L’évolution de l’urbanisation dans le monde nous a motivés à développer nos recherches quant à cette croissance déchaînée des villes et ces multitudes de formes urbaines qui en résultent. L'objet de ce travail est d'analyser ces formes de croissance spatiales et d’analyse leur impact sur l’identité dans la ville. Il s'agit de montrer dans quelle mesure elles favorisent la prolifération de nouvelles identités dans les régions périphériques de la ville. Notre recherche porte alors sur une étude socio spatiale de la capitale de la Tunisie. Tunis, cette métropole en pleine expansion, occupe un emplacement stratégique dans la Méditerranée et joue un rôle important dans les échanges afro-européens. La pertinence de l’étude de l’évolution du domaine urbain de Tunis résulte du fait que cette ville a connu différents types de croissances. La variété des modes de développement de l’espace urbain fait de Tunis un exemple pertinent qui mérite d’être étudié, d’autant plus que l’espace englobe des banlieues planifiées, spontanées, historiques, et bien d’autres qui résultent du juste fait de l’informalité, allant du patrimoine à la construction d’une identité urbaine plurielle. Notre travail comportera donc une étude spatiale de l’évolution de l’espace urbain de Tunis, basée essentiellement sur des cartes et des photos satellites, doublées d’une analyse sociale, basée sur une enquête in situ, réalisée avec les habitants des banlieues, et ce, dans le but de recenser leurs degrés d’attachement à l’espace ainsi que les rapports qu’ils entament avec le centre-ville. Notre recherche nous a permis de conclure que les habitants des banlieues s’identifient aux nouvelles formes de croissance et développent au fil des années un sentiment d’appartenance et d’attachement identitaire à leurs quartiers. Cela contribue à la prolifération d’identités multiple dans la ville. / The evolution of urbanization in the world motivated us to develop our research around this raging growth of cities and their resulting multitudes of urban forms. The object of this work is to analyze these spatial forms of growth and their impact on the city’s identity. The objective is to demonstrate in which measure they favour the proliferation of new identities in the suburb region of the city. Our research then focuses on a socio-spatial study of the capital of Tunisia. Tunis, this enlarging metropolis, occupies a strategically positioned location in the Mediterranean and plays an important role in European-African exchanges. The pertinence of the study of the evolution of the urban domain of Tunis results from the fact that this city experienced different types of growth. The variety of modes of development of the urban area makes Tunis a pertinent example which is worth being studied, especially since the space includes planned, spontaneous, historical suburbs, and many others which result from the informality linked from the heritage up to the construction of a plural urban identity. This work will thus include a spatial study of the evolution of the urban area of Tunis, based principally on maps and satellite pictures, complemented with a social analysis based on an in situ investigation, accomplished with the inhabitants of the suburbs with the intention of making a census of their degree of attachment to the space as well as their relationship with the downtown area. Our research allowed us to conclude that the inhabitants of the suburbs end up identifying themselves with new forms of growth and develop over the years a sense of belonging and attachment to their district. This contributes to the numerous proliferation of identity in the city.

The aim of the dissertation is an overview of the historical development and work carried out on the never realized regulation and the construction of the city of Prague. This development is described thematically on the basis of the different areas of the proposed regulatory plan. At the same time, several long-term construction projects are selected, in which the process of designing the project, its assessment and subsequent implementation into the regulatory plan is shown in detail in the form of a historical probe. The work is planted between the two world wars, ie. between 1919 and 1939, with a thematic overlap over both set dates. Keywords: Regulation, Urbanisation, Prague, State commission for regulation of Prague and suburbs, New Town, Main railway station, Masaryk Railway station, Nusle bridge, Petřín communication, Letná plains, Invalidovna, Water treatment plant, Water plant for undrinkable water.

This master’s thesis in ethnology aim to enlighten the driving forces behind why a local football club, in a segregated residential area, outside of Stockholm in Sweden, chooses to develop its association in a more social direction. This is a cultural study of why football, as a cultural phenomenon, is expected to be able to solve social problems, and more generally how is sport considered a tool and a solution to social problems? Why is football expected to be able to solve segregation in a socio-economically vulnerable areas, of those who lead the sports activities? The empirical material of this essay has been collected through oral interviews from leaders of the association and government officials. Material from the association's development documents, state active board members from the association, government documents, and news articles have also been analyzed. By using the Political Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe (2008 [1985]), the situations for how the sports activities have been designed can be seen as made in relation to the general hegemonic discourse on the social benefits of sport. It is also possible to discover how government grants work as guidelines and point out what the sports movement should perform under state supervision. Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory (2007), by Jason Glynos and David Howarth, are used in the analysis and especially their fantasmatic logic has given this study an insight into the idea or perception that football leaders have of the outside world, in this case the idea of the social benefit of sport. Which in turn can explain why they in turn invest their commitment in and attract their drive from these ideas because the conviction is about being able to change the socio-economic situation in their local area. In the end, however, it turns out that neither sport nor football alone cannot serve as the solution in the fight against child poverty, criminal activity, and segregation. Sport’s simply does not have all the characteristics required to reform, challenge, or question a social order created or even built on inequality and segregation. But this in no way takes sport into account in contexts where it can socially contribute to a community that can play a significant role for its participants in their everyday lives.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.