<p>The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children’s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are. The questions at issue are:</p><p>What kind of folk expressions occur in the children’s books by Astrid Lindgren?</p><p>What contextual and pragmatic functions do the expressions have?</p><p>How are the expressions integrated into the text?</p><p>To be able to answer the questions, folk expressions were excerpted from the books with the help of close reading. The contextual and pragmatic functions of the expressions were determined by analysing the communicative context, the senders and the receivers of the expressions, the senders’ purpose in using the expressions. Furthermore, the changes in the structure of the expressions were analysed in order to determine how the expressions were integrated into the text. The result shows that the 52 folk expressions found in general are used in dialogues between adults as senders and children as receivers. The senders use the expressions mainly to comment on anything or anyone with the purpose to explain, i.e. a didactic purpose. The majority of the expressions have not changed their formulaic standard structure, and the expressions that have changed are used as allusions, paraphrases or ellipses of folk expressions.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se hur ordet <em>grym</em> används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet <em>grym</em> i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp.</p> / <p>The aim of this study is to see how the Swedish word <em>grym</em> is used in non-traditional sense. The research is based on eleven newspaper corpuses from Språkbanken between the years 1965-2004. By studying factors like meaning, genre, user and part of speech the conclusion is that the word has gone from something negative before the 1970s to be used as reinforcement or for something nice, cool and positive. The research shows that the word mainly is used within the sport and music genre in the newspapers and the majority of the users are men. In the result the word is never used as another part of speech other than the ones presented in the word books, which is adjective and adverb.</p>

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are: How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language? How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students? What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language? In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach. In Swedish schools national tests are implemented annually in the third grade for the subjects Swedish, Swedish as a second language and mathematics. The different subjects in the national test are mandatory and the results are used as an assessment of the students’ knowledge. While national tests are supposed to be equal for all students in the elementary school the curriculum emphasizes that the teaching should be individualized according to each student’s needs and experience. The linguistic requirements differ for students with a different native language than Swedish. The teachers’ work with students who have Swedish as their second language may differ from each other.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

Abstract This study is to finding out how second language teachers can use music as a method to teaching multilingual students in Swedish as a second language. This study even deals with assets and challenges using music as a method in teaching and learning Swedish as a second language. To answer these questions, data was collected by interviews with three pedagogues who have experiences from teaching in Swedish language with music as a method. The result shows that music helps multilingual students to learn Swedish as a second language both in an individual level and in a group level. With music you can practice accent, vocal clang, pitch, and rhythmics. Music has a social influence and creates safe atmosphere in the classroom. It even creates a place of meetings between different cultures and generations. This way of working requires a brave, flexible and a direct pedagogue. There are different ways of working with music as a method in second language teaching. The students can translate favorite songs from their homelands and then teach their classmates the same song in both languages. Together you can create your own songs connected to other theoretical subjects in school. The students can shape music and songs by drawing pictures and then let them write texts to their own pictures. What is obvious is that music promotes second language progress.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen “den nya linjen”. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta – detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen. Samtidigt kan man se att The New Look uppfattades som en revolutionerande modehändelse även ur ett svenskt perspektiv. Vidare undersöks den kritik som förekom mot den nya linjen och några huvudtyper av argument urskiljs; bl.a. diskuteras skribenternas estetiska och praktiska invändningar samt den samtida feministiska kritiken. Undersökningen visar att den nya linjen väckte samhällets reaktioner, särskilt förekom en debatt om tygslöseri vilken skall ses i ljuset av en efterkrigstidskontext med en rådande materialbrist. Resultatet visar att de svenska skribenterna fokuserade på de måttfulla dragen i den nya linjen, och att stilen anpassades något efter svenska behov, som både hade med den ekonomiska verkligheten samt en svensk uppfattning om välkläddhet att göra.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.

This essay explores a previously rather unexplored part of Swedish military history in the form of a Swedish volunteer in the great war named Sven Blom. The essay focuses on his mindset and thoughts regarding the war, his part in it as a combatant, and how these experiences changed his mindset regarding the war over time. Sven Blom, a Swedish man in his 30s, who lived in France at the outbreak of hostilities, chosed to side with his new countrymen and enlists as a volunteer in the French Foreign Legion. His enthusiasm and patriotism regarding the war changed slowly through his combat experiences. After he sustaines a serious case of frostbite throughout one of his feet, he is sent to recover at a hospital. He recovers, but does not enlist again. His mindset regarding the war is changed forever. The main source material of this essay is the two war-diaries written in Swedish by Sven Blom starting right before the declaration of hostilities to the time when he was discharged from the French foreign Legion. To analyze the material several books are used. Such as Svenskar i Krig, by Lars Gyllenhaal and Lennart Westberg, Det första världskriget by John Keegan, Ivan Lönnberg by Sören Björklund, Eldens återsken by Lina Sturfelt and Fallen Soldiers written by George L. Mosse.