Syftet med förevarande studie är att undersöka skönlitteratur, mer specifikt lyrik, från upplysningstiden fram till i dag med fokus på ortografi för att påvisa konkreta förslag på hur skönlitteratur kan användas som ett didaktiskt verktyg i undervisning i det svenska språkets ortografiska utveckling. Det valda materialet består av lyrik hämtad från sju litterära epoker. Tre av verken är författade av kvinnor och fyra av verken är författade av män. Analysen avgränsades till fyra utvalda ortografiska variabler. Till att börja med genomfördes analyser av de enskilda verken med hjälp av systematiserade analyser med inspiration från deskriptiv stilistik och brukstextanalys. Sedan utfördes komparativa diakrona analyser för att utforska ortografins utveckling. Resultatet visar att det går att se tydliga likheter och skillnader avseende de utvalda ortografiska variablerna. Resultatet visar även att en kronologisk utveckling kan iakttas eftersom det finns tydliga skillnader i dikterna publicerade innan och efter stavningsreformen 1906. I diskussionen framgår det även att det går att påvisa ett flertal möjligheter till hur lyrik kan användas i undervisning i det svenska språkets ortografiska utveckling. Två exempel är att använda det analyserade materialet som underlag för diskussion om stavningsregler samt potentialen att använda materialet för att ge eleverna möjlighet att utveckla en historisk medvetenhet om språket.

For many centuries, humans have used portraits as a tool to understand our surroundings, a way to anchor what has happened. The portrait acts as a mirror of the changes in society, and the message of the portrait changes according to the conditions of society. But the basic purpose of the portrait remains the same, to tell something about the person portrayed and a way of documenting it for posterity. The purpose of this study is to examine of the symbolic use in four Swedish queen portraits between 1654 and 2020. It examines how Queen Hedvig Eleonora, Queen Lovisa Ulrika, Queen Victoria and Queen Silvia are represented in official portraits to enhance their credibility by using visual symbols in relation to their roles as Swedish queens. Through biographical research and semiotic image analysis, the four portraits of the study are examined in relation to their society. The material is then studied with the support of a theoretical perspective focusing on the social context and visual culture. The study shows that a certain symbolism is timeless, the symbolism that is based on human genetic understandings of social relations. Other symbolism, however, is more time-specific, that which is based on contemporary cultural norms. However, it is not possible to see any real progress in the function of the four portraits. They can rather be seen as snapshots representing the time of their production. What has changed, however, is the medium and semiotics. The way the portraits are produced according to the chosen audience and which visual symbols are used for which message. However, this is not a linear development either, but a constant process of change that today is going faster and faster thanks to today’s society. The study also shows that the selected four portraits reflect their own society and have adapted to their respective target audience, as the portrait loses its point if the viewer does not understand the message. It does not matter how much the queens try to influence their surroundings with their portraits if the viewer does not understand the intention. A portrait does not live its own life, but lives thanks to the viewer.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning lärare inom SFI (Svenska för invandrare) har till uttalsundervisning. Studien har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer besvarade av aktiva lärare inom svenska för invandrare i olika kommuner i Sverige. Informanterna har medverkat frivilligt och besvarat frågorna muntligt och/eller skriftligt. Svaren har sedan jämförts med tidigare forskning inom samma område. Forskningsfrågorna som har studerats är följande: Hur relevant anser lärarna att uttalsundervisning är i elevernas utbildning? Hur ser lärarnas förutsättningar att jobba med uttal ut? Hur värderar och prioriterar lärarna uttalsundervisning? Resultaten har visat att lärare inom svenska för invandrare uppskattar och prioriterar uttalsundervisning högt. De upplever att de har de material som behövs och även om de kan ha önskemål om förbättringar är intrycket att många är positiva. De som inte är helt positiva uttrycker en acceptans för förutsättningarna som råder. Forskning visar att för svagt uttal kan leda till sämre självkänsla och onödiga hinder för andraspråksinlärare både yrkesmässigt och socialt. Då en utförlig och noggrann uttalsundervisning är av så stor vikt behövs ytterligare fokus på uttal inom andraspråksinlärningen och mer forskning inom detta område.

Att spela om pengar online kan till grunden ses som en form av underhållning, dock kan det också urskiljas en stor problematik relaterat till denna underhållning. Antalet personer som har ett spelberoende ökar i oroande takt och i all denna uppståndelse kan man fundera kring vad spelbolagen själva har för ansvar i frågan. Med bakgrund av detta har vår studie som syfte att skapa en ökad förståelse för hur spelbolagen Svenska Spel och LeoVegas arbetar med CSR. Vidare syftar uppsatsen till att jämföra spelbolagens CSR-arbeten för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader. Studien behandlar tre följande huvudfrågor: Hur arbetar Svenska Spel samt LeoVegas med CSR-arbete? Vilka eventuella likheter och skillnader finns i CSR-arbetet hos de båda spelbolagen? Hur uppfattar konsumenter och potentiella konsumenter CSR-arbetet hos de båda spelbolagen? Mixed methods användes som metod, där vi har samlat in data både genom en webbaserad enkät och inhämtning av info från sekundärkällor såsom spelbolagens årsredovisningar. Utifrån studiens resultat så kan det konstateras att Svenska Spel innehar ett större samhällsansvar. Det finns även större förväntningar och kravbild på att ett gediget CSR-arbete utförs av Svenska Spel. Det finns däremot intressanta likheter och skillnader mellan spelbolagens CSR-arbeten. / Gambling with money online can basically be seen as a form of entertainment, however, it can also discern a major issue related to this. The number of problem gamblers is increasing at a worrying rate and in all this commotion one might wonder what responsibility the gambling companies as a supplier of the forms of gambling have in the matter. Based on this, our study aims to gain an increased understanding of how the gambling companies Svenska Spel and LeoVegas work with CSR. Furthermore, the thesis aims to compare gambling companies CSR-work in order to distinguish any similarities and differences. The study deals with the following three main questions: How do Svenska Spel and LeoVegas work with CSR? What are the possible similarities and differences in the CSR-work of the two gambling companies? How do Consumers and potential consumers perceive the CSR-work of the two gambling companies? Mixed methods were used as a method, where we have collected data both through web-based surveys and collection of info from secondary sources such as gambling companies annual reports. Based on the results of the study, it can be stated that Svenska Spel has a greater social responsibility. There are also greater expectations that a solid CSR-work is carried out by Svenska Spel. However, there are interesting similarities and differences between the gamling companies’ CSR-work.

No description available.

Bakgrund: Det finns skillnader i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk (Skolverket, 2011). Ämnet Svenska som andraspråk, i jämförelse med Svenska, fokuserar mer på att bland annat utveckla elevernas ordförråd och språkliga variationer. I arbetet nämns även termerna skolspråk och vardagsspråk frekvent, då dessa är ytterst relevanta för analysen. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur två läromedel med fokus på grammatik i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk framställs, samt hur både det strukturella och språkliga innehållet framträder. De läromedel som vi valt att analysera är Fixa grammatiken (2014), som riktas mot ämnet Svenska och Grammatik från grunden (2016) som riktas mot ämnet Svenska som andraspråk. Fokus riktas mot de abstrakta och konkreta orden inom ordklassen substantiv, men även huruvida det finns, och i sådana fall hur, en form av adaption i läromedlet för Svenska som andraspråk. Metod: Två läromedel i ämnet Svenska och Svenska som andraspråk analyseras utifrån Hellspongs (2001) strukturella analysmetod, detta på grund av att analysen bidrar till en djupgående analys av textens innehåll samt stilistiska drag. Den strukturella analysen delas upp i följande fem kategorier: kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen, den interpersonella strukturen och samband. Syftet med analysmetoden är att ge en mångsidig beskrivning av de två valda texterna. Resultat: Utifrån en djupgående analys med hjälp av den strukturella analysmetoden uppkom ett tydligt resultat. Innehållet i de två läromedlen har en tydlig struktur och det är logiskt presenterade rubriker och förklaringarna, som dessutom fullföljs med konkreta exempel. Fixa grammatiken har en aning mer strukturerade underrubriker, medan Grammatik från grundens underrubriker till viss del kan anses vara diffusa. Fixa grammatiken innefattar ett både passivt och aktivt ordförråd, i jämförelse med ordförrådet i Grammatik från grunden som till största del är aktivt och med mindre abstrakta ord, vilket bygger vidare på adaptionen, som även innefattar ett mindre varierat innehåll i jämförelse med läromedlet för Svenska.

The purpose of this thesis is to investigate how children are affected by eviction and structural homelessness in Sweden, and also to investigate what rights children have towards the Swedish state and Swedish municipalities under the Convention on the Right of the Child. To achieve the purpose, the author has used rapports of evicted and homeless children in Sweden, and analyzed the Convention on the Rights of the Child. The author did this to see what obligations the Swedish state and the Swedish municipalities have towards the children. Documents from Malmo and Gothenburg municipality are also used to see how the implementation of the Convention on the Rights of the Child looks like at the local level. A comparison between the municipalities was made to see if there are similarities or differences between the municipalities implementation of the convention. An investigation was also done to see whether the municipalities comply the claims of the convention.

Svenska skolor måste erbjuda ämnet svenska som andraspråk om elever är i behov av det. Under de senaste åren har det skett en förändring i antal elever som läser ämnet och elevantalet har ökat. Därför är det relevant att ta reda på hur undervisning i ämnet kan gå till, särskilt när undervisning sker i gemensamt klassrum med ämnet svenska. Studien syftar till att bidra med kunskapstillskott för att öka förståelsen om hur undervisning i svenska och svenska som andraspråk i ett gemensamt klassrum bedrivs i praktiken. Studien ämnar att undersöka några lärares genomförande, för- och nackdelar samt hur de blickar framåt om hur kommande arbete i ett flerspråkigt klassrum med två kursplaner kan se ut. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, för att få ett möjligt varierat resultat av lärares erfarenheter. Studiens syfte utgår studien från det sociokulturella perspektivet, vilket betraktar lärande som något som skapas och sker i samspel med andra. Studien innefattar även interkulturalitet som teoretisk utgångspunkt, vars premiss är flerspråkighet och hur det på olika sätt kan tillvaratas och vara en tillgång vid lärande. Sammanfattningsvis resulterar studien i att medverkande lärare överlag anser flerspråkighet som något viktigt och värdefullt. Lärarna upplever kursplanernas innehåll som ganska lika och majoriteten av undervisningstiden sker därför i ett gemensamt klassrum oavsett vilken kursplan elever läser. Dock finns tillfällen när uppdelning av elevgrupper sker. Undervisning om jämförelser med modersmål upplever lärarna som svårt och det finns önskan om förbättrat samarbete med modersmålslärare och modersmålsundervisning. / In Sweden, schools are required to offer Swedish as a second language as part of the syllabus to students who are in need of it. During the last couple of years a shift has changed and increased the number of students who take Swedish as a second language. Hence, it’s relevant to further research how the subjects Swedish and Swedish as a second language can be taught, especially in a joint classroom. This study aims to contribute with additional knowledge to increase the understanding of how teaching Swedish and Swedish as a second language in a common classroom is conducted in practice. The research will be based on the current experiences and reflections of four teachers and how they regard teaching in a classroom with students who study Swedish or Swedish as a second language. The study also aims at exploring the teacher’s perceptions and practices, as well as their thoughts about future syllabus and how to further develop the two course plans are planned to be structured in multilingual class rooms. Semistructured interviews are conducted and chosen as research method to gain various experiences from the teachers. The study is based on a social cultural perspective, which sees learning as a construct made together with others. Interculturality is also used as theoretic standpoint with the aim to discover how multilingualism can be captured as an asset during teaching. To conclude the result of this study, all participating teachers state that multilingualism is important and valuable. They also state that the contents of the syllabuses is perceived as similar for both subjects and are therefore taught in a joint classroom during a majority of the time, regardless of the subject. Although, there are occasions where classes are divided. Furthermore, the teachers experience difficulties when it comes to teaching about comparisons with mother tongue language and wish to improve their collaboration with mother tongue teachers to learn about teaching methods regarding mother tongue education.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.