Den svenska skolan karakteriseras av en stor språklig mångfald, med mer än en fjärdedel av alla elever som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt betygsstatistikerna som samlas av Skolverket, och resultaten av internationella mätningar som PISA och TIMSS, presterar dessa elever i genomsnitt sämre än sina jämnåriga som har svenska som modersmål. I den offentliga debatten förklaras ofta denna skillnad mellan resultaten genom att poängtera till elevernas bristande språkkunskaper och till deras utländsk bakgrund. Det finns ändå inte så mycket akademisk forskning inom matematikdidaktik kring denna problematik. Forskningen är underutvecklad i synnerhet när det gäller att analysera hur dessa elever upplever matematikundervisningen. I denna uppsats vill jag följaktligen sätta elevernas perspektiv i fokus. Genom att intervjua elever som har svenska som andraspråk, samlar jag in intressanta berättelser kring deras upplevelser av att läsa matematikpå svenska. Mitt syfte är att utreda vilken roll språket egentligen spelar i matematiklärande, och att analysera på vilket sätt bristperspektivet påverkar deras möjligheter att lyckas med matematiken. Studiens resultat visar att elevernas språk ibland kan bli ett problem i lärandet, men att det är bristperspektivet och dess konsekvenser som utgör de huvudsakliga hindren till lärande.

Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.

Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm & Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

I denna studie undersöks hur verksamma lärare i grundskolans senare år resonerar vid val av skönlitterära verk och författare i undervisningen kopplat till frågan om en litterär kanon och hur dessa lärare ställer sig till frågan om en fastslagen svenska litteraturkanon. Undersökningen skedde via semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 7-9 inom samma kommun. De informanter som deltog i studien är alla kvinnor i åldrarna 39-54 och de har arbetat inom yrket mellan sju och 18 år. Den information som framkom genom intervjuerna var tillsammans med olika teoretiska kanonperspektiv det som utgjorde grunden av analysen där syftet var att finna mönster, samband och orsakssammanhang. Genom intervjuerna framkom 75 enskilda författare och 48 enskilda titlar varav 28 författare och tio titlar återkommer hos fler än en respondent. Analysen visar vidare att det finns en stor mängd olika anledningar och resonemang bakom urvalen samt att ett urval oftast baseras på fler än en anledning. Alla informanter ställer sig emot en fastslagen kanon men fem utav sex lärare anser att det finns litteratur som anses vara viktigare än annan. En slutsats som kan dras utifrån analysen är att även om de medverkande informanterna ställer sig kritiskt gentemot en fastslagen kanon så finns en inofficiell kanon där ett flertal av litteraturhistoriens mest centrala författarskap återkommer.

Kollokationer och idiom är konventionaliserade fraser som andraspråkstalare har större svårighet att förstå och producera än förstaspråkstalare. Studien undersöker bruket av kollokationer och idiom i skriftlig produktion hos elever som läser svenska som andraspråk och elever som läser svenska. Syftet med studien är att se om andraspråkselever använder samma mängd konventionaliserade fraser som förstaspråkselever, huruvida de båda elevgrupperna uppnår stilen för vetenskaplig texttyp samt huruvida de följer normerna för språkriktighet i sina val av kollokationer och idiom. Studien ämnar även redogöra för relationen mellan konventionaliserade fraser och teorin om det mentala konstruktikonet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd i tidigare forskning. Materialet består av 30 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2015 i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet. Sammantaget visar resultatet att andraspråkselever behärskar kollokationer och idiom på en lägre nivå än förstaspråkstalare och att andraspråkselever avviker från normerna för språkriktighet i högre grad än förstaspråkseleverna vilket överensstämmer med tidigare forskning, samt att båda elevgrupperna har bristande förståelse för genreanpassning till den vetenskapliga texttypen. Slutsatsen är att språkundervisningen behöver fokusera mer på att lära ut konventionaliserade fraser till språkinlärare och att teorin om det mentala konstruktikonet är en möjlig utgångspunkt för att uppnå detta.

En välutvecklad läsförståelse är bland annat betydelsefull för skolframgång. Mot bakgrund av att andelen utrikesfödda har ökat i Sverige, har den svenska befolkningen numera varierande språkkunskaper och utbildningsbakgrunder. Syftet med denna kvantitativa undersökning är att undersöka läsförmåga över tid såsom det återspeglas i högskoleprovets LÄS-prov, med huvudfokus på personer med utländsk utbildning. Resultatet i undersökningen visar på ett fallande resultat på högskoleprovets LÄS-prov hos de två yngsta åldersgrupperna och ett ökat resultat hos de två äldsta, oavsett vilken utbildningsbakgrund dessa har. Vidare framgår att provdeltagare med utländsk utbildning generellt har lägre poängmedelvärde jämfört med deltagare med svensk utbildning. Dessutom blir avstånden större mellan dessa utbildningstyper ju äldre deltagarna blir. När olika typer av utländska utbildningar jämförs sinsemellan har deltagare med utländsk högskoleutbildning nästintill genomgående det högsta poängmedelvärdet, medan deltagare med utländsk utbildning under gymnasienivå oftast har det lägsta. Sammantaget ger resultateten av studien visst stöd för interdependenshypotesen, som utgår från att individers läs- och skrivförmågor är gemensamma för alla språk.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att se hur mycket heteronormativa inslag som förekommer i två valda läroböcker som riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk, årskurs 1 på gymnasiet. Syftet med studien är att visa hur stort utrymme olikkönade relationer får i jämförelse med samkönade relationer. Dessutom är syftet att visa i vilken kontext de olika relationstyperna förekommer, för att försöka belysa eventuella underliggande värderingar. Undersökningen är genomförd med en textanalytisk metod inspirerad av diskursanalys. Resultatet visar att ena boken helt uteslutit att nämna några samkönade relationer, medan den andra boken har valt att nämna samkönade relationer vid tre tillfällen i en artikel. Dessutom visar resultatet att ena boken lämnar mest utrymme åt könsneutrala relationer, medan den andra boken lämnar mest utrymme åt olikkönade relationer. Vidare visar resultatet att det i vissa fall reproduceras ett stereotypt synsätt om hur kvinnor och män bör vara.

Syftet med den här studien är att undersöka nyanlända elevers resultat och upplevelser av det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs nio vårterminen 2018. Frågeställningarna är:   Hur presterar eleverna på det nationella provets olika delar? <ul type="disc">Vilka svårigheter upplever eleverna med provet och varför?   Studien genomfördes i två delar. En dokumentdel baserad på resultatsammanställningar av elevsvar från det nationella provet och en intervjudel bestående av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem elever. Resultatet visar att eleverna fick lägst resultat på läsdelen av provet och på momentet att granska och värdera texten. I elevintervjuerna framkom att fyra av fem elever upplevde läsdelen som svårast. Respondenterna uppgav flera orsaker till detta: frågorna var svåra att förstå, respondenterna hade för lite erfarenhet av innehållet i texterna, man läser inte den typen av texter i hemlandet, svårt att hinna läsa alla texterna, texterna innehöll svåra ord samt svårt att tolka och uttrycka egna tankar om texterna. I skrivdelen valde tre elever att skriva en recension medan två valde en argumenterande text. Orsakerna som uppgavs till detta var främst att dessa texter var lättare att skriva och att eleverna hade övat mest på dessa typer av texter.

Processbarhetsteorin har sin utgångspunkt i de kognitiva processerna som förutsäger den hierarkiska ordningen i vilken en inlärare i ett L2 tillägnar sig den grammatiska kunskapen på sin väg mot målspråket. Teorin utgör därför en tillförlitlig bedömningsmetod för lärare i svenska som andraspråk när det kommer till att granska sina elevers muntliga och skriftliga språkutveckling.Syftet med uppsatsen är att med hjälp av processbarhetsteorin (Pienemann 1998) analysera texter skrivna av elever med svenska som andraspråk. Informationen skaffades genom litteraturstudier och intervjuer. Avsikten med intervjuerna var att erhålla bakgrundsinformation om elevernas erfarenheter som andraspråksinlärare; detta för att belysa elevernas språkutveckling från olika synvinklar.Resultatet i uppsatsen ligger i linje med vad processbarhetsteorin förutsäger, nämligen att eleverna bearbetar sina grammatiska kunskaper i en strikt sekventiell ordning och att den femte nivån vilken inkluderar negerade bisatser är den svåraste nivån att bemästra.