Den här litteraturstudien undersöker vad aktuell svenskdidaktisk forskning säger om skönlitteraturens roll i det mångkulturella klassrummet. Uppsatsen har ett fokus på elevernas läsförståelse, och de faktorer som påverkar andraspråkselevers möjlighet att ta till sig texten som valts ut. Den undersöker även elevens möjlighet till identitets- formering i mötet med några utvalda skönlitterära verk. Dessutom tittar uppsatsen närmare på identifikationsläsning och meningsskapande. Slutligen sammanställer uppsatsen olika litteraturdidaktiska forskares förslag på texturval och konkreta arbetssätt. Källorna visar att andraspråkstalares läsförståelse beror på interkulturell förståelse och kunskap. De har också givit ett stort uppslag kring hur man som lärare kan stötta dessa elever, och även gynna ett öppet och identitetsutvecklande diskussionsklimat i klassrummet. Litteraturstudien understryker dessutom att elever som hamnar efter i läsförståelsen av skönlitteratur också går miste om möjligheten till identitetsutveckling. Uppsatsen undersöker vad olika litterära verk som fokuserar på andra kulturer än den svenska gör för andraspråkstalaren, och vad som riskerar att hända när en bok ligger för långt ifrån eleverna kulturellt. Uppsatsen lutar sig mot den postkoloniala teorin, och sammanfattar vilka fallgropar och risker en lärare kan förvänta sig utifrån valet av skönlitteratur utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet och kulturell tillhörighet. Studien tar också upp vad som riskerar att hända då andraspråkstalare mottager en text som för dem upplevs kränkande, generaliserande eller uteslutande. Flera av källorna understryker behovet av att läsa skönlitteratur kritiskt, och att tillsammans med eleverna problematisera stereotypiseringar, för att både hjälpa dem med identitetsutvecklingen och att undvika kränkningar. Slutligen tar uppsatsen upp behovet av att som lärare syna sin egen roll i klassrummet och de privilegier som då följer med lärarrollen. Läraren tjänar också på att identifiera klassens maktordningar och hur privilegierna som eleverna har gentemot varandra ser ut. Sammantaget kan samtliga åtgärder hjälpa svenskläraren att öka sin med- vetenhet om vad som är lämplig litteratur, och hur man bäst behandlar den i sin undervisning.

Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som undersöks i läromedelsgranskningar inom religionskunskapsämnet gjorda efter att staten avslutade sin centrala granskning 1991. Fokus är vilket syfte forskarna har med sina läromedelsgranskningar samt vad som undersöks i utvalda granskningar av religionskunskapsläromedel mellan 1991-2015. En jämförelse mellan syftet och vad som undersöks efter 1991 med de riktlinjer staten hade mellan 1938 – 1991 kommer att göras. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har fem granskningar av varierande storlek analyserats där jag systematiskt försökt besvara mina frågeställningar. Hermeneutisk ansats menas att jag som forskare tolkar utifrån min egen förförståelse. Problemet enligt mig är att lärare idag undervisar utifrån en lärobok som inte är granskad. Har man samma trygghet att luta sig mot efter att staten slutade granska läroböcker? Vad undersöks egentligen i dagens läromedelsgranskningar inom ämnet religion? Slutsatsen är att läromedelsgranskningen förändrats över tid och minskat i omfattning efter 1991. Det som undersöks i dagens granskningar är hur man framställer religioner och kulturer i läroboken, det urval som görs, samt lärobokens svårigheter. En annan slutats är att fokus hos granskarna nästan uteslutande ligger på religionerna islam, hinduism och buddhism. Granskningen av kristendomen och judendomen lyser med sin frånvaro.

Detta arbete behandlar ett företags möjligheter att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syftet är att undersöka hur ett företag, IBM Svenska AB, kan bidra till ett mer hållbart samhälle genom att verka för hållbara transportalternativ. För att söka resultat har insamling av material främst skett genom intervjuer med ansvarig för samhällsansvar och externa relationer vid IBM Svenska AB samt grundaren av CERO-modellen, en modell som hjälper företag att nå uppsatta klimatmål inom organisationen. Litteratur som använts har främst varit inom områdena: företagsansvar, Mobility Management och individers handlande för att försöka få en helhetsbild gällande vad som gör att hållbara alternativ implementeras eller inte. Slutsatserna var att företag, i stor utsträckning, har möjlighet att påverka arbetstagare och samhället i stort för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Dock framkom svårigheter med att se om de uppsatta målen inom verksamheten verkligen uppfylls eftersom arbetstagare, enligt teorier, ofta utför handlingar efter eget tycke och smak.

Svenska Filminstitutet (SFI) tilldelades mellan 2010 och 2015 sammanlagt 7,6 miljoner kronor från kulturdepartementet som ett led i uppdraget att stärka unga kvinnors filmskapande. Den här uppsatsen behandlar fyra regionala satsningar som genomförts av Film i Dalarna (FiD), i samarbete med tre andra regionala filmresurscentrum, som en del av detta uppdrag. Syftet är att belysa hur projekten utförts med utgångspunkt i en förstudie som gjorts på uppdrag av SFI som en ingång till arbetet med regeringens uppdrag. Detta genom en frågeställning som fokuserar på utformningen av satsningarna, deltagarna och deras upplevelse samt om det går att se några resultat av satsningarna. Uppsatsen är av tidsmässiga skäl avgränsad till FiD:s del i projekten. Uppsatsen bygger på tidigare forskning och rapporter inom området jämställdhet i svensk filmindustri. Med utgångspunkt i förstudien användes den teoretiska modellen Det läckande röret i utformningen av undersökningarna och som analysverktyg. Även de teoretiska begreppen binära oppositioner och empowerment används. Metoden som använts för att besvara frågeställningen är en enkätundersökning med fritextsvar som skickades till deltagarna och en analys projektutvärderingarna som finns av respektive satsning för att kunna beskriva projektens upplägg. Resultatet visar att projektens utformning stämmer överens med flera av de områden som lyfts fram som viktiga i förstudien men att ett resonemang om genusmedvetenhet saknas. Baserat på både projektutvärderingarna och enkätundersökningen var majoriteten av deltagarna nöjda och upplever att det är viktigt att den här sortens satsningar finns, men att till exempel planeringen kan bli bättre. Resultat som går att se är att deltagarna upplever en hög grad av empowerment i rollen som kvinnliga filmare samt att gruppen och nätverkandet har varit viktigt för dem. Även FiD som resurscentrum har utvecklats kunskapsmässigt och fått kontakt med fler filmare då satsningarna även fungerat som marknadsföring. Något som framkom genom uppsatsarbetet är att det behövs större samverkan mellan SFI och de regionala resurscentrumen gällande främst utvärderingar av den här sortens projekt då utvärderingarna skiljde stort i innehåll och omfång vilket gjorde det svårt att jämföra projekten .

Purpose and aim By studying swedish public companies and their annual reports through the years of 2005-2015, the purpose of this study is to determine whether there are any similarities in the capital structure of companies with homogenous market-to-book ratio and tangible assets. A comparison on industry level will also take place. Previous research and theories The main research in this research is the previous study by Wu and Yeung about public american companies. They argue that a combination of market- to-book ratio and tangible assets can build a certain capital structure. Other previous researches are Aggarwal, who says that capital structure differ between countries and industries, and also Harris and Raviv who argue that leverage ratio is constant within the specific industry. The theories that have been used in this study are the pecking order theory, asymmetric information, market timing theory, buy-and-hold theory and financial architecture. Methodology A quantitative method have been used, where collection of data happens through studies of companies annual reports in a similar way of Wu and Yeung. The population is all of the companies that have been publicly introduced on either Aktietorget or Nasdaq OMX Stockholm during the years of 2005-2015. The selection from the population are 77 companies. Conclusion Swedish pharmaceutical companies who possess a high market-to-book ratio in combination with a low rate of tangible assets: are persistent within its company type (G3), finance through issues of equity, follows the market timing theory, have a leverage ratio under 10 %, have no dividends, shows a negative profitability indicator during the years 0-2, have high cash holdings and a high rate of intangible assets, have stockholders who don’t bother about dividends, have low asymmetric information between management and stockholders, and they also have stockholders who see growth opportunities with investing in pharmaceutical companies. Keywords Capital structure, market-to-book ratio, tangible assets, pecking order, asymmetric information, swedish companies

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.

Inom ämnena svenska och samhällskunskap ska det ske undervisning i informationssökning och källkritik i olika medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med information om hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar informationssökning och källkritik i läroplanen samt hur lärare upplever undervisningen i dessa. Enligt den redovisade forskningen i denna studie är källkritik en del av informationssökningen och att lärare anser att elever i årskurs 4-6 inte ska undervisas i informationssökning och källkritik på Internet samt att det finns flera olika sätt för lärare att bedriva sin undervisning. Studien har en kvalitativ fenomenografisk och fenomenologisk forskningsansats. Materialet samlades in genom intervjuer och analyserades genom en kartläggning på likheter och skillnader samt genom att se mönster i lärarnas utsagor. Resultatet visar att lärarna anser att källkritik och informationssökning i undervisningen inte går att särskiljas från varandra, att lärare i årskurs 4-6 bör undervisa elever i informationssökning och källkritik på Internet och att lärare använder sig av diverse olika sätt att bedriva sin undervisning på. / Within the subjects of Swedish and Civics there must be teaching in information retrieval and source criticism in various media in primary school. The purpose of this study is to provide information on how teachers in grades 4-6 perceive information retrieval and source criticism in the primary school curriculum and how teachers experience teaching this subject. According to the research reported in this study the source criticism is part of the information retrieval and that teachers believe that students in grades 4-6 should not be taught information retrieval and source criticism on the Internet, and also that there are several different ways for teachers to pursue their teaching. The study has a qualitative phenomenographic and phenomenological approach. The materials were collected through interviews and was analyzed by mapping the similarities and differences and by finding patterns in the teachers´ descriptions. The results show that teachers believe that the criticism of sources and information retrieval in the teaching can not be distinguished from eachother, that the teachers in grades 4-6 should teach students in information retrieval and source criticism on the Internet and that teachers use various ways to conduct their teaching.

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.