<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre</p><p>Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre</p><p>Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till</p><p><em>Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? <em>Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. <em>Välgöraren, <em>Undsättaren och den <em>Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling? </em></em></em></em></em></p>

<p>Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker. Vad redaktörerna granskar först varierar beroende på hur manuset ser ut.</p>

<p>Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning. Medvetandegörande arbete kring dessa och andra strategiska genusfrågor föreslås.</p>

<p>The purpose of this study was to compare reading development assessments with writing assessments to create an understanding about the relationship between the reading and writing ability of children. Another aim of the study was to look at other factors that cohere with the ability to read and write, such as background and socio-economic status. Our hypothesis was that explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills. We chose to conduct a quantitative study containing an inquiry, a dictation and a writing task. We compared our results with reading assessments based on a reading development schedule (LUS). In total 79 children from four classes took part in the study. All four classes came from the same municipality, two classes from grade two and two classes from grade four. According to our results we cannot say that one who is a good reader (according to LUS) also is a good writer. Neither can we say the opposite, that one who has low results in reading is a poor writer, since the class with the lowest results in reading is the one with the highest results in many parts of the study. The reading ability benefits from reading at home. However, the children’s attitude towards writing and how often they claim to write in their spare time has not shown a connection with their writing ability. Our conclusion supports our hypothesis, explicit instruction in writing is necessary to develop good writing skills.</p>

<p>Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varför föreliggande studie syftade till en ökad förståelse av deras arbetsförhållanden och hälsoproblem. Detta för såväl den samlade gruppen svarande som för demografiska undergrupper. En enkätundersökning av Sveriges advokatsamfunds verksamma medlemmar (N=2318) visade bland annat att advokaterna låg relativt högt på emotionell utmattning och upplevd effektivitet, men närmare medel beträffande cynism enligt Maslachs Burnout Inventory – General Survey. En hierarkisk regressionsanalys visade att arbetsförhållandena (kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning, samt överengagemang) i högre grad än demografiska faktorer kunde predicera sömnkvalitet, emotionell utmattning och cynism bland svenska advokater. Sammantaget indikerade resultaten en arbetssituation med såväl påfrestningar som resurser i form av hög arbetstrivsel och upplevd effektivitet.</p>

<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>

No description available.

<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>

<p>Denna uppsats baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i läsvanor och attityder till läsning när det gäller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor är mer positivt inställda till läsning än vad pojkar är och de läser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att läsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma inställning. 70 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna angav att de inte läser på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa.</p><p>Även klass spelar roll. Den grupp av elever i denna undersökning som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går ett yrkesförberedande program. Däremot visar inte undersökningen någon entydig bild av läsvanor när det gäller etnisk bakgrund. En slutsats som kan dras om elever som har ett annat ursprung än svenskt är att de utnyttjar biblioteket mer än andra.</p>

<p>Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central. Lärarna på de båda skolorna har i mångt och mycket fria händer gällande val av skönlitteratur och litteraturdidaktiska arbetsmetoder och de motsätter sig även användandet av en litterär kanon. Påpekas bör dock att det kontinuerliga arbetet mot Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) och dess strävansmål är sällsynt. Av vår studie framgår även att elevernas olikheter (kunskapsmässiga, kulturella, kön) innebär en svårighet vid valet av skönlitteratur för klassen.</p>