Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

Vissa elever anser matematik är svårt och tråkigt. Elever både i yngre och högre åldrar visar otillräckliga kunskaper vid inlärningen av tal i bråkform, vilket är ett mönster som fortsätter i skolorna. Syftet med studien var att ta reda på vad forskning säger om elevers svårigheter med och missuppfattningar av tal i bråkform, användningen av del av helhet och antal och hur tal i bråkform representeras. Resultaten visar att elever har svårigheter med vissa delar inom tal i bråk och uppfattningen av del av helhet. Den visar också att det finns olika representationer som gynnar eleverna. För vidare studier inom detta område föreslås djupare inriktning på vad det är som påverkar elevernas brister, vad som kan göras i tidig ålder samt hitta nya metoder, modeller och representationer som gynnar elever lärande inom matematik.

Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar. De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion. De uttryckte även att det finns behov av specialkompetens i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter. / Program: Lärarutbildningen

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt. Vi har även kommit fram till att språket är avgörande för att eleverna ska kunna lösa uppgifter inom matematik. Lärarens uppgift är bland annat att veta vilka förkunskaper som behövs och på vilket sätt läraren behöver anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Det främsta resultatet som vi kommit fram till genom denna litteraturstudie är att det behövs mer forskning kring varför elever har svårt för matematikuppgifter med text och vad detta beror på. Det är även brist på forskning om läsförståelsens betydelse för problemlösningsuppgifter och kopplingen mellan matematik och läsförståelse.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare arbetar för att möjliggöra för barn att vara delaktiga i utredningar. Studien har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare i Sverige. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Harry Shiers delaktighetsmodell samt Thomas Brantes definition av begreppet profession. Resultatet visar att det inte finns någon entydig beskrivning hur barn ska göras delaktiga och att det finns olika omständigheter som kan underlätta eller försvåra socialarbetarens arbete. Föräldrarnas motstånd till deltagande och svårigheter i kommunikationen är omständigheter som kan försvåra barns delaktighet. Faktorer som kan möjliggöra barns delaktighet är arbetsmodeller som kan anpassas till att möta barnets behov och ålder då äldre barn har en större förståelseförmåga än yngre. Det finns således flera möjligheter för socialsekreteraren att göra barnen delaktiga, däremot är det viktigt att socialsekreteraren är självreflekterande och medveten om de svårigheter som finns i arbetet. Det krävs ständig utveckling både inom organisationen och hos socialsekreteraren själv för att utföra ett arbete där barn möjliggörs till att vara delaktiga. / The aim of the study is to get an in-depth understanding of how social workers work to enable children to participate in investigations. The study was conducted with eight semi-structured interviews with professional social workers in Sweden. The study takes its theoretical starting point in Harry Shier's participation model and Thomas Brante's definition of the concept profession. The result shows that there is no clear description of how children should be involved and that there are different circumstances that can facilitate or complicate the work of the social worker. Parents' resistance to participation and difficulties in communication are circumstances that can complicate children's participation. Factors that can enable children's participation are work models that can be adapted to meet the child's needs and age where older children have a greater understanding than younger ones. There are thus several possibilities for the social worker to make the children involved, on the other hand, it is important that the social worker is self-reflective and aware of the difficulties that exist in the work. Continuous development is required both within the organization and with the social workers themselves in order to achieve a work in which it is possible for children to participate.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att undersöka vilka matematiska svårigheter elever på gymnasiet har med andragradsekvationer. I aktuell forskning identifieras olika svårigheter som elever har med ämnet och struktureras i olika kategorier som presenteras i resultatet. Studien resultat visar att elever har flera olika algebraiska brister när de ska hantera andragradsekvationer vilket medför att de gör flera enkla fel. Exempelvis har elever svårt med vad en obekant är och vet inte vad en ekvation är. Elever har även stora svårigheter med förståelsen av andragradsekvationer. Elever kan ofta inte definiera vad en andragradsekvation är utan blandar ofta ihop det med en förstagradsekvation. I studien framgår även att många elever endast ser området andragradsekvationer som en rad formler och symboler som de ska lära sig utantill utan något sammanhang. Elever tenderar även att endast använda sig av en lösningsmetod när de ska lösa andragradsekvationer och väljer därmed inte alltid den lämpligaste metoden. Dessutom har elever svårt att lösa andragradsekvationer som inte är skriva på standardform. Dessa svårigheter beror antagligen på flera faktorer och det behövs mer forskning inom området. Orsakerna till svårigheterna eleverna har är dock inget som berörs i denna studie. Studien ger en inblick i vilka svårigheter elever har kring ämnet och ger förhoppningsvis lärare stöd vid utformning av undervisning om andragradsekvationer.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie med fokus på yngre elevers förståelse för mönster. Studien behandlar även vanligt förekommande svårigheter kring mönster och hur lärare i förskoleklass kan arbeta för att främja elevernas förståelse. Studiens resultat har sin grund i vetenskapliga artiklar som visar på att det finns många faktorer som påverkar och avgör vilken nivå av förståelse en elev ligger på samt att svårigheterna varierar utifrån vilken typ av mönster eleven arbetar med. Genom analysen framkommer hur dessa olika faktorer kan användas och tas hänsyn till i undervisning av förskoleklasselever.

No description available.

Ett stort antal studier har visat att samma vardagsuppfattningar om fysikfenomen är återkommande bland studenter i olika länder och på olika utbildningsnivåer. Newtons tredje lag är bland det mest utmanande att förstå i fysikens innehåll. Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra vad studier visat om svårigheter med att förstå Newtons tredje lag och forskningsfrågorna är: Vilka faktorer påverkar förståelsen för Newtons tredje lag? Hur har dessa faktorer påverkat förståelsen och vad har det haft för konsekvenser? Artiklarna som ligger till grund för resultatet har tagits fram med hjälp av en systematisk informationssökning och en urvalsprocess med bestämda inkluderingskriterier. I materialanalysen framträdde tre faktorer som påverkar förståelsen av N3 (Newtons tredje lag) och vi har valt att benämna dessa som naiva uppfattningar, kontext och språk. Dessa faktorer ledde till svårigheter med att identifiera N3-kraftparet - kraft och motkraft - samt att skilja N3-kraftparet från jämviktskrafter. Studierna visade även att människors uppfattningar inte överensstämde med den vetenskapligt accepterade idén om N3, utan att de istället uppfattade en ojämlikhet mellan krafterna på det ena eller andra sättet. Litteraturstudiens resultat diskuteras i relation till undervisning och styrdokument.