Studien visar på att ändrade marknadsförhållanden leder till att företag ändrar sin strategi gällande fastighetsförvaltningen. Beroende på kapitalstruktur och bolagsstyrning ser företagen olika risker och behöver därför vidta olika åtgärder. Processen med förvaltning och nya investeringar försvåras, med en osäker marknad blir det svårare att budgetera, ta beslut om nya investeringar samt att allokera kapital. Fastighetsbolagen lägger nu stort fokus på att se till att effektivisera och se till att deras befintliga fastigheter når kundernas krav och behov. / The study shows that changing market conditions lead companies to adjust their strategy regarding property management. Depending on the capital structure and corporate governance, companies perceive different risks and therefore need to take different actions. The process of management and new investments becomes more challenging, as an uncertain market makes it harder to budget, make decisions on new investments, and allocate capital. Real estate companies now place great emphasis on ensuring efficiency and meeting the demands and needs of their existing properties.

There is no single commonly adapted model that explains the influence that various monetary policy instruments carry for the economy. During 2011-2017, the Swedish inflation rate has remained below the 2 percent target which has led the Riksbank to take measures aimed at stimulating the inflation. As of May 2018, the repo rate has experienced a number of decreases and is now at 􀀀0:50% which represents an unprecedentedly low level. With the inflation rate remaining below the target whilst the housing market has experienced substantial growth and recent decline, the question arises regarding what impact the repo rate exerts on various macroeconomic measures. In this paper, a statistical time series analysis is conducted using a Vector Autoregression model and the impulse responses are studied. A model of 7 economic variables is constructed to specially study the effect of the repo rate on employment and housing prices. Results demonstrate that rational expectations exist in the economy. Furthermore, results show that the repo rate influences factors affected by inflation rapidly, exerting maximum influence during the first year after the shock. On the other hand, real variables based on quantitative measures that are adjusted for inflation experience the greatest influence of the repo rate after a delay of 6 to 7 quarters. Employment experiences the greatest negative response to a repo rate shock after 7 quarters, with a magnitude of 0.317 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. Housing prices experience the greatest negative response to a repo rate shock after 4 quarters, with a magnitude of 0.209 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. / Det finns ingen allmänt vedertagen modell som beskriver olika penningpolitiska instruments påverkan på ekonomin. Under 2011-2017 har Sveriges inflationstakt legat under 2-procentsmålet vilket har fått Riksbanken att vidta åtgärder i syfte att stimulera inflationen. Fram till maj 2018 har upprepade sänkningar av reporäntan genomförts och den ligger i dagsläget på 0:50% vilket är den lägsta nivån någonsin. Då inflationstakten inte nått målet samtidigt som bostadsmarknaden har upplevt kraftig tillväxt och nylig nedgång uppstår frågan gällande vilken effekt som reporäntan utlovar på diverse makroekonomiska mått. I denna rapport genomförs en statistisk tidsserieanalys med en vektorautoregression och impuls-responserna studeras. En modell med 7 ekonomiska variabler skapas för att specifikt studera effekten av reporäntan på sysselsättning och bostadspriser. Resultaten visar att rationella förväntningar finns i ekonomin. Vidare visar resultaten att reporäntan influerar inflationspåverkade variabler omgående, med maximal påverkan inom det första året efter chocken. Å andra sidan påverkas volymbaserade variabler som justeras för inflation maximalt först efter en fördröjning på 6 till 7 kvartal. Sysselsättningen upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 7 kvartal motsvarande 0.317 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken. Bostadspriser upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 4 kvartal motsvarande 0.209 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken.

Under de senaste 14 åren har den svenska kronan genomgått en period av depreciering mot många andra valutor. Detta väcker frågan om vad som ligger till grund för växelkursens rörelser. Denna studie ämnar därför undersöka om det öppna ränteparitetsvillkoret kan förklara relationen mellan förändringar i växelkurser och räntedifferenser på kort sikt. För att undersöka frågan har två regressionsmodeller konstruerats med räntedifferenser som förklarande variabel och fluktuationer i växelkursen som beroende variabel. Studien begränsas till att undersöka förhållandet mellan Sverige som inhemskt land och Euroområdet samt USA som utländska områden/länder. Eftersom euron och den amerikanska dollarn kategoriseras som “safe haven” valutor inkluderas safe haven teorin som en sekundär aspekt i analysen. Studien använder månadsvis data över perioden 1999-2022. Regressionsmodellernas resultat visar en korrelation som är något avvikande från det öppna ränteparitetsvillkoret. Regressionsmodellerna presenterar icke-signifikanta resultat och studiens slutsats är därmed att undersökningen inte presenterar tillräckligt med bevis för att säkerställa att den sanna relationen mellan räntedifferenser och förändringar i växelkursen skiljer sig signifikant från ränteparitetsvillkoret. / Over the past fourteen years the Swedish krona has undergone a period of depreciation against many other currencies. This raises the question of what factors drive the movements of the exchange rate. This study intends to examine if the open interest parity condition can explain the relationship between fluctuations in the exchange rate and the interest rate differentials in the short term. To examine the subject two regression models have been constructed with the interest rate differentials as the explanatory variable and fluctuations in the exchange rate as the dependent variable. The research is narrowed down to examine the relationship between Sweden as the domestic country and the euro area and USA as foreign areas/countries. As the euro and the american dollar are categorized as “safe haven” currencies the safe haven theory is also included as a secondary aspect of the analysis. The study utilizes monthly data over the period 1999-2022. The results of the regression models show a correlation that deviates somewhat from the open interest parity condition. The regression models present non-significant results and the study's conclusion is thus that the study does not present enough evidence to ensure that the true relationship between interest rate differentials and changes in the exchange rate differs significantly from the interest parity condition.

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn.  Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023.  Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar.  Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden. / Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken. Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013. Analysen av resultaten görs med utgångspunkt i ländernas olika ekonomiska egenskaper samt tidsperioden som studien omfattar. Studien begränsas till jämförelser av de två Taylor-modellernas tillämpbarhet vid styrräntesättningar för länderna Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika. De två modellerna modifieras också med en styrränteutjämningsfunktion.   Våra resultat tyder på att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bättre i förhållande till den tidslaggade modellen när det gäller att förklara den faktiska styrräntesättningen idag för alla länder i studien utom Polen. Den tidslaggade presterar dock bättre än den ursprungliga för de utvecklade ekonomierna Sverige och Kanada under 1990-talet. Båda modellerna gör kraftiga över- och underskattningar som till stor del avhjälps med den utjämningsfunktion som vi tillämpar. Koefficienterna hålls konstanta över hela tidsperioden, vilket inte är rimligt då en viss dynamik bör inkluderas så att regeln justeras efter varje period då för mycket vikt läggs vid BNP-variabeln som såldes är en bidragande faktor till regelns över- och underskattningar. Regeln presterar bättre för ekonomier med stabila förhållanden mellan tillväxttakt och inflationstakt än för länder som lider av mer volatila förhållanden mellan dessa två variabler, likt tillväxtländerna i vår studie. Dessutom ger Taylor-regeln skattningar som ligger närmre den faktiska styrräntesättningen under de tidigare delarna av perioden för att sedan till större del börja avvika från den faktiskt satta styrräntan.   Slutsatserna som kan dras utifrån våra resultat är att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bäst i att beskriva ett lands styrräntesättning sett till kvantitativa mått medan en tidslaggad modell tar större hänsyn faktiska förhållanden. Över lag presterar modellerna bättre för de utvecklade ekonomierna än för tillväxtekonomierna och huruvida storleken på ekonomin har någon inverkan är svårt att avgöra. Resultaten tyder också på att Taylor-regeln med tidslagg ligger närmre den faktiska styrräntesättningen för de utvecklade ekonomierna under 1990-talet än under perioden 2000-2013 medan den ursprungliga presterar bättre idag. / John. B Taylor, professor of Economics at Stanford University, presented a monetary policy rule in 1993 which intended to help central banks with their interst rate decisions. In its design the Taylor-rule was very simple and based on only two variables: the GDP-gap and the deviation of actual inflation from the inflation target. The Taylor rule had a great impact on the academic research and also contributed to changes within monetary policy around the world. Many empirical studies have been published on the Taylor rule and there are divided contentions about its applicability in different kind of economies and its relevance today. New theories have also been published regardning the time aspect of the impact on inflation due to a change in the interest rate. The intentions of this study is to make a comparsion between the original Taylor rule and a Taylor rule including a time lag regarding how well they describe the actual interest rates set by the central banks in five countries during the period 2000-2013. The results will be analyzed under consideration of the different economies attributes. The study compares the two kinds of Taylor rules and the applicability in describing the historical interest rate in Brazil, Canada, Poland, Sweden and South Africa. The two rules have also been modified with an interest rate smoothing-function.   Our results conclude that the original Taylor rule describes the historical interest rate better than the rule including a time lag for the time period 2000-2013 for all countries apart from Poland. For the developed economies Canada and Sweden the time lagged model show less deviations for the 1990’s. However both rules tend to over and underestimate the valutation of the interest rate. The smoothing function does to some extent correct this problem. The coefficients of the variables are held constant during the study which in reality should not be the case. They should instead be adjusted between every period to make allowances for the different relationship of the two variables. Mostly too much weight is put on the GDP-variable which should be a contributing cause of the overestimations. The rules do however have the tendency to describe the historical interst rate of the developed economies superior to the developing economies. The performance is greater at the beginning of the period with less deviation from the actual outcome than later on. The conclusion of our study is that the original Taylor rule generally performs superior to the one including time lag with conciderations to the deviations from the actual interest rates. However, the Taylor rule including the time-lag does allow for actual circumstances which the original Taylor rule does not take into consideration. Mainly the rules do perform better for developed economies compared to developing economies. Regarding the impact of the size of the economy on the applicability of the rules it was difficult to conclude anything specific. The Taylor rule with the time-lag is more applicable for the developed economies during the earlier time period, the 1990’s, than the later time period, the 2000’s where the original Taylor rule shows less deviations.

Områdesbeskrivning: IPO-marknaden kan undersökas på olika sätt. Varför underprissättning är så förhärskande, om den går i cykler eller vad det är som påverkar den. Vi vill undersöka den svenska IPO-marknaden under perioden 2006-2020 och om den påverkas av makroekonomiska faktorer såsom inflation eller styrränta. Denna studie är inspirerad av tidigare forskning utförd av Tran och Jeon (2011) som undersöker om det finns samband mellan makroekonomiska faktorer och IPO-marknadens aktivitet på den amerikanska marknaden. Är det så att olika IPO-marknader påverkas av olika faktorer på unika sätt eller är IPO-marknader världen över homogena? Vi försöker dessutom framställa en modell som beskriver det mest gynnsamma förhållandet att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka den svenska IPO-marknadens aktivitet under perioden 2006-2020. Samt undersöka i vilken utsträckning den svenska IPO-marknadens aktiviteten påverkas av makroekonomiska faktorer. Med vår undersökning av de makroekonomiska faktorerna som grund kan vi således undersöka vilka makroekonomiska förhållanden som är mest gynnsamma för företag i Sverige att genomföra en IPO under om målet är att anskaffa mer kapital. Metod: En kvantitativ metod appliceras i denna uppsats för att besvara våra forskningsfrågor och datan vi samlar in analyseras med hjälp utav en regressionsanalys. Vi samlar in vårt datamaterial genom att läsa igenom årsredovisningar från de företag som genomfört en IPO under den tidsperioden vi undersöker. Hypoteserna formuleras utifrån tidigare forskning och ämnar att undersöka om de makroekonomiska faktorerna har ett positivt eller negativt samband med IPO-marknadsaktivitet. Resultat: Resultaten som vi finner är att det finns signifikanta samband mellan den svenska IPO-marknadens aktivitet och makroekonomiska faktorer. Vi identifierar ett förhållande som kan beskrivas som det mest gynnsamma makroekonomiska förhållandet utifrån vår modell. Begränsningar: Vår uppsats är begränsad till tidsperiod 2006-2020 samt den svenska IPO-marknaden. På grund av att viss information kring hur mycket kapital ett företag anskaffar vid sin IPO saknas så begränsas vårt urval. / Area description: IPO markets can be studied in different ways. Why underpricing is so prevalent, if the market moves in cycles or what influences the market. We want to study the Swedish IPO market during the period of 2006-2020 and if it is influenced by macroeconomic factors like inflation or the policy rate. This study is influenced by the work done by Tran and Jeon (2011) who examines if there are any relationships between macroeconomic factors and IPO market activity on the American PO market. Is it that different IPO markets are influenced by different factors in unique ways or are the IPO markets around the globe homogeneous. We try to produce a model that describes the most favourable environment to implement an IPO in if the goal is to acquire more capital. Purpose: The purpose of the thesis is to examine the activity of the Swedish IPO market during the period 2006-2020 and examine the extent to which the activity of the Swedish IPO market is affected by macroeconomic factors. Based on our study of the macroeconomic factors, we can therefore examine which macroeconomic conditions are most favourable for companies in Sweden to carry out an IPO under the goal of raising more capital.  Method: A quantitative method is applied in this thesis to answer our research questions and the data we collect is analysed with the help of a regression analysis. We collect our data by reading through annual reports from the companies that conducted an IPO during the period we are investigating. The hypotheses are formulated based on previous research and intend to investigate whether the macroeconomic factors have a positive or negative relationship with IPO market activity.  Results: The results we find is that there are significant relationships between the activity of the Swedish IPO market and macroeconomic factors. We identify a ratio that can be described as the most favourable macroeconomic ratio based on our model.  Limitations: Our thesis is limited to the period 2006-2020 and the Swedish IPO market. Due to the lack of certain information about how much capital a company raises at its IPO, our selection is limited.

Special Purpose acquisition company (SPAC) är ett skalbolag grundat av investerare med det enda syftet att samla kapital genom en börsintroduktion för att senare förvärva ett annat bolag. Tidigare empirisk forskning för SPAC har fokuserat på egenskaperna hos SPAC bolagen samt deras långsiktiga och kortsiktiga avkastning. Denna studie tar en kvantitativ ansats och syftar till att undersöka vilka underliggande makroekonomiska faktorer har bidragit till en ökning i antalet SPAC bolag. Detta undersöks genom en linjär regressionsanalys där studien undersöker korrelationen mellan olika variabler. Studien syftar även till att se om de underliggande makroekonomiska faktorer bakom ökningen av traditionella börsintroduktioner är detsamma som de bakom SPAC. All data för SPAC, makroekonomiska variabler och börsintroduktioner har samlats in genom olika databaser som Yahoo Finance och Nasdaq. Studiens resultat visar på att vissa makroekonomiska variabler som testats för en korrelation har en påverkan på antalet SPAC och börsintroduktioner medans vissa variabler inte bevisade någon påverkan. Variabeln som visade starkast korrelation med antalet SPAC är den generella marknadens avkastning där det är tydligt att om den generella marknaden är stark så är viljan att göra en börsnotering större Studien fann även att de makroekonomiska variabler bakom ökningen av antalet SPAC och vanliga börsnoteringar inte skiljer sig åt. / This paper is written in Swedish. A special purpose acquisition company (SPAC) is a shell company set up by investors with the sole purpose of raising money through an IPO to eventually acquire another company. Past empirical research on Special purpose acquisition companies has mostly focused on the characteristics of the SPACs and long term returns as well as the short term returns. This study takes a quantitative approach and aims to examine whether underlying macroeconomic factors have contributed to the increase in SPAC companies. This is done by a linear regression analysis that tests for correlations between different variables. The study also aims to see if the underlying macroeconomic factors behind the increase of traditional IPOs are the same as those behind SPACs. All data regarding SPACs, IPOs and the macroeconomic factors were collected from different databases and websites such as Yahoo finance and NASDAQ. The results from this study show that some of the macroeconomic factors which were tested for a correlation indeed have a positive impact on the number of SPACs and IPOs and some did not. The variable that showed the strongest correlation was the performance of the general market and it is clear that when the general market is strong the willingness to go public increases. The study also finds that the macroeconomic variables behind the increase in the number of SPACs and IPOs do not differ.