The purpose of this master’s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate. The results of empirical data and analysis in this paper demonstrated that the methods used to create pleasure of reading is similar regardless of whether the pleasure of reading is to be created in the mother tongue or second language. The other end of the state which is found in the essay and empirical analysis is that the experience of alienation or the feeling of being a part of society is primarily created by the situation and environment in which individuals find themselves in, and secondly by who defines the term. / Program: Bibliotekarie

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik. Eleverna kan förklara matematik med användning av matematikspråk på sitt andraspråk. De kodväxlar mellan arabiska och svenska i sitt tänkande när de arbetar med matematiska uppgifter med svensk text.Eleverna visade brister i sitt modersmål. De har svårigheter att läsa och förstå officiellarabiska. De kan kommunicera på arabiska i sina dialekter men inte på officiell arabiska. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hurförstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerandeandraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp ibakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andraspråk (SVA). Vi vill ta del av hur lärare planerar och genomför sinundervisning för klasser där det finns SVA –elever. Undersökningen syftar till att finna vilkaförutsättningar lärarna anser vara gynnsamma för en lyckad andraspråksutveckling samt vilkaeventuella svårigheter de ställs inför.METOD:Kvalitativ metod där datainsamlingen genomförts i två delar med hjälp av self- report ochintervjuer.RESULTAT:Lärarna planerar sin undervisning för att kunna erbjuda rätt stöd utifrån den nivå som var ochen av eleverna befinner sig på. Planeringen handlar om att elevernas ordförråd ska utvecklas.Lärarnas pedagogiska bedömningar ligger till grund vid planeringen samt elevernasförförståelse, erfarenheter och intressen. Lärarna ser olika kulturer som en resurs ochuppmuntrar eleverna att dela med sig av sina erfarenheter och traditioner. Modersmåletsutveckling är en annan faktor som lärarna lyfter som gynnsam för elevernas språkutveckling.De menar att modersmålet bör utvecklas parallellt med svenskan. Lärarna har en positivattityd till elevernas modersmål. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this master's thesis is to find out what support students of Swedish for Immigrants (sfi) think they get from the public library during their study of the Swedish language. One important aspect in this essay is to examine whether the library can meet the need of Swedish-speaking meeting places where the sfi-students can practise their new language. The method used in this study is qualitative interviews. Nine sfi-students, one sfiteacher and one librarian have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has served as a theoretical starting point. The results of the study shows that most of the sfi-students interviewed frequently use the library. The students don’t seem to think that they have significant use of the library when learning Swedish and they don’t recognise the library as a meeting place. However, the study shows that what the students actually do at the library lead to communication in Swedish and we make the conclusion that the library to some extent meets their needs of a meeting place. Furthermore the respondents express a need of practising their new language with Swedish people and several of them think that the library can have the function of a meeting place for many immigrants with greater needs. The respondents also suggested future developments the library could do to further support sfi-students. We conclude that the library seems to have a potential in being a meeting place where immigrants can practise their Swedish.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm. Being so close to the books belonging to Lunds University Library has been a factor in not buying so many needed books, like expensive lexica. When the Dictionary moved from Lunds University Library a development into what can be described as a Special Library in Lexicology took place. One factor that was not considered but has proven to be important is the relation between the editors and other people in the society of Lund, and the desire to spread one's name.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer baserat på fem pedagogers erfarenheter för att besvara syftet till studien. RESULTAT Resultatet av studien visade att pedagogerna hade många erfarenheter av gynnande arbetssätt för inlärningen av svenska som andraspråk, exempelvis arbeten med bilder och ge tillfällen för dialog. Angående resurser var svaren olika beroende på skolan/förskolans situation. Arbetssätten var beroende av pedagogernas egna insatser och material.

Denna uppsats kommer att undersöka om det går att dra eskatologiska slutsatser från Svenska kyrkans biskopsmöte genom dess biskopsbrev. Uppsatsens idé är sprungen från det prästlöfte som prästen avlägger i sin vigning. Löftet om att rent och klart förkunna Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan tro och bekännelse är reglerad genom kyrkomötets officiellt bejakade dokument. Dessa dokument är den heliga skriften, trosbekännelser, historiska lärodokument och bekännelser, handböcker, psalmboken och andra samtida bejakade och fastslagna dokument av Svenska kyrkans kyrkomöte. Svenska kyrkans kyrkoordning konstaterar att det är kyrkans uppgift att i varje tid tolka och utlägga vad tron och läran innebär för kyrkan och den enskilda kristna i dess samtid. Häri finns en problematik av att Svenska kyrkans ledning ofta är motvillig till att fastslå vad som är dess tolkning av sin tro och lära i olika dogmer eller andra lärodokument. Detta kan skapa problem för den enskilda predikanten när det gäller att i sin tid just tolka och utlägga Svenska kyrkans tro och lära. Svenska kyrkan har olika institutioner som på olika sätt reglerar hur kyrkans tro och lära ska uppfattas. Dessa institutioner är kyrkomötet, domkapitel, läronämnden och biskopsmötet. Jag har valt att inrikta uppsatsen till att granska biskopsmötet funktion som en av de normerande instanserna för hur Svenska kyrkans ska tolka sin tro och lära. Tolkningsarbete gör biskopsmötet bland annat genom att skriva biskopsbrev. Biskopsbreven har en normerande funktion för hur Svenska kyrkan ska uppfatta och tolka sin tro och lära. Det som kommer att undersöka i uppsatsen är alltså att undersöka vilken eskatologisk lära som uttrycks i Svenska kyrkans biskopsbrev.

The purpose of this study was to discover patterns and variations of service requirementsamong various groups of users at the Swedish Academy's Nobel Library. Twenty-nine personswere interviewed and divided into different groups with regard to their purpose of usingthe Nobel Library. The groups of users were members of the Swedish Academy and thepublic. The public were subdivided into the following three groups of users: persons whopursue formalised studies, persons who read as a hobby, persons who work with literature asa profession.The data reveals that the members of the Swedish Academy were very satisfied with theservice at their library and positive to a limited increase of users. Persons who pursue formalisedstudies and persons who work with literature as a profession emphasized that the NobelLibrary is outstanding within its subject field. These two groups also spent much time atother information centres since they often need material dealing with other fields of knowledge.Persons who read as a hobby found almost all the material they need at the Nobel Library.

This paper concerns the framing of climate change in Svenska Dagbladet, during the period of January 1st to November 30th, 2018. Climate change has been described as the challenge of our time, perhaps even the biggest to ever face humanity. Though Sweden has, for a long time, expressed a general consensus regarding the existence and gravity of climate change the importance of how the question is handled remains. Media plays a crucial role in defining and explaining the issue, including causal interpretations and what ought to be done. The outset of the current study was to explore how one of Sweden’s leading newspapers constructs and represents this issue of climate change. Through a method of framing analysis, using Nisbet’s framing typology, the study examined 69 articles in Svenska Dagbladet within the chosen time frame. Two research questions guided the study: Q1 - Which are the primary frames used in the articles? Does frequency differ among the frames? Q2 - What constitutes each frame? Which defining features and arguments can be identified for each frame? The results show that climate change is portrayed as an advanced crisis with the need for immediate and massive efforts to limit the consequences. The newspaper highlights the importance of lowering individual footprint, the need for a green approach in markets and above all, the pivotal role of the UN and transnational agreements for a global solution. More work is needed within the research field to further investigate the findings concluded in this paper.

Aim: The paper at hand has two aims. The first aim is the investigation of how teachers of Swedish as a second language (SVA) perceive and experience the use of students’ native language in SVA- class. The second aim is to study the strategies used for the inclusion of students’ native languages in the Swedish language classroom. For this purpose, three research questions are posed. The first question examines if teachers of SVA experience any advantages of including students’ native languages in their teaching. The second question takes a closer look at what challenges and/ or limitations may occur when students’ native languages are included in SVA-class and the third question investigates what strategies for the inclusion of native languages are used by both teachers and students of SVA. Design/methodology/approach: Empirical study made with the help of personal interviews of five SVA-teachers in high school respectively secondary high school. The answers given in the interview are analysed and qualitatively presented. The results found are discussed and compared with recent literature and research papers in the field of second language acquisition and Swedish as a second language (SVA). Findings: The results of the study show that teachers see considerable advantages of including students’ native languages in SVA-class and show a generally positive attitude towards the use of the former for educational purposes. Nevertheless, the balancing of the native language used in casual conversations in class or for educational purposes is seen as a challenge by the teachers taking part in this study. Furthermore, the author of this paper found that most of the teachers interviewed do not have any concrete strategies for utilizing the resource, which students’ native languages present, in a tangible way.