According to recent statistics, the number of people in Sweden who choose to go into higher education after upper secondary school has grown compared to 25 years ago. Lectures within some university programs are conducted entirely in English, and Swedish students’ abilities to understand, record and recall the information given at lectures are therefore crucial for their academic success. The course English 6 in upper secondary school is supposed to cover different ways of taking notes while listening. Three qualitative interviews were conducted in this study to examine how teachers interpret the course’s note-taking aspects, and how they intend to work with note-taking in the classroom. A quantitative study was carried out with students in upper secondary school to look into their experiences of note-taking in the course English 6. Results show differences in how the teachers approach note-taking and how they choose to work with note-taking in the classroom. A majority of the students participating in the study claimed not to have been introduced to different ways of taking notes in the course English 6. This information calls for teachers to make sure note-taking skills are being taught in an explicit way. More knowledge and communication among teachers also seem necessary in order to help students develop strategies for note-taking in the best way possible.

<p>Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.</p>

Arbetet syftar till att synliggöra några lärares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lärarna upplever elevers förmåga att handskas med information och när, var och hur de anser att eleverna tränar informationsfärdigheter. Dessutom redovisas lärarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn på om ett undersökande arbetssätt kan underlätta arbetet med informationsfärdigheter. Resultatet grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju där fyra lärare från en skola i Linköping deltog.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar. / The study discusses a plurality of different aspects of study approaches from the perspective an imaginary digital learning process. It discusses teaching goals and practices related to digital platforms.

The aim of this thesis is to investigate how students in higher education use talking books. This has been inves-tigated through qualitative interviews with nine students. The intention has been to find out how they use talk-ing books and why they have chosen to do it in the way they have, looking specifically on whether there are strategies shared by most of the interviewees. As a theoretical basis of the thesis I have chosen a study, described by Sigrid Hongset, where dyslectic pu-pils tried using printed text and text on tape, as well as both simultaneously. George Kingsley Zipfs “Principle of least effort” will act as a supplemental theory. The interviews show that the students use talking books in different ways. Most read them via a computer, either using a program specifically made for talking book reading or a general purpose audio program. Some used portable players, such as mp3-players. None of them used a talking book player at the time and only a few used several of the special functions that the digital DAISY format offers. All the interviewees used printed books alongside the talking books. Some used them concurrently, while others did not. One thing they had in common was that they had, mostly purposefully, made strategies for how to study with the talking books, but these strategies were vastly different between them. It was obvious that different factors were important regarding their choices of technique. They were working towards as hassle free a use as possible. In this aspect there was a noticeable clash between different kinds of effort. The need not to carry around cumbersome equipment might for example be greater than the need to have all the functions of the DAISY format available. Several of them did not have full knowledge of the functions available in the DAISY format, but they did not appear to view that as a problem. Meanwhile there was a certain amount of frustration aimed towards insuf-ficiencies inherit in the talking book format.

Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet. / The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.

Syftet med denna studie är att belysa likheter och skillnader i hur läromedel för svenskämnet årskurs 4-6 utformar uppgifter med hänsyn till olika lärstilar och studieteknik. För att göra detta valdes två läromedel ut, läroboken Prima Svenska 6 och det digitala läromedlet Clio. Valet av dessa baserades på ett intresse att jämföra ett analogt läromedel med ett digitalt. Utifrån syftet formulerades sedan tre frågeställningar; Vilka lärstilar förekommer i läromedlens uppgifter och i vilken grad? Hur stor del av uppgifterna innefattar 3–4 lärstilar respektive 1–2 lärstilar? Hur erbjuder läromedlen kunskap om studieteknik? Analysverktyget som används för att besvara frågorna är The Dunn &amp; Dunn Learning Styles Model som är en modell vilken syftar till att identifiera påverkansfaktorer för en individs lärande. Det finns 21 faktorer i modellen som påverkar en individs lärstil, denna studie har avgränsats till att undersöka en av dessa faktorer, de perceptuella preferenserna. Dessa är det visuella, det auditiva, det taktila samt det kinestetiska och avser sinnena. Analysen utgår även från den metakognitiva teorin för att undersöka hur läromedlen bidrar till att utveckla studieteknik då metakognition handlar om att få kontroll över sitt lärande. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande då läromedel och dess instruktioner ses som en stödstruktur och kan därmed få ett liknande utfall som när lärande sker mellan individer. Genomförandet av analysen består av både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett jämförbart antal uppgifter i de båda läromedlen. Uppgifterna kategoriseras in efter de olika perceptuella preferenserna och sammanställs för att få fram ett resultat om de olika lärstilarnas representation. Utefter nyckelord ur den metakognitiva teorin tas sedan exempel på studieteknik ut i respektive läromedel för en närmare analys i den kvalitativa delen av studien. Resultatet som presenteras är att majoriteten av uppgifter i båda läromedlen är av visuell karaktär. En skillnad gällande det auditiva visar att Clio har en högre andel auditiva uppgifter än Prima vilket kan förklaras av att många av Clios visuella uppgifter även erbjuds auditivt. Båda läromedlen har en underrepresentation av taktila och kinestetiska uppgifter vilket kan försumma elever som lär sig bäst på de sätten. Prima har en betydligt högre andel uppgifter som representerar 3–4 lärstilar än Clio, vilket kan underlätta i syfte att få uppgifterna att tilltala fler elever. Båda läromedlen har ett separat område som explicit lär ut studieteknik. Dock så synliggjorde den kvalitativa analysen att Clio erbjuder en bättre genomgående struktur av studieteknik än Prima, då reflektion över sitt lärande, strategier som presenteras och förklaras samt möjligheten till olika lösningar ges kontinuerligt. Slutsatsen av detta blev att en underrepresentation av uppgifter som innefattar fler lärstilar möjligen kan kompenseras av en stark genomgående struktur av studieteknik. De sammantagna resultaten visar på skilda strukturer i hur lärstilar och studieteknik kan behandlas i läromedel, och att olika tillvägagångssätt är möjliga. Båda de analyserade läromedlen har fördelar och utvecklingsmöjligheter på de områden som studiens frågeställningar berör.

Med tanke på vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, den debatt som idag förekommer om skärmtidens effekter på människors liv och hur skärmens intåg har förändrat mångas sätt att arbeta, umgås och slappna av syftar denna undersökning till att beskriva och förstå sambandet mellan den egna skärmtiden och elevers skolarbete och studieresultat. Målgruppen för vår undersökning är elever i årskurs 9 då de står inför en viktig brytpunkt mellan grundskola och gymnasie och 15-åringar är den åldersgrupp som, enligt Folkhälsomyndigheten (2019), har flest stillasittande timmar per dag bland barn och ungdomar. Med ökad förståelse är förhoppningen att vi som studie- och yrkesvägledare kan vara en del i att ge positivt stöd i elevernas lärprocess. Utifrån frågeställningar om elevernas upplevelser angående eventuella effekter av deras egna skärmtid genomfördes en undersökning i form av en digital enkät av 85 elever på tre olika högstadieskolor i olika delar av landet. Frågorna i enkäten utgick främst från litteratur och tidigare forskning vi tagit del av, men även egna vägledningssamtal med högstadieelever under vår praktik. Elevernas svar visar överlag stor medvetenhet om hur den egna skärmtiden påverkar dem och deras skolarbete och stämmer överens med forskning inom olika områdena. Trots sin medvetenhet uttrycker de en svårighet i att skapa balans mellan skärmtid och andra viktiga aspekter i livet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka några särbegåvade vuxna personers upplevelser av den undervisningssituation de hade på lektionstid i grundskolan, med fokus på lärande och matematik. Vi har även undersökt vilka idéer några särbegåvade har kring hur undervisning kan utformas för att förhindra att problem i lärandet uppstår och en bättre kunskapsutveckling ska möjliggöras. Undersökningen genom­fördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där tio särbegåvade vuxna, före detta grund­­skoleelever, intervjuades. Studiens resultat visar att utmaningar, acceleration och studie­teknik är de viktigaste faktorerna för att möjliggöra lärande. Informanternas upplev­elser var att det ofta saknades på lektionerna i grundskolan. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är Antonovskys modell där känslan av begriplighet, hanterbarhet och me­nings­­fullhet är viktig för elevens möjlighet till lärande samt den del av Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om ”den proximala utvecklingszonen”, då vi är intresserade av särbegåvade personers möjlighet att få lära sig något, för dem, nytt. Särbegåvningen kan vara en gåva men för många elever uppstår svårigheter när under­visningen inte anpassas. Med detta arbete vill vi, genom intervjuer med särbegåvade vuxna, få mer kunskaper om hur undervisnings­situationen på lektionstid kan upplevas av den som är särbegåvad.   Nyckelord: differentierad undervisning, matematik, studieteknik, särbegåvning, underprestera, utmaningar

Genom att undersöka elevers kännedom och kunskap om studieteknik samt svensklärares praktik och syn på studieteknik och ansvarsfördelningen för det mellan grundskolan, gymnasiet och elever är studiens syfte att belysa övergången från grundskolan till gymnasiet utifrån olika perspektiv och bredda förståelsen för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet. För att undersöka detta användes metodkombination i en explorerande sekventiell design. 4 grundskolelärare och 4 gymnasielärare deltog i semi-strukturerade intervjuer vilket utgjorde grunden för en elevenkät som besvarades av 51 förstaårselever på gymnasiet. Resultatet synliggör svenskämnets mångskiftande karaktär eftersom svensklärares olika syn på studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet påverkar vilken plats det får i praktiken. Dessutom påvisar det, i linje med tidigare forskning, att explicit undervisning om inlärningsstrategier stundvis uteblir. Resultatet indikerar därför att studieteknik bör påtalas mer explicit genom att, exempelvis planera för undervisning där elever får möjlighet att reflektera över sin studieteknik för att utvärdera, justera och utveckla den. Det framkommer även att studieteknik är förutsättningsbaserat, varvid slutsatsen är att ansvarsfördelningen, i enlighet med skolans likvärdighetsuppdrag och kompensatoriska funktion, bör föras till tals både på skol-, lärar- och elevnivå för att utforma en gemensam grund för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet.