SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ”vatten” och ”miljöhot” före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest. Det går att konstatera att elever med svenska som andraspråk relaterar till kontexten i den skönlitterära texten i stor utsträckning.Nyckelord: begreppsutveckling, elever med svenska som andraspråk, elever med svenska som modersmål, grundskolans tidigare år, naturvetenskaplig undervisning, skönlitteratur, språk-svaga elever. / AbstractThis study aim to investigate the overarching question: In what way/which ways can fiction have a place in science teaching in elementary school?, and the following questions: In what extension does a concept-developing goal, with a focus on science concepts, exist from teachers point of view in teaching with fiction?, In what way/which ways can teaching with fiction lead to concept development?, and Which groups of pupils; pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with Swedish as a second language or pupils with language difficulties, possibly gain from the fiction?Pupils in grade two, three and four took part in a teaching experiment, based on short writing concerning the concepts “water” and “environmental threats” before and after the reading of a fiction text. Two teachers, who had been working with the same fiction, and Jan Nilsson, who is a teacher’s educator on the University of Malmo and a great spokesman for the use of fiction as a source of knowledge, were also interviewed. The results from the investigations imply that some pupils gain in a high extent, in their concepts development, from the content in the used fiction. It was not possible to make out which groups of pupils gained the most. It is possible to establish that pupils with Swedish as a second language relate to the context of the fiction in a high extent.Keywords: concept development, elementary school, fiction, pupils with Swedish as a second language, pupils with Swedish as their mother tongue, pupils with language difficulties, science teaching.

Denna uppsats behandlar Svenska kyrkans identitet i lag (1998:1591) ur ett rättshistoriskt perspektiv. När lagen stiftades var det med det uttalade syftet att bevara Svenska kyrkans identitet genom den stundande relationsförändringen mellan stat och kyrka. Men vilken identitet var det som skulle bevaras? En exposé över hur Svenska kyrkans identitet har beskrivits och diskuterats, i såväl statliga som inomkyrkliga utredningar, lagförslag och beslut jämte doktrin, påvisar att det kan ha rått delade meningar, eller åtminstone oklarhet,i den frågan. En genomgång av vart och ett av de identitetsbegrepp som idag återfinns i lagenleder till slutsatsen att oavsett vilken identitet som avsikten var att bevara så blev utfallet ett specifikt: En alltigenom demokratisk folkkyrka vars organisation omöjliggör för kyrkan att uppställa garantier för att hon ska förbli evangelisk-luthersk. En jämförelse mellan hur Svenska kyrkans identitet beskrivits i tidigare lagstiftning och hur den idag regleras föranleder slutsatsen att lagen om Svenska kyrkan inte orsakat, men bidragit till,att Svenska kyrkans identitet har bevarats sådan som den var år 1995. Därtill påvisas att denna identitet, i åtminstone två avseenden, utgör en anomali i samfundets historia vilket kan anses utgöra skäl att ifrågasätta lagens syfte.

Utifrån kritisk diskursanalys som metod och tillvägagångssätt har denna studie analyserat hur de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter porträtterar och beskriver kvinnan respektive mannen som gärningsperson med genusperspektivet som utgångspunkt. Studien har genomförts genom en jämförande analys av nyhetsartiklar utifrån två kända rättsfall, mordet i Arboga med Johanna Möller och Mohammad Rajabi samt styckmordet i Karlskrona med Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind som gärningspersoner. För att analysera materialet användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt andra teorier som bedömdes som relevanta för sammanhanget och ändamålet där genusteori och feministisk teori är de mest framträdande. Studien visade att det mest centrala i fallet med Johanna Möller är att förklara hennes brottsliga beteende genom hennes barndom, familj och psykiska hälsa. Vidare ges Johanna Möller smeknamnet arbogakvinnan som senare används i media i stället för hennes riktiga namn. Bland annat har dokumentärer släppts om Johanna och hon har blivit till ett slags varumärke där ”arbogakvinnan” är aktuellt med nyhetsrapporteringar än idag. I artiklarna används ofta starkt laddade ord i beskrivningen av Johanna som resulterar i en framväxande identitet där ledorden är aggressivitet, manipulation och okänslighet. Centralt i nyhetsmedias beskrivning av Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind är att objektivt förklara brottets planering och händelseförlopp. Det går att se en normalisering av brottet genom den neutrala ton som används i artiklarna. Det finns inga lockande rubriker och inget värdeladdat språk används i beskrivningen. Männen nämns sällan vid namn vilket gör att nyhetsmedias bild av männen hålls neutral, informativ och anonym. / Based on a critical discourse analysis as a theory and method, this study has analyzed how Swedish national newspaper, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter portray and describe women and men as perpetrators by a comparative analysis of two known legal cases based on a gender perspective. The cases are the murder in Arboga with Johanna Möller and Mohammad Rajabi as the perpetrators and the murder in Karlskrona with Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind. To analyze the material, Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis was used, as well as other theories that were chosen to be relevant to the context and purpose, where gender theory and feminists’ theory are the most prominent. The study showed that the most central thing in the case of Johanna Möller is to explain her criminal behavior by searching for answers in her childhood, family, and mental health. Furthermore, Johanna Möller is given the nickname arbogakvinnan which is later used in media instead of her real name. Podcasts, documentaries, summertalks on Swedish radio station P1 and interviews are released connected to her. A kind of brand is created and the case of arbogakvinnan still occurs in the news today. The articles often use highly charged words in their description of Johanna Möller, which results in an identity emerging where the watchwords are aggressiveness, manipulation and insensivity. Central to the news media’s description of Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind is to objectively explain the crimes planning and sequence of events. It is possible to see a normalization of the crime through the neutral tone of the articles as there are no attractive headlines, no strongly value-laden language, words, or statements by others doesn’t appear either. The men are rarely mentioned by their names, which results in news media’s image of the men is kept neutral, informative, and anonymous.

Denna uppsats undersöker hur svenska kontrollerade vokabulärer hanterar inkluderande perspektiv. Svenska ämnesord är en nationellt kontrollerad vokabulär med ämnesord som skapats och administreras av Kungliga biblioteket och som används av svenska bibliotek för indexering. Biblioteken strävar efter stabila söksystem, samtidigt förändras ordens betydelse snabbt. Det är en utmaning för biblioteken att säkerställa hög sökbarhet men undvika att använda ett diskriminerande språk. Syftet med denna uppsats är att studera hur inkluderande perspektiv används i svenska kontrollerade vokabulär. Fyra frågor har formulerats, den första handlar om hur ämnesord om etnicitet och nationalitet är representerade i Svenska ämnesord. De övriga tre frågorna handlar om hur Kungliga biblioteket och andra svenska institutioner arbetar med sina kontrollerade vokabulärs administration samt språklig instabilitet. Med Derridas teorier om dekonstruktion undersöks hur den Andre representeras i Svenska ämnesord, som ingår men skiljer sig från västerländska etniciteter och nationaliteter. Ämnesord som berör den Andre är konstruerade annorlunda, de innehåller mer förklarande kvalificeringar och varianter. Andra utmaningar som administratörer av de kontrollerade vokabulärerna har är att undvika partisk indexering och att upprätthålla ett stabilt system och samtidigt kontextualisera uttryck i ämnesord som kan anses vara diskriminerande. Uppsatsen diskuterar även hur olika kontrollerade vokabulärer är beroende av varandra. / This essay examines how Swedish controlled vocabularies handle inclusive perspectives. Svenska ämnesord is a national controlled vocabulary containing subject headings that is created and administered by The Royal Library and used by Swedish libraries for indexing. Libraries strive for stable search systems, at the same time the meaning of words changes rapidly. It is a challenge for libraries to ensure high searchability but avoid using discriminatory language. The purpose of this essay is to study how inclusive perspectives are used in Swedish controlled vocabularies. Four questions have been formulated, the first one concerns how subject headings about ethnicity and nationality are represented in Svenska ämnesord. The other three questions address how the Swedish Royal Library and other Swedish institutions work with their controlled vocabularies’ administration and linguistic instability. With Derrida's theories of deconstruction the essay examines how the Other is represented in Svenska ämnesord, which is included but differs from western ethnicities and nationalities. Subject headings that concern the Other are constructed differently, they contain more explanatory qualifiers and variants . Other challenges administrators of the controlled vocabularies pointed out are to avoid biased indexing and maintain a stable system and at the same time contextualize expressions in subject headings that could be considered as discriminatory. The essay also discusses how different controlled vocabularies are interdependent.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

The purpose of this study is to conduct a qualitative analysis of monolingual (Swedish) and bilingual (Swedish and Turkish) children’s production of nouns and verbs in a newly developed vocabulary test (CLTs) and to discuss the results using previous research as a starting point. The different categories and the material which form the basis of this qualitative analysis are taken from an ongoing Swedish research study on vocabulary testing: Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). This research is an extension of the international project COST Action IS0408. In all, there are responses from 115 children, 72 monolingual and 43 bilingual, of which only the Swedish results are analysed. On the whole, test scores show an age-related improvement of expressive vocabulary for both groups, even though the bilinguals lag behind their monolingual age peers. The bilingual children’s improvement is not as evident, with the five-year-olds’ production of nouns standing out. There is a higher number of wrong answers or no answers (don’t know), as well as a preponderance of gestures and innovations/neologisms in the bilinguals. Gestures make it possible to ascertain whether a child knows the meaning and use of a target word even though he or she is not capable of producing it verbally. Answers in the category of innovation/neologism show that the children know more about a word than an assessment of lexical ability using only right and wrong answers could demonstrate. In the monolingual group there are more instances of perceptual confusion, semantic confusion and hypernyms. The other categories do not show corresponding differences between the two groups. As the bilingual children’s responses are analysed only in terms of Swedish vocabulary, it is not possible to assess their total lexical knowledge. Keywords: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressive vocabulary, bilingualism, mental lexicon, vocabulary depth, vocabulary test, language exposure, Swedish, Turkish. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av ett nyutvecklat ordförrådstest (CLTs), göra en kvalitativ analys av substantiv- och verbproduktionen hos enspråkiga svenska och flerspråkiga svensk-turkiska 4;0-6;11-åringar och med utgångspunkt i tidigare forskning diskutera resultaten. Analysen görs utifrån ett antal uppställda kategorier som i likhet med det analyserade empiriska materialet hämtats från det pågående svenska forskningsarbetet med ordförrådstestet Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). Detta arbete är en fortsättning på det internationella projektet COST Action IS0408. Sammanlagt ingår testsvar från 115 barn, 72 enspråkigt svenska och 43 flerspråkigt svensk-turkiska, varav endast resultat från deltesten på svenska analyserats. En förbättring av det expressiva ordförrådet ses med stigande ålder hos både de enspråkiga och flerspråkiga med en påtaglig eftersläpning hos de svensk-turkiska barnen. Hos de sistnämnda är förbättringen med stigande ålder inte heller lika tydlig då 5-åringarna utmärker sig i substantivproduktion. Ett större antal felsvar och inget svar/vet ej ses i den flerspråkiga gruppen liksom en övervikt av antal gester/pekningar och innovationer/nyordbildningar. Gester ger information om att barnet besitter kunskap om målordets innebörd och funktion trots att det inte kan presentera det avsedda målordet verbalt. Svaren i kategorin innovation/nyordbildning visar att barnen vet mer om målordet än vad en bedömning av lexikal förmåga enbart med rätt- och felsvar kan klargöra. I den enspråkiga gruppen förekommer jämförelsevis fler perceptuella förvirringar, semantiska förvirringar och hyperonymer/överordningar. Övriga kategorier uppvisar inte motsvarande lika stora skillnader mellan grupperna. Då endast det svenska ordförrådet hos de flerspråkiga barnen analyserats kan ingen säker tolkning göras av deras fullständiga lexikala kunskap. Nyckelord: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressivt ordförråd, flerspråkighet, mentalt lexikon, orddjup, ordförrådstest, språkexponering, svenska, turkiska. / Bohnacker, U. (2014-2019). Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige. Vetenskapsrådet VR2013-1309.

Den svenska regleringen av regelbunden finansiell information återfinns i form av lag och självreglering och syftar till att säkerställa lika information till alla, ökat förtroende, ökad handelsaktivitet, ökad likviditet och långsiktig tillväxt på värdepappersmarknaden. Därtill syftar reglerna till en harmonisering på värdepappersområdet inom EU. På grund av de kostnader och den administrativa börda som kvartalsrapporter anses medföra för framförallt mindre företag, och på grund av de kortsiktiga investeringsstrategier rapporterna anses ge incitament till, har kraven på kvartalsrapporter i den svenska regleringen på senare år minskat. I förevarande uppsats besvaras frågan om ett avskaffat krav på kvartalsrapporter är ändamålsenligt utifrån ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv. Frågan besvaras genom analys av den svenska regleringen av offentliggörande av regelbunden finansiell information och av vilka konsekvenser ett avskaffat krav på kvartalsrapporter kan medföra. Vidare förs ett resonemang de lege ferenda om en ändamålsenlig reglerings utformning och innehåll. För att kunna dra slutsatser om hur företags rapportering påverkas av minskade krav på kvartalsrapporter genomförs dessutom en kvantitativ undersökning av kvartalrapporteringstrender och en kvalitativ undersökning av inställningen till kvartalsrapporter hos företag på Nasdaq Stockholm. Utifrån olika ekonomiska teorier om i vilken grad informationsgivning utjämnar informationsasymmetrier på värdepappersmarknaden, kan slutsatser dras om med vilken frekvens regelbunden finansiell information bör offentliggöras och hur omfattande informationen bör vara. Trots investerares oförmåga att processa information och handla rationellt, finns mycket som talar för att informationsgivning i form av kvartalsrapporter utjämnar informationsasymmetrier i viss mån. Kvartalsrapporter är vidare av betydelse på grund av den trygghet offentliggörandet ger investerare. En känsla av trygghet ökar förtroendet för marknaden, vilket är positivt för marknadens kvalité och likviditet. Därtill finns en risk för att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter minskar informationsgivningen från svenska aktiemarknadsbolag, vilket kan påverka effektiviteten på värdepappersmarknaden övervägande negativt. Denna risk tillsammans med kvartalsrapporters betydelse för en fungerande värdepappersmarknad, medför att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter inte är ändamålsenligt. Resultaten av, de för uppsatsen genomförda undersökningarna, visar dock att företagen anser att dagens krav på kvartalsrapporters innehåll är för detaljerade för framförallt mindre företag och med hänsyn till investerares oförmåga att processa information. Krav på innehållet i kvartalsrapporter bör sålunda ställas relativt lågt för alla företag för att informationsgivningen ska kunna anpassas till företagens unika förutsättningar. Resultaten av undersökningarna visar även att det finns en vilja att fortsätta offentliggöra kvartalsrapporter, även i avsaknad av reglerade krav, vilket talar för att det inte är nödvändigt att ställa höga krav på innehållet i kvartalsrapporter. Regleringen bör fokusera på kvalité snarare än kvantitet. För att säkerställa tillräcklig information, förutsebarhet och objektivitet bör en reglering av offentliggörande av regelbunden finansiell information ha utgångspunkt i en allmänt utformad lag, där generella krav på regelbunden finansiell information stadgas. Krav på kvartalsrapporter och dess innehåll bör regleras av självreglering för att på bästa sätt kunna ändras i takt med den snabba utvecklingen på värdepappersområdet.

Denna uppsats, ”Vilket utrymme för nyandlighet finns inom Svenska kyrkan – En kvalitativ diskursiv läsning av debatten rörande nyandlighet i Kyrkans tidning”, har som syfte att synliggöra den eller de diskurser som är framträdande rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan samt hur bilden av nyandlighet konstrueras av Svenska kyrkan. Detta görs genom en närläsning av artiklar vilka berör ämnet nyandlighet i Kyrkans tidning under åren 2014–2015. Materialet analyseras med en diskursteoretisk ansats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar tre stycken framträdande diskurser rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan. Analysen av materialet belyser även hur den antagonism, som uppsatsen hävdar råder inom den svensk-kyrkliga diskursen, påverkar Svenska kyrkans framtid som samfund. Detta genom jämförelse med annan forskning inom fältet. / This essay, “What space is there for alternative spirituality in the Church of Sweden?” has as its purpose to discover the discourse or discourses that is to be found regarding spirituality within the Church of Sweden. Also to analyse how the picture of spirituality is created within the Church of Sweden. This will be done through a qualitative reading of articles published during the years 2014–2015 with connection to the topic spirituality in the magazine Kyrkans tidning (The church’s newspaper). The material will be analysed using discourse theory with a social constructivism perspective. The result of the analysis points out three main discourses regarding spirituality within the Church of Sweden. The analysis also puts light on how the apparent antagonism affects the future of the congregation. This through comparing the essays result with other studies in the field.