The present study aimed to investigate how teachers at SFI practice the instruction of learning strategies, and under what preconditions this subject is undertaken. The method used is qualitative and data has been collected through interviews of three teachers with experience of teaching at SFI. The result shows that the instruction can be organized either separately or integrated in the regular language instruction. The preconditions vary but are particularly influenced by the students' cultural and linguistic background, as well as their educational background. The teachers deem that many of the students, who mostly relies on translating, need to develop their skills and therefore strongly benefits from strategy instruction. Mostly their instruction is explicit and focuses, among other methods, on mind maps, summaries and guessing strategies.

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia. / The purpose for this essay is to present a plan for the teacher who wishes to utilize study techniques in the education of history. By combining theories of learning, development, study techniques, historical consciousness, identity, class book-texts, memory and mind we present both a preparative and a performing plan. The preparative plan aims to increase the efficiency in the students’ use of study techniques. Through the performing plan, the students shall be able to increase their learning and understanding of history with the usage of study techniques.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever.Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet. Utifrån insamlade data identifierades tretton olika metoder som sedan placerades under fem kategorier som har betydelse för själva inlärningen. Dessa kategorier var följande: metakognitiva metoder, muskelminnet, kompensatoriska resurser, fysisk aktivitet och analytiska metoder.

Artificiell intelligens (AI) utvecklas inom bland annat utbildning och teknikens roll inom lärosäten diskuteras i stor utsträckning. AI och dess förmåga besitter möjlighet att leda till innovationer inom lärande och om AI används till sin fulla potential har tekniken förmåga att förstärka människans intelligens. Tidigare forskning fokuserar dock till stor del på tekniska aspekter av AI inom utbildning och det existerar en avsaknad av kunskap rörande hur tekniken faktiskt upplevs och används i praktiken av studenter. Det är nödvändigt att vidare forskning skiftar fokus och undersöker hur de egenskaper AI besitter skiljer sig från traditionella digitala verktyg och hur tekniken kan skapa värde för studenter inom studier. Denna studie ämnar därför att genom en kvalitativ metodansats undersöka hur AI som studieverktyg kan främja studenters studieteknik. Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med studenter som testat eller använder AI inom sina studier och resulterade i sju designutmaningar. Designutmaningarna belyser avgörande aspekter av hur AI kan främja studenters studieteknik utifrån de upplevelser och behov studenter uttrycker. / Artificial intelligence (AI) is being developed in various fields, including education, and the role of technology in academic institutions is being widely discussed. AI and its capabilities have the potential to lead to innovations in learning and if AI is used to its full potential, the technology can augment human intelligence. Previous research has focused on the technical aspects of AI in education, and little is known about how the technology is experienced and used in practice by students. It is necessary that further research shifts the focus and investigate how the unique characteristics of AI differ from traditional digital tools and how the technology can create value for students in their studies. This study therefore aims to investigate, through a qualitative methodological approach, how AI as a study tool can promote students' study techniques. The study consisted of semi-structured interviews with students who tested or use AI within their studies and resulted in seven design challenges. The design challenges highlight critical aspects of how AI can promote students' study techniques based on the experiences and needs expressed by students.

Till följd av den enorma digitalisering av både samhälle och skolväsendet som skett sedan 90-talet är det allt större konkurrens om individens uppmärksamhet och impulskontroll. En till synes ökande trend i bristande koncentrationsförmåga uppmärksammas nu inom utbildnings-väsende och forskning. Arbetets syfte är att finna, utveckla, sammanställa och testa enkla studietekniska metoder som elever i studieförberedande program kan använda för att öka andelen produktiv tid vid självstudier, till den grad eleven själv önskar att uppnå. I första hand bör de studietekniska metoderna vara relativt lätta för eleverna att komma ihåg.  I studiens första led undersöktes lärarnas uppfattning av vilka studietekniska metoder och lösningar som potentiellt har positiv inverkan på elevernas framgång och studieförmåga.  De identifierade studieteknikerna; Pomodoro och Do Not Disturb-läge, lärdes därefter ut på gymnasiets teknik-, naturvetenskapliga- och International Baccalaureate-program, och elevernas uppfattning av dessa mättes kvantitativt och jämfördes med univariatanalys. Som resultat uppdagades och analyserades relativ elevnöjdhet med studieteknikerna. / As a result of the considerable digitization of society and school systems that has been occurring since the 90s, the competition for people’s attention and impulse control has become fierce. An apparently increasing trend in lackluster abilities to concentrate is now under observation in education and research. The purpose of this work is to find and test recognized study techniques for high-school students in university-preparatory programs. Techniques they are able to use during their times of self-study, to keep from getting distracted by their digital devices. The first section of this study investigates which study techniques teachers consider to have a potentially positive effect on student success.   The identified study-techniques Pomodoro and Do Not Disturb-mode were subsequently taught in a high-school’s technology, natural science- and International Baccalaureate programs, and students’ appreciation of these underwent quantitative measurements using univariate analysis. Some student satisfaction with either study technique was found and analyzed.