Svenskämnet ingår i alla ämnen i skolan, därför är det viktigt för eleverna att tillägna sig grundläggande kunskaper för att kunna klara övriga ämnen. Genom djupintervjuer ger fyra institutionsplacerade elever och deras svensklärare i kommunala skolor sin syn på vad det är som gått fel och varför de misslyckades med att uppnå kunskapsmålen i svenska för grundskolans skolår 8 och/eller 9.Lärarna menade att eleverna antingen var tysta, utagerade, inte tog ansvar, var svaga kunskapsmässigt, saknade studiemotivation och koncentration och att de därför inte gjorde vad som förväntades av dem. Eleverna däremot sa att det var undervisningen som var tråkig, att lärarna inte var bra på att lära ut, uppgifterna var antingen för svåra, lätta eller enformiga. Enligt lärarna hade eleverna relationsproblem med andra elever och lärare kring sättet de uppförde sig i skolan. Det fanns även konflikter mellan dessa grupper och mobbing mellan elever som ledde till skolk. Kommunikationen fungerade inte tillfredsställande mellan mentor, ämneslärare, specialpedagog och elev, vilket förvärrade situationen på olika sätt för var och en av dem inblandade.Slutsatsen är att både eleven och läraren hade olika syn på problemen och de var båda missnöjda med skolsituationen. Elevernas motivation och delaktighet avtog med tiden men lärarna gjorde vad de kunde och var nöjda med sin egen och skolans insats. Det fanns inget direkt samband mellan institutionsplaceringen och elevens misslyckande i att uppnå kunskapsmålen i svenska för någon av lärarna men hälften av eleverna trodde ändå att det delvis fanns ett samband, eftersom det slutade som det gjorde.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen. Trots att läxor är ett hett ämne inom mediedebatten gällande läxans vara eller icke vara, så syns de inte i Lgr11. Forskning visar att många elever upplever stress på grund av läxor. Några skolor har valt att vara läxfria eller att ha läxläsning på schemat. Debatten är liten kring läxans utformning och innehåll. Jag har valt att undersöka innehållet i läxuppgifter i svenskämnet i relation till kursplanen i svenska. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Matrialet består av 60 läxor i ämnet svenska, där 30 stycken är från två lågstadielärare och 30 stycken från tre mellanstadielärare. Jag har använt mig av ett kodschema som analysmetod och efter det har jag skapat tabeller och figurer.     Resultatet visar att övervägande läxor, både från lågstadiet och från mellanstadiet domineras av genrediskurs. Det menas att läxorna består av att skriva texter utifrån ett särskilt syfte som exempelvis att skriva en beskrivande text. Analysen visar en påfallande skillnad bland de läxor som ges på lågstadiet jämfört med läxor från mellanstadiet. Beskrivande text handlar om att skriva personbeskrivningar, faktatexter och rapporter – är de vanligaste läxorna bland lågstadiet med 67 % jämfört med mellanstadiet med 17 %. På mellanstadiet kan man finna att argumenterande text med 27 % är mest framträdande, som handlar om att skriva recensioner och artiklar. Analysen visar även på ett flertals läxor innehållande grammatikövningar exempelvis att träna på nya ord, meningsbyggnad, böja ord. Anledningen till att flertalet läxor på lågstadiet är beskrivande text kan bero på att det finns en syn på att elever lär sig skriva genom genreskrivandet. Möjligen kan det vara så att läxorna är formulerade efter centralt innehåll i svenska för årskurs 1-3 och 4-6  inom Lgr11.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ. Samarbetsläxorna i studien konstruerades med eleverna. De videodokumenterades i samband med framförande av läxorna i klassen och i fokusgrupper. Deras vårdnadshavare svarade på enkäter och i läxornas feedbacksrutor. Resultatet påvisar att majoriteten av eleverna och deras vårdnadshavare upplevde samarbetsläxan som meningsfull, verklighetsförankrad, samt engagerande. Vidare upplevde majoriteten av båda parterna att samarbetsläxorna tränade både ämneskunskaper och förmågor hos eleverna. Samarbetsläxans flexibilitet minskar utanförskapet gällande de elevgrupper vars vårdnadshavare har hinder av olika slag, ex. språk eller funktionsnedsättningar. De elevgrupper som vidare möter svårigheter med samarbetsläxorna, är de vars vårdnadshavare motsätter sig samarbete eller har tidsbrist. Även dessa elevgrupper kunde genomföra samarbetsläxorna, men stötte på fler hinder. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå om samarbetsläxors eventuella nytta.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning. De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande. Användandet av IKT i svenskundervisningen verkar leda till lite mer aktiva och motiverade elever och en anledning kan vara ett hos läraren elevcentrerat, individanpassat förhållningssätt gentemot sina elever. En annan orsak kan vara att teknikens hjälp bland annat ger mer tid för lärarstöd under lektionerna. Dessutom kan vi i studien urskilja att skolledningens inställning är direkt avgörande för hur IKT-utvecklingen på skolan fortlöper och att deras inställning speglas i svenskläraren, samt att 1:1-satsningar i initialskeenden ofta är problematiska men att ledningsgruppen är avgörande för vilken riktning den framtida utvecklingen tar.

<p>Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.</p><p>Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.</p><p>Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen. De argument som använts för att tala om populärkultur var emellertid lättare att kategorisera, särskilt under 80-talet då de argument som var riktade mot populärkultur ofta följde en tydlig mall, den så kallade mediepanikens. I motsats till detta gick det att se en antydan till att de som försvarade populärkulturen i större utsträckning använde sig av forskning och undersökningar för att underbygga sina åsikter.</p>

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

Föreliggande litteraturstudie är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka hur tidigare forskning beskriver användandet av kombinerade modaliteter inom svenskämnet. Studien beskriver hur modaliteter kan verka språkutvecklande i förskoleklass och årskurs 1–3 samt hur styrdokumenten behandlar modaliteter och multimodala arbetssätt. Historiskt har multimodala arbetssätt varit en del av elevers läs- och skrivutveckling i skolan och tidigare forskning visar att elevers meningsskapande inkluderar flera modaliteter långt innan de behärskar en skriftlig kommunikation. Såväl estetiska uttrycksformer som digitala verktyg betraktas i denna studie som modaliteter eller medier för modaliteter. Denna studie visar att ett förändrat meningsskapande har skett i skolan och att kombinationer av modaliteter betraktas som gynnsamma för elevers tidiga läs- och skrivutveckling.

Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.

<p>The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media <em>Känslan för ord</em> through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions <em>what</em> and <em>how</em>. How is the content of the Swedish subject constructed in <em>Känslan för ord</em>? and How is this content integrated in <em>Känslan för ord</em>? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.</p><p>The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing.</p><p>The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book <em>Känslan för ord</em> is as good as any.</p> / <p>Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet <em>Känslan för ord</em>s innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, <em>vad</em> och <em>hur</em>. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i <em>Känslan för ord</em>? samt Hur integreras detta innehåll i <em>Känslan för ord</em>? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån.</p><p>Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas.</p><p>Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är <em>Känslan för ord</em> så god som någon.</p>

The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media Känslan för ord through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions what and how. How is the content of the Swedish subject constructed in Känslan för ord? and How is this content integrated in Känslan för ord? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books. The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing. The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book Känslan för ord is as good as any. / Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet Känslan för ords innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, vad och hur. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i Känslan för ord? samt Hur integreras detta innehåll i Känslan för ord? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån. Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas. Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är Känslan för ord så god som någon.