Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader mellan länderna när det gäller kursplaner och prov i ämnet svenska. I kursplanerna har Finland fler övergripande mål än Sverige samt ger en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås. I proven är det snarare tvärtom då Sverige ger väldigt tydliga instruktioner i uppgifterna som ramar in exakt vad eleven ska göra. Finlands provfrågor är mer personliga och kortfattade vilket ger ett stort utrymme för elevens egen tolkning. Slutsatsen av resultaten är att båda länderna ger tydliga instruktioner men i olika format.

This essay has, through the use of a comparative and qualitative method, set out to compare two Swedish newspapers; Svenska Dagbladet (SvD) and Dagens Nyheter (DN) and to discover if there were any significant differences between the way they reported on the assassination of Arch-duke Frans Ferdinand in Sarajevo in 1914 as well as the subsequent July crisis and the start of World War I. It looks at what may have caused these differences as well as if the papers took a stance for or against any of the belligerent countries. The results of this study show that while there are minor differences, mostly in the editorial parts of the paper and the choice of smaller stories, most of the reporting tends to be very similar and contains the same major stories and events. The papers also both tend to view Serbia negatively and Germany and England positively. The few differences in opinion appears to be the cause of the paper’s different political positions and this is mostly expressed in the editorial section.

This thesis aims to investigate how the meaning of the concept of authenticity has been used in arguments about the reconstruction of Nationalmuseum in Stockholm, Sweden. The museum, which opened for the first time in 1866, was closed for restoration, renovation and other engagements during 2013-2018. After the reopening, a debate took place in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet. In the debate there were people who argued that the reconstruction had erased the museum’s history and replaced it with modern design. Other people argued that the reconstruction had made the building more true to its history as older reconstructions had distorted the original building. The main source material for the present study consists of a final report of the project made by the National Property Board, selected debate articles from the debate on the reconstruction in Svenska Dagbladet, and an interview and two mail conversations that have been made with persons involved in the project. Through argumentation analysis, arguments from the final report, the debate in Svenska Dagbladet, the interview and the mail conversations have been analyzed. The arguments selected from the source material are arguments that either indicate that the authenticity has been preserved or that the authenticity has not been preserved. The thesis does not intend to determine whether the reconstruction of Nationalmuseum has preserved the authenticity or not, it is the argumentation about this issue that is to be investigated. The reason is that the perception differs between different people, different contexts and different views. The analysis shows that the arguments claiming that the authenticity has not been preserved above all relate to the building's younger reconstructions with its additions that were removed during the current reconstruction. Some debaters argue that the building's younger history also has a value that should be protected. In the end it comes down to what kind of authenticity one intends to preserve. In the project, the experience values have been prioritized before the material values, which indicates that the authenticity from a material perspective may have decreased while the functional authenticity of the building has increased. The arguments that favour that the authenticity has been preserved are primarily based on the view that great emphasis has been placed on the preservation of the building's cultural-historical value. During the project one has also been inspired by the building's original drawings made by the building's architect Friedrich August Stüler, which indicates that the authenticity of the original building has been strengthened. The thesis ends with a final discussion where the result of the analysis is presented in relation to the theoretical framework of the thesis. This is done in order to answer the research questions. The main research question for the thesis has been; "How has the meaning of authenticity been presented in the final report, in the debate and by people who have worked with the reconstruction of Nationalmuseum?”.

2019 reviderades Sveriges spellag, vilket betydde att nya spelbolag kunde söka licens för att verka på den svenska spelmarknaden. Revideringen tillkom i hopp om att de spelbolag som tidigare riktat sig mot svenska konsumenter istället skulle söka licens för att verka på den svenska spelmarknaden. I maj 2020 finns 71 licensierade spelbolag på den svenska spelmarknaden. Studiens syfte är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden arbetar med spelansvar samtidigt som de har ett stort vinstintresse, samt se om det sker en löskoppling av spelansvar till följd av detta.    Studiens forskare har genom dold deltagande observation undersökt 30 av 71 licensierade spelbolag i deras arbete med spelansvar. Därtill har tre semistrukturerade intervjuer genomförts med anställda på spelbolagen Svenska Spel, ATG och Unibet med syfte att få bättre förståelse för dess spelansvarsarbete. Studiens forskare har även intervjuat Anders P Håkansson i egenskap av extern part med övergripande förståelse för spelbranschen.    Studiens empiriska data från nämnda metoder analyseras med hjälp av teorier inom Corporate Social Responsibility och etik. Studien bidrar med en generaliserbar bild av den svenska spelmarknaden efter revideringen av spellagen 2019. Empirin påvisar att det förekommer löskoppling av spelansvaret på den svenska spelmarknaden. Den empiriska datan vittnar också om skillnader mellan hur utlandsbaserade och svenskbaserade spelbolag arbetar med sitt spelansvar. / In 2019, the swedish government revised the gambling law, which led to new gambling companies to enter the swedish market and to apply for a swedish gambling license. The revision was the effect of many years of foreign gambling companies operating illegally. In may 2020 there was 71 licensed gambling companies on the swedish market. The purpose of this study is to investigate how gambling companies operate with responsible gambling while they want to be as profitable as possible, and to see if they use decoupling as a consequence of that.   The researchers of the study have through hidden participation observation investigated 30 of 71 licensed gambling companies and how they work with responsible gambling. In addition. three semi-structured interviews has been conducted with employees of the gambling companies Svenska Spel, ATG and Unibet with the purpose to get a better perception how they work with responsible gambling. Furthermore has the researchers of this study interviewed a scientist in responsible gambling as an external part with an overall perception of the gambling industry.   The study's empirical data from the methods mentioned above has been analyzed using theories in Corporate Social Responsibility and Ethics theories. The study contributes with a generalizable picture of the swedish gambling market following the revision of the gambling law in 2019. The result demonstrates that there is decoupling of responsible gambling on the swedish gambling market. Additionally the result indicates differences in how foreign-based and swedish-based gambling companies handles responsible gambling.

This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church.    The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.

Med kritisk diskursanalytisk metod har denna studie analyserat hur två svenska tidningar framställer hot och våld av elever mot lärare. Studien ämnar ta reda på vilket sätt hot och våld används som ett begrepp, vilken innebörd som skapas och vilka diskurser om hot och våld som dominerar i tidningarna. Materialet som analyserades bestod av 14 texter, både debattartiklar och nyhetsartiklar, publicerade i Svenska Dagbladet och Aftonbladet under perioden 2014–2019. Faircloughs tredimensionella modell användes för den kritiska diskursanalysen vilket resulterade i tre dominerande diskurser; hot och våld som socialt begrepp, hot och våld är av kriminell karaktär och stökiga elever i utanförskap. En underliggande diskurs som uppmärksammats är elevernas röst hörs inte. Utifrån Faircloughs teori om kritisk diskursanalys och stämplingsteori diskuterades samtliga diskurser. Resultatet visar att inom diskurserna om hot och våld framställs en stereotypisk föreställning om elever i socialt utanförskap och i kriminalitet som riskerar att stämpla eleverna. Vidare kom studien fram till att tidningarnas användning av orden hot och våld används som ett samlingsbegrepp där få ifrågasätter dess innebörd. Det diskuteras även hur användningen av samlingsbegreppet medför en risk att begreppet tillämpas även i situationer som inte är kopplade till brottsliga handlingar. Socialarbetare som kommer i kontakt med människor som utför eller utsätts för hot och våld behöver vara uppmärksamma på hur detta framställs i media och vilka konsekvenser detta kan tänkas få i bemötande, bedömning och beslut inom socialt arbete. / With a critical discourse analytical method this study has analyzed how two Swedish newspapers portrays threat and violence by pupils against teachers. This study aims to find out how threats and violence as a concept is used, which definition of threats and violence that is produced and what discourses about threats and violence that dominates in the newspapers. The analyzed material consisted of 14 texts, including debate articles and news articles, published in Svenska Dagbladet and Aftonbladet between the years of 2014-2019. Fairclough’s three-dimensional model was used and resulted in three dominating discourses; threats and violence as a social concept, threats and violence is of criminal nature and careless pupils in exclusion. An underlying discourse was that the pupils’ voices were not heard. All discourses were discussed using Faircloughs theory on critical discourse analysis and labeling theory. The result showed that within the discourses of threats and violence there is a stereotypical conception about students in social exclusion and in crime that is at risk of labeling them. Furthermore, this study found that the newspapers use of the words threat and violence is used as a concept where few question its meaning. It is also discussed how the use of the concept leads to a greater risk of describing situations that are not associated with criminal actions. Social workers who encounter people who use or is subjected to violence need to be attentive on how it is portrayed in the media and what consequences it might have in encounters, assessment and decision-making within social work.

This essay is about the discussion concerning graduation celebrations in The Swedish Church. Since this discussion is recurrent in the media when it is getting close to the end of the term in the Swedish schools, it is interesting to see how people choose to discuss this issue. This essay will look at how this issue is discussed within the Swedish school and the Swedish church. My research questions that I will use are: How is the issue of the church as a venue for the end of school year discussed in the Swedish Church's newspaper and in the Teachers' Union's trade magazine, Läraren.  This will be done through a content analysis of articles taken from these two newspapers where they discuss the church as a venue for the graduation. I will use a secularization theory developed by the sociologist of religion Thomas Luckmann in which he assumes that one can look at religion from two perspectives, church-oriented religion, and individual-centered religion. The survey in this paper shows that most people are in favor of using the church as a venue for the graduation’s celebrations and that they see it more as a tradition to be there such as something religious.