Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie. Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Elever som väljer att läsa upp sina betyg eller läsa matematikkurser på Komvux lyckas oftast med sina studier, till skillnad från när de försökte på gymnasiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad man som lärare kan göra för att få eleverna att lyckas på gymnasiet. Vad det finns som kan för att få eleverna att hitta sin motivation och studievilja. Arbetet består av intervjuer med elever som har läst matematik på Komvux. Matematik har en stor roll i människors liv i flera perspektiv. Allt från vardagsmatematik och att skapa fungerande individer i ett demokratiskt samhälle, till rena ämneskunskaper för att tillexempel få tillräcklig kompetens för ett specifikt yrke. Syftet bakom nyupptagna studier kan variera. Individer vill skaffa sig behörighet till fortsatta studier, komplettera sina betyg och få revansch från tidigare misslyckanden med mera. Även förhållningssättet och de personliga känslorna in för ämnet varierar. Elever kan från tidigare studier upplevt ämnet positivt eller negativt. En positiv känsla kan göra det lättare att återuppta studier medan negativa erfarenheter kan skapa blockeringar in för ämnet. Elever kan också ha svårigheter i ämnet,som läs- och skrivsvårigheter. Studien är ett försök att i en liten skala skapa en bild av de vuxenstuderandes upplevelser och uppfattningar av matematikstudier. Det handlar även om motivationen och vad som påverkar den. Det ingår även en litteraturstudie om motivation för elever. Det som framkommer är att det är viktigt att få eleverna att förstå varför de läser något, det är speciellt viktigt om eleven inte har ett eget mål med sina studier. Det är även viktigt att eleverna känner sig delaktiga och vågar att misslyckas eller övervinna gamla misslyckande för att våga satsa. Lärare som samarbetar på skolan och har tid att diskutera sitt ämne med sina kollegor innebär också en vinst för elevernas studieresultat.

This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science education. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ motivation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions. The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing factor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Eventsfrom their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these perceptions and their motivation to study, even thoughtheir family-situation and taught-in gender roles are declared as examples of other important contributing factors. Three theoretical points are used to discuss the result. The three educational and philosophical dimensions qualification, socialization and subjectification, and the theoretical frameworks gender socialization and hegemonic masculinity. The results of the study show that some essential values seem to be lost in the education of social science. Many of the respondent’s experience that the education often contributes to reenforcing norms and structures of inequality rather than challenging them. An interpretation is also that taught-in gender roles and constructed ideals of masculinity affect male and female students to have different attitudes towards studies and work life, which ultimately affects their grades. The conclusion is that the content and form of education in social science regarding the labor market and equality probably needs to develop to become more nuanced, problematized and based on discussions. In that way, negative patterns may be broken, where girls occasionally will be able to lower the pressure they put on themselves and boys will become more motivated to study and improve their grades.

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.

Forskning visar att införandet av distansstudier under covid-19 pandemin bidragit till att studenters motivation och studietid överlag har minskat. Detta verkar oroväckande genom antagandet att mer studietid är korrelerat med bättre akademiska resultat. Därför är verktyg för att öka studenters studietid av intresse. Sociala jämförelser mellan kurskamrater har tidigare visats öka studenters studieprestation. Denna studie utreder därför om sociala jämförelser mellan 15 deltagare som alla deltar i universitetsstudier och går i samma klass kan öka deras studietid. För att besvara det så utvecklades en webbplats i två olika versioner, båda med en timer förinställd på 25 minuter. En av versionerna hade dessutom en integrerad topplista där alla deltagare såg hur många avslutade arbetspass alla deltagarna hade slutfört hittills, där de deltagare som slutfört flest arbetspass låg högst upp på topplistan och deltagare som slut- fört minst timersessioner låg längst ned på listan. Under testet av webbplatsen använde deltagarna först versionen med endast timer under en vecka och sedan versionen med timer och topplista under en vecka. Antal avslutade arbetspass per person samlades sedan in i slutet av varje vecka för att se om det skett någon ökning i studietid efter dess att topplistan integrerats. Sedan hölls uppföljande intervjuer. Resultatet efter testningen visar att den totala studietiden bland alla deltagare marginellt minskat med användandet av topp- listan. Utifrån att minskningen var marginell bedömer vi att resultatet var oförändrat mellan veckorna. Vid de efterföljande intervjuerna framkom det att det fanns externa faktorer som kan ha påver- kat resultatet, t.ex. ojämn arbetsfördelning mellan veckorna. På grund av dessa faktorer kunde ingen säker slutsats dras om sam- bandet mellan att tillhandahålla en topplista och nedlagd studietid. / Studies have shown that implementation of distance studies during the covid-19 pandemic has led to an overall decrease in students’ motivation and study time. This observation seems worrying under the assumption that more study time correlates to higher academic performance. Hence, tools to help increase students' study time are highly appreciated. Social comparisons between students have been shown to increase study performance. Therefore, this study investigates if social comparisons between 15 first-year students can increase their study time. To investigate this, we developed two versions of a website with a 25-minute timer. One of the versions had a leaderboard integrated where all the participants could see how many timers the other participants had finished. The participants with the most finished timers appeared at the top of the leaderboard, and the ones with the least finished timers at the bottom. The other version of the website did not include this leaderboard feature. During the first week of testing, the participants used this version (excluding the leaderboard) for one week. After this, the participants used the other version (including the leaderboard) for one week. To see if there had been an increase in study time with the integrated leaderboard, the total number of finished timers per person were noted by the end of each week. After the testing of the website, we interviewed the participants. The results from the testing of the website show a fractional decrease in study time when using the website with the leaderboard. Due to this small difference, we evaluate the results as no substantial difference in study time between the two weeks. However, due to external factors mentioned in the interviews that may have affected these results (such as differences in workload between the two weeks), a conclusion cannot be made.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.</p><p>Genom att välja socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas.</p><p>Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området.</p><p>Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit. En aspekt som framstår som speciellt viktig i den här undersökningen är behovet av en god relation mellan lärare och elev. Denna behöver nödvändigtvis inte skapas vid det första mötet mellan dem utan kan växa och utvecklas allteftersom arbetet och samarbetet pågår. I ett avseende skiljer sig resultatet från tidigare forskning. I tidigare publicerat material betonas vikten av att vardagsanknyta kurser. I undersökningen framförs ett resonemang kring huruvida detta omfattar alla elever eller inte.</p> / <p>Abstract</p><p>The essay concerns motivation from a teacher’s perspective. As an attempt to get an image of the conception of motivation the idea have been to examine released literature and published science in the field. In the hope of getting an illustration close to reality about how teachers describe and discuss the field, empirical studies in order of interviews have been carried out.</p><p>By choosing social constructivism as theory and standpoint, the possibilities have been given to study statement in interviews, without question if it is a correct description of the reality or not. Within the theory the language is given a great importance when it is through the language the understanding for the surrounding world is created.</p><p>The result is based on two interviews with one teacher alone. The intentions with the interviews have partly been to follow the teacher’s reasoning concerning motivation on a general level and also as a starting-point for understanding how this teacher uses this knowledge in practice.</p><p>The result of the study shows how the reasoning seems to follow what previous science already have described. One aspect which appears as particular important in this study is the need of a good relation between teachers and students. This do not necessarily have been created in the first meeting between them but can also grow and develop as the work and co-operation continues. In one reference the result differs from previous science. Earlier published material emphasizes the importance of connections to everyday life in courses. In study the teacher is reasoning about if this is applicable to all students or not.</p>

The purpose of this study was to investigate how students at the University experienced the relationship between regular physical exercise, mental mood and motivation to study. A qualitative method which consisted of individual interviews were conducted to gather the data. Seven physically active participants were asked to answer questions from an health promoting interview guide. The data were then analyzed with a qualitative content analysis, where four categories could be distinguished; a healthy balance in life, belief in their own ability, effects of exercise and a break in their studies. The results showed that participants experienced a clear link between physical exercise, motivation to study and mental mood, which they explained as a circle where all parts interacted positively. Exercise could affect the mood which in turn increased their motivation to study and when the participants felt satisfied with themselves for having performed in their studies, they were also motivated to exercise again. It turned out for the participants in the study that the possibility of a break with physical exercise in their studies were necessary to live a balanced and healthy life. / <p>Validerat; 20160616 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment.</p> / <p>Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses.</p><p>Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras.</p><p>Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.</p>

Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors. These factors, observed in this study, are directly linked to the school and includes among other things the significant of having an influence on the education and inner factors as being able to achieve a certain degree and of external factors as the school environment. / Studien handlar om studiemotivation utifrån ett elevperspektiv. Med utgångspunkt i utgiven litteratur och publicerad forskning har begreppet och området motivation belysts. Studiens syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar sin studiemotivation och vilken betydelse de anser att den har för deras skolprestation. Även skillnader i resultatet mellan de två skolorna belyses. Till detta har en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter genomförts på två grundskolor i Stockholms län. Genom valet av en kvantitativ metod kunde ett relativt stort antal elever delta och statistik presenteras. Resultatet pekar på att studiemotivationen hos eleverna på de undersökta skolorna kan både öka och minska genom olika faktorer. De olika faktorer som uppmärksammats i denna studie är direkt kopplade till skolan och innefattar bl.a. vikten av att få påverka undervisningen, inre faktorer som t ex att uppnå visst betyg eller yttre faktorer som t ex skolmiljön.