Anpassa eller dö, är en kartläggning av musikaggregatorer i den svenska musikindustrin. Uppsatsens syfte är att kartlägga musikaggregatorers olika funktioner i en föränderlig musikbransch för att förstå dess olika funktioner i svensk musik industri.  Uppsatsen är forskad genom en induktiv ansats med kvalitativ forskning och ostrukturerade intervjuer samt deltagande observation, som valda metoder.  Uppsatsens slutsats har visat att musikaggregatorers primära funktion handlar om att distribuera musik till olika streamingtjänster men behöver ständigt anpassa sig i en föränderlig musikbransch för att kunna överleva.

Studiens syfte var att undersöka vilken inlärningsmetod som ledde till snabbast inlärning av substantiv, explicit eller implicita metoder. Hypotesen var att explicita metoder skulle vara överlägset sett till antalet inlärda substantiv över en begränsad tid. Deltagarna i undersökningen var 46 vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. Ordinlärningen bestod av ett häfte i pappersform innehållande 40 målord lika fördelade på en implicit och en explicit inlärningsdel. Tre versioner av häftet konstruerades för att kontrollera för att deltagarnas prestationer var beroende av inlärningsmetod inte av deras ordförråd eller i vilken ordning inlärningsdelarna gjordes. Direkt efter inlärningen genomfördes ett test i ordkunskap. Resultatet bekräftade hypotesen då deltagarna testade bättre på de substantiv de hade mött i den explicita inlärningsdelen oavsett vilket häfte de hade arbetat med. Resultatet bidrog med kunskap kring hur effektiv undervisning kring inlärning av substantiv kan bedrivas.

Syftet med studien var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkstalares språkfärdighet på svenska, och specifikt deras hantering av den svenska ordföljden. 49 andraspråksinlärare genomgick ett språkfärdighetstest och besvarade en enkät rörande dansvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som sägs påverka andraspråksinlärning. Resultaten pekade på att det fanns en svagt positiv, men marginellt signifikant korrelation mellan hur ofta en andraspråksinlärare dansar på fritiden och hens hantering av den svenska ordföljden. Det fanns även en korrelation mellan ordföljdshanteringen och andraspråksinlärarnas vistelsetid i Sverige samt hur ofta de utövade en fysisk aktivitet. Resultaten pekade även på att den fysiska ansträngningen som ingår i dansandet kan vara en av orsakerna till dansens korrelation med ordföljdshanteringen. Studiens slutsats är att användningen av dans på olika skolor kan vara en fungerande metod för att hjälpa andraspråksinlärning.

Denna studies syfte är att undersöka hur svenska som andraspråkslärare på högstadiet använder datorer i sin undervisning samt vilka attityder de har till datorerna. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod. Fyra lärare, verksamma inom en och samma kommun, intervjuades. Under intervjuerna användes en halvstrukturerad intevjuguide som är baserad på Palmgren & Johansson (2012). Undersökningens resultat visade att lärarna använder datorerna ofta i undervisningen. Översättning är det som datorerna används till mest i svenska som andraspråksundervisningen. Andra datorfunktioner som används frekvent är textskrivning och inlämning av uppgifter och respons från lärarna till eleverna. I Johansson & Palmgrens (2012) undersökning om datoranvändningen i svenska framkom det att datorerna mest används till att skriva texter och till att söka efter information. Datoranvändningen i svenska som andraspråk skiljer sig således från datoranvändningen i svenska. Lärarna är alla positiva till datoranvändningen. De största fördelarna anses vara de ovannämnda funktionerna. Den främsta nackdelen med datorerna anses vara distraktioner som kan utgå från datorn, till exempel när datorn används till annat än skolarbete under lektionerna.

Nyanlända ungdomar i åldern 16-19 år får efter en kartläggning en placering i en klass på introduktionsprogrammet Språkintroduktionen. Elevgruppens heterogenitet föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder vid nivågrupperingen. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa forskningsintervjuer hur detta organiseras i tre av de kommuner i södra Sverige som har det största antalet nyanlända elever. Uppsatsen syftar också till att göra en diskursanalys av lärares uppfattningar av kartläggningen och nivågrupperingen. Resultatet visar upp tre väl genomtänkta organisationer av kartläggning med beprövade urvalskriterier för nivågruppering, där elevens skolbakgrund nämns som den främsta. Diskurserna som har identifierats i informanternas svar visar en upplevelse av att en jämn nivå överlag gynnar såväl elevernas språkutveckling som lärarens arbete, att elevflyttar är nödvändiga men att de bör ske med restriktioner och att läraren i svenska som andraspråk har en viktig roll för att en nivågruppering och sedermera en elevs skolframgång ska bli optimal.

Följande studie kommer genom en kombinerad enkät- och intervjuundersökning undersöka svenska som andraspråkslärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Studien inkluderar samtliga undervisningsnivåer, från grundskolan till vuxenutbildning. I bakgrunden presenteras de förutsättningar som lärarna får genom litteraturdidaktisk undervisning i lärarutbildningen och kraven i kursplanen samt den teori och tidigare forskning som är relevant för undersökningen. Studien visar att en majoritet av lärarna använder skönlitteratur i undervisningen vid minst ett tillfälle i veckan genom en kombination av flera aktiviteter. Av de syften som kursplanerna anger för litteraturundervisning på de olika undervisningsnivåerna uppger majoriteten av lärarna dock endast några stycken som syfte med sitt skönlitterära arbete.  I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i förhållande till bakgrunden samt de orsaker som de uppmärksammade faktorerna kan bero på. Det inkluderar också en diskussion kring enkätens utformning som vid uttolkning visade sig problematisk. Avslutningvis sammanfattas i stora drag de resultat som studien uppvisat och vilken betydelse dessa kan ha i ett större perspektiv. Det ges också förslag på hur vidare forskning kan genomföras för att utforska forskningsområdet ytterligare och vilka intressen som kan finnas i en sådan utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.

Studien aktualiserar hur flerspråkiga elevers skriftspråk utvecklas avseende variablernatextlängd och nominalkvot. Syftet med studien är att prova hypotesen om att textlängdoch nominalkvot ökar från början till slutet av läsåret i dagbokstexter skrivna av elevermed svenska som andraspråk i årskurs 5. Med måttet nominalkvot mäts graden avinformationstäthet och textlängd mäts genom att beräkna antalet löpord. I studien ingår9 elever, och för att se hur deras skriftspråk förändras analyseras totalt 63 texter. Studiengrundas på en positivistisk vetenskapssyn, och som stöd för analysen användsdatorprogrammet LIX. Resultatet visar att 6 av 9 elevers genomsnittliga löpord ökar ochatt 3 av 9 elevers genomsnittliga löpord minskar under mätperioden. Dengenomsnittliga nominalkvoten ökar för 5 av 9 elever medan det sjunker för övriga 4.Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hypotesen är verifierad eftersom det gåratt urskilja en ökning i både textlängd och nominalkvot. Då flertalet klassrum har blivitflerspråkiga till följd av det ökade antalet elever med svenska som andraspråk blirstudien relevant för verksamma lärare. Vidare kan studien bidra till att vidga läraresperspektiv om den skriftliga förändringen hos elever med svenska som andraspråk.

Den svenska filmindustrin är liten och konkurrensen om att få skapa film är stor. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som påverkar finansen av svensk långfilm. Vad är det som påverkar beslutsfattarna inom svensk filmfinansiering att välja vissa filmer framför andra. Metoden som använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats genom den fenomenografiska metoden och kommit fram till att filmskapare och beslutsfattare i filmindustrin påverkas av både inre och yttre faktorer så som det politiska, ekonomiska och mänskliga aspekter. Uppsatsen tar även upp filmindustrins syn på skatteincitament inom den svenska filmindustrin.

Syftet med denna studie var att analysera samt tolka om och i så fall hur två NO-lärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling i årskurs 8 innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet och metoderna som används för insamlandet av material är intervjuer samt observationer av två undervisande lärare i NO-ämnena kemi och fysik. Resultatet visade att lärarna många gånger inte anser sig göra några specifika anpassningar för elever med svenska som andraspråk i sin undervisning, trots detta kunna studien visa att de många gånger arbetar språk- och kunskapsutvecklande. De arbetssätt som lärarna använda sig av i undervisningen var interaktion, tillämpande av språk- och ämneskunskaper, till viss del struktur samt begreppsförklaranden.