Sammanfattning Uppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts. Genom att välja socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas. Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området. Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit. En aspekt som framstår som speciellt viktig i den här undersökningen är behovet av en god relation mellan lärare och elev. Denna behöver nödvändigtvis inte skapas vid det första mötet mellan dem utan kan växa och utvecklas allteftersom arbetet och samarbetet pågår. I ett avseende skiljer sig resultatet från tidigare forskning. I tidigare publicerat material betonas vikten av att vardagsanknyta kurser. I undersökningen framförs ett resonemang kring huruvida detta omfattar alla elever eller inte. / Abstract The essay concerns motivation from a teacher’s perspective. As an attempt to get an image of the conception of motivation the idea have been to examine released literature and published science in the field. In the hope of getting an illustration close to reality about how teachers describe and discuss the field, empirical studies in order of interviews have been carried out. By choosing social constructivism as theory and standpoint, the possibilities have been given to study statement in interviews, without question if it is a correct description of the reality or not. Within the theory the language is given a great importance when it is through the language the understanding for the surrounding world is created. The result is based on two interviews with one teacher alone. The intentions with the interviews have partly been to follow the teacher’s reasoning concerning motivation on a general level and also as a starting-point for understanding how this teacher uses this knowledge in practice. The result of the study shows how the reasoning seems to follow what previous science already have described. One aspect which appears as particular important in this study is the need of a good relation between teachers and students. This do not necessarily have been created in the first meeting between them but can also grow and develop as the work and co-operation continues. In one reference the result differs from previous science. Earlier published material emphasizes the importance of connections to everyday life in courses. In study the teacher is reasoning about if this is applicable to all students or not.

Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet. / The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.

Utvecklingsarbetets syfte har varit att pröva arbetssättet värdeskapande lärande under ett kursmoment/lektionsserie i ämnet juridik på gymnasiet och utvärdera vilka effekter det för med sig för eleverna. Studien är den första i sitt slag. En kvalitativ metod med fenomenologisk forskningsansats har använts. Att testa värdeskapande lärande som arbetssätt får anses ha stöd i styrdokument, forskning samt beprövad erfarenhet. Huvuddelen av materialet kommer från Martin Lackéus vars teori värdeskapande lärande som pedagogik detta utvecklingsarbete tar avstamp ifrån. Resultatet visar att värdeskapande lärande uppskattas av de flesta respondenterna, ökar elevinflytandet, höjer studiemotivationen och har positiva effekter för elevernas studier vilket ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Min tes och förhoppning inför arbetet var att värdeskapande lärande kan vara det som behövs för att tända gnistan hos eleverna, att de ställer sig positivt inställda till värdeskapande lärande samt att det är ett arbetssätt som jag i min framtida lärargärning kan använda mig av och utveckla. Min tes är genom detta utvecklingsarbete styrkt. Enligt mig är värdeskapande lärande ett fantastiskt, men underutnyttjat, arbetssätt. Med beaktande av forskningsresultatet uppmanas därför andra lärare att testa värdeskapande lärande som pedagogik. Juridik som gymnasieämne kan vara annat än tråkigt och svårt, det kan vara roligt och lätt om man som lärare bland annat lär sig konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen.

AbstractDet här arbetet syftar till att undersöka sambandet mellan ett ämnesövergripande arbetssätt i grundskolan med inriktning 4–6 och elevers studiemotivation. Fokus kommer främst ligga på hur lärare ser på att arbeta ämnesövergripande jämfört med ämnesindelat inom de samhällsorienterande ämnena. De teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju olika lärare runt om i Sverige. Vi har undersökt lärares syn, erfarenheter och hur de ser på att arbeta ämnesövergripande utifrån läroplanens kunskapskrav och förmågor.Resultatet visar på att majoriteten av lärarna i teorin föredrar att arbeta ämnesövergripande men att det i praktiken medför vissa svårigheter. Olika svårigheter som tas upp rör bland annat schema, samarbetssvårigheter, lärarbrist samt hur läroplanen är utformad med separata betygskriterier. På frågan ”I vilken utsträckning på en skala mellan 1–10 anser du att din undervisning är ämnesövergripande?” Placerade sig majoriteten av lärarna i mitten av skalan. Till stor del berodde det på, förutom svårigheterna vi nämnt ovan, att samtliga lärare även undervisade i matematik och ansåg ämnet vara svårare än andra att integrera.Slutsatser som kunde dras av vårt sammanställda resultat med hjälp av den tidigare forskningen var att den ena arbetsformen inte bör utesluta den andra och att variation är en viktig aspekt att ha i åtanke vad gäller studiemotivation hos eleverna. Samtliga lärare ansåg att ämnes- övergripande undervisning skapade mer motiverade elever, antingen i stor eller i ganska stor utsträckning, där elevernas betyg antogs höjas. Efter att ha studerat detta område har vi insett att arbeta ämnesövergripande inte är så enkelt som vi först antagit, arbetsformen uppfattas som enklare i teorin än vad det visat sig vara i praktiken.Arbetet riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter samt övrig skolpersonal.

Efter att ha gjort några observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestämde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om ämnet året därpå. Jag lärde mig att på min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den här typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring ämnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans värld. Med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever från min praktiksola har jag undersökt elevernas syn på det nuvarande upplägget för utvecklingssamtal. Bland annat fokuserar arbetet på att ta reda på vad eleverna vill veta under utvecklingssamtalet, och om eleverna anser att elevledda utvecklingssamtal är ett bra redskap för att vilja ta mer ansvar för studierna och förstärka relationen till lärarna. Studien visar att eleverna tycker om det nuvarande upplägget för elevledda utvecklingssamtal. Resultatet visar även att enligt eleverna är utvecklingssamtalet ett väl uppskattat forum som hjälper dem i deras lärande och bidrar till deras välmående.

No description available.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier.Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram.Resultatet av undersökningen ger oss inte ”svaret” på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra. Faktorer som: inflytande, framtidsmål, intresse, verklighetsanknytning, lärarbemötande, klassrumsklimat samverkar med varandra.

AbstraktJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta. / I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet.

Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning kartlägga de faktorer och didaktiska val som bäst främjar gymnasieelevers studiemotivation för att sedan undersöka om detta även gällde “mina elever” som jag undervisar i ämnet psykologi, och vad jag som lärare utifrån mina didaktiska val och mitt ledarskap kan göra för att främja deras motivation. Den teoretiska utgångspunkten för studien baseras på tidigare empiri inom studiemotivation samt utifrån den sociokognitiva ansatsen. Studien genomfördes som en mixad metod med en kvantitativ enkät följt av två kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från den kvantitativa och den kvalitativa analysen jämfördes och integrerades sedan för att uppnå triangulering. Sammantaget visar studiens resultat att eleverna överlag är motiverade i ämnet, att de drivs av en interaktiv motivation och instämmer i de faktorer som utifrån tidigare forskning anses främja elevers studiemotivation med undantag från lärares förväntningar. Studien visar vidare att läraren mer eller mindre lever upp till alla faktorer men att det finns utvecklingsmöjligheter gällande bland annat elevdemokrati, kontinuerlig formativ feedback och vikten av att ha roligt på lektionerna. Slutsatsen utifrån tidigare forskning, och likaså denna studie, är att lärares betydelse i form av bemötande, personlighet, relationsskapande och didaktiska kunskap och bredd är A och O för elevers vara eller icke vara när det kommer till studiemotivation.