion: MBSR har i tidigare studier visat sig vara effektiv för ökad livskvalitet och copingförmåga vid kroniska smärttillstånd samt olika fysiska och psykiska diagnoser. Mindre uppmärksamhet har riktats mot möjliga fördelar hos friska populationer. Resultatet av litteraturöversikten visar hur MBSR är en lovande metod för att främja hälsa och förebygga stressrelaterad ohälsa hos friska populationer i det korta perspektivet, vilket stöds av tidigare publicerade studier. / Introduction: Stress-related illness is a growing public health concern which induces suffering for individuals and high costs for society. There is a need for health promotion and prevention methods to counteract this illness. MBSR is a method which demonstrates promising effects on stress reduction and different dimensions of stress-related illness.                                       Aim: The aim of this literature review was to describe the effects of Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) on stress in healthy populations.                                                                                                      Methods: A literature review of ten scientific articles were systematically analyzed to identify themes in effects of MBSR on stress-related ill health.                                       Results: All scientific studies show how MBSR has positive health effects such as increased mindfulness, reduced stress as well as better mental and emotional health.               Discussion: In previous studies MBSR has proven to be effective in enhancing quality of life as well as management of chronic pain conditions and various physical and mental disorders. Less attention has been paid to possible benefits in healthy population. The result of this literature review show how MBSR can be a promising method to promote health and prevent stress-related illness in healthy populations in the short perspective, as confirmed by previous studies.

No description available.

Syftet med studien är att belysa de bakomliggande orsakerna till den stressrelaterade ohälsan hos sjuksköterskor som har arbetat med covid-19 patienter på sjukhus. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie utifrån befintlig forskning vilket resulterade i 11 utvalda artiklar. Dessa 11 artiklarna granskades med hjälp av Fribergs frågor vid granskning av kvalitativa samt kvantitativa studier för att bedöma om de var av god kvalitet. Med hjälp av Fribergs analysmetod analyserades de granskade artiklarna. Tre huvudteman och åtta subteman utkristalliserades. De centrala huvudtemana i studiens resultat var: arbetets karaktär under pandemin, etisk stress och professionella utmaningar. Resultatet påvisar vart kunskapsluckorna ligger och var förbättringsarbete bör ske. I resultatdiskussionen problematiseras huvudfynd från resultatet som är viktiga att förstå för att kunna förhindra att stressrelaterad ohälsa uppstår.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle som orsakar stora samhällskostnader och ett stort lidande hos de drabbade. Forskning tyder på att självkritik kan vara en sårbarhetsfaktor för utvecklandet av stressproblematik. För att kunna bidra med kunskap till hur psykologiska interventioner kan utformas kan det vara av värde att undersöka individers upplevelser av självkritik och stress närmare. Syftet med studien var följaktligen att öka kunskapen om självkritik hos individer med stressymtom, vilket undersöktes genom följande frågeställning: Hur upplever vuxna personer med stressymtom självkritik? Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades kvalitativt utifrån en generisk analysmetod. Analysen resulterade i fem huvudkategorier, som speglar olika aspekter av upplevelsen av självkritik: Höga inre krav, Negativ bedömning av sig själv, Rädsla för omgivningens reaktioner, Överträdande av egna gränser och Försämrat psykiskt mående. Sammantaget framkom flera olika aspekter av självkritiska tankar och beteenden hos studiedeltagarna, vilket indikerar att självkritik kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till vid utvecklandet av interventioner för patienter med stressproblematik. / Stress-related mental illness is a major problem in today's society that causes great social costs and great suffering for those affected. Research indicates that self-criticism can be a vulnerability factor for the development of stress problems. In order to contribute knowledge to how psychological interventions can be designed, it may be of value to examine individuals' experiences of self-criticism and stress more closely. The aim of the study was therefore to increase the knowledge of self-criticism in individuals with stress symptoms, which was investigated through the following question: How do adults with stress symptoms experience self-criticism? Five semi-structured interviews were conducted and qualitatively analyzed based on a generic analysis method. The analysis resulted in five main categories, which reflect different aspects of the experience of self-criticism: High internal demands, Negative assessment of oneself, Fear of the reactions of others, Violation of own boundaries and Deteriorated psychological well-being. To conclude, several different aspects of self-critical thoughts and behaviors emerged among the study participants, which indicates that self-criticism can be an important factor to take into account when developing interventions for patients with stress problems.