In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

För många människor är medierna den största, och ibland enda, källan till politisk information. Det innebär att medierna i stor utsträckning påverkar medborgarna när de skapar uppfattningar om sådant som de inte själva upplever. Men kommunikation kan aldrig vara neutral. När journalister gestaltar politik väljer de ett antal aspekter som blir mer framträdande, medan andra utelämnas. Dessa gestaltningar kan sedan påverka hur människor stödjer politiska förslag. Syftet med studien är att undersöka hur Sverigedemokraterna och dess väljare gestaltas i Aftonbladet och Expressen en vecka före och en vecka efter valet 2014, samt hur tidningarna förmedlar ett politiskt budskap under samma period.  Studien visar att skandalgestaltningar av Sverigedemokraterna dominerar i både Aftonbladet och Expressen före valet. Partiets politiker gestaltas som omoraliska och rasistiska genom att klandervärda beteenden lyfts fram. Genom betoningar av partiets nazistiska och rasistiska bakgrund kopplas det till främlingsfientlighet. Efter valet dominerar spelgestaltningar i båda tidningarna. Fokus läggs vid partiets framgångar i valet, där de gestaltas som vinnare. Sverigedemokraternas vågmästarroll betonas, liksom dess strategier för att få mer makt. Studiens resultat visar att både Expressens och Aftonbladets reportrar efter valet undersöker möjliga orsaksförklaringar till partiets framgång. Väljarnas perspektiv lyfts fram i båda tidningarna, och den dominerande gestaltningen är att partiets väljare är missnöjda. Genom ordval, betoningar, källor och val av fakta gestaltas Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti i både Aftonbladet och Expressen. Därmed förmedlas ett implicit budskap att Sverigedemokraterna är rasister. I Expressen förmedlas ett politiskt budskap på nyhetsplats genom att läsarna uppmanas att inte att rösta på Sverigedemokraterna. Detta förekommer inte i Aftonbladet.

Objektivitet i journalistiken är viktigt för demokratin, men i rapporteringen om Sverigedemokraterna finns det mycket osäkerhet. Detta påverkar bilden väljarna får av SD. Syftet med denna studie är att granska objektiviteten i Dagens Nyheter och Hallandspostens konstruktion av Sverigedemokraterna kring valet 2014. Här används Westerståhls definition av objektivitetsbegreppet för att svara på om rapporteringen var sann, relevant, balanserad och neutral. Det diskuteras även om nyhetsrapportering kan sägas vara objektiv utan att uppfylla alla fyra kategorier. Kvalitativ innehållsanalys används på tidningsartiklar i Dagens Nyheter och Hallandsposten under en tvåveckorsperiod kring valet. Det framkommer att 30 % av DN-artiklarna och 21 % av HP-artiklarna var helt objektiva enligt Westerståhls definition, att Dagens Nyheter bättre uppfyllde tre av fyra kategorier, och att relevans och neutralitet är avgörande för nyhetsartikelns totala objektivitet.

Denna studie syftar till att undersöka hur flerspråkighet och modersmålsundervisning framställs i policydokument på statlig nivå. Detta med utgångspunkt i en riksdagsmotion från Sverigedemokraterna angående förslag till omskrivningar i förskolans läroplan, gällande flerspråkighet och modersmålsundervisning. Vi använder oss av diskursanalys som metod med ett läroplansteoretiskt perspektiv. Läroplanens utformning idag förespråkar att barn ska få möjlighet att utveckla sin flerspråkighet och sitt modersmål. Partiets motion talar för att fokus bör skifta till att främja det svenska språket samt den svenska kulturen. Det finns en historia bakom de dokument som gäller för förskolan idag men likaså för Sverigedemokraternas ställningstaganden. Tidigare forskning är till stor del överens om att barn i ett tidigt skede bör ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, framför allt genom modersmålsundervisning. Det bidrar med bättre språkkunskaper som på sikt skapar förutsättningar för vidare språktillägnande. Vidare stärks den kulturella identiteten hos barnet genom att bland annat kunna kommunicera med släkt och vänner.  Vi har sett att formuleringarna skiljer sig i de olika policydokumenten och vi utläser även olika människosyner. Sverigedemokraterna ifrågasätter den statliga finansieringen av modersmålsundervisning. Partiet menar att modersmålsundervisning är verkningslöst och grundar detta ställningstagande i danska vetenskapliga rön.

Författare: Hanna SvahnTitel: Högerradikal eller bara höger? - En studie om Sverigedemokraterna Kandidatuppsats: Statsvetenskap C, 15 hp Handledare: Niklas Bolin Problem: Högerradikala politiska partier kommer alltmer i Norden, så även i Sverige därSverigedemokraterna nu är Sveriges tredje största parti. I en öppen demokrati är det viktigt attundersöka och granska politiska aktörer och vad de står för. Det har varit många diskussioner omhuruvida Sverigedemokraterna kan anses vara högerradikala eller inte och det är i från denna debattsom uppsatsen har inspirerats av. Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera om det svenska politiska partiet Sverigedemokraterna kananses vara ett högerradikalt parti eller inte. Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Teorin i uppsatsen besår av Cas Muddes teorier om högerradikala partier och en modell med sju drag somkännetecknar ett högerradikalt politiskt parti. Empirin kommer att bestå av SverigedemokraternasValmanifest för valet 2014, Sverigedemokraternas Pincipprogram från 2011 samt övriga dokumentsom finns tillgängliga på partiets hemsida. Resultat: Resultatet i studien tyder på att Sverigedemokraterna stämmer in på de kännetecken somanges för högerradikala politiska partier. Sammanfattningsvis pekar analysen och resultatet på attdet finns tydliga tendenser som visar på att Sverigedemokraterna är ett högerradikalt politiskt parti. / <p>2015-06-03</p>

Denna uppsats undersöker hur den mediala diskursen kring Sverigedemokraterna förändrats genom att analysera tidningsartiklar från fyra år: 1994, 2002, 2009 och 2016. Genom diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöks vilka subjektspositioner och förgivettaganden som genomsyrar, och därmed formar, diskursen kring partiet för respektive år. Diskursanalysen, främst inspirerad av Michel Foucault, görs med diskursteori och kritisk diskursanalys som teoretisk, och metodologisk, utgångspunkt. Syftet är att förstå hur dagspressens porträttering av Sverigedemokraterna, och därmed den rådande mediala diskursen, förändrats i takt med att partiet alltmer vunnit mark. Resultatet visar förändringar i synen på sverigedemokraten, och på partiets popularitet, samt hur partiet normaliserats med åren. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av vad som utmärkt diskursen över tid, och därmed även hur den förändrats.

This study examines the Sweden Democrats gender equality policy from a feminist and intersectional perspective. Through an analysis of ideas and ideology it is examined if the Sweden Democrats gender equality policy is a way of justifying an anti-immigration and anti-Muslim policy. The results show difficulties in identifying patterns within the Sweden Democrats adoption of gender equality, but also provide support for previous research demonstrating that the Sweden Democrats gender equality policy in the immigration issue is a way of justifying an otherwise controversial point of view.

The purpose of this study is to analyze what criminological theory explanations the Sweden Democrats use in their criminal politics. The three main questions from which we assume are: How do the Sweden Democrats approach crime? On which criminological theory is the Sweden Democrat’s policy of crime based upon? And which measures and preventive methods do the Sweden Democrats find appropriate to fight criminality? Our hypothesis is that the Sweden Democrat’s reuse/reproduce the Labeling Theory and that the party with its standpoints in this area and the rhetoric used, create a risk for individuals and/or groups of people to be labeled. The labeling can then contribute to increasing crime, in the form of the self-fulfilling prophecy. Our study is a qualitative study, based on literature studies. The analyze method that used for the collected material, is the content analysis. The five analyzed documents are written and publicized by the party. The results in this study suggest support for the tested hypothesis.

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun. I elevgrupps- och lärarintervjun kom det fram att på skolan ska det ha förekommit stor utdelning av flygblad och valinformation från SD som elever ska ha spridit på skolan innan valet. Representanten från SD sade i sin intervju att elever från skolan hade kontaktat partiet och bett om material. I elevgruppsintervjuerna kom det också fram att elever hade uppmuntrat varandra till att rösta på partiet. Enligt den verksamma samhällsläraren på skolan som jag intervjuade bestämde samhällslärarna tillsammans att innan skolvalet skulle bara de etablerade riksdagspartierna tas upp, med anledning av tidspress. Enligt eleverna på skolan som jag intervjuade hade varken SD eller skolvalresultatet fått mycket utrymme i undervisningen. Den valkampanj genomförd av elever på skolan, uppmaningar mellan elever att rösta på partiet och den uteblivna bearbetningen av skolans lärare om partiet tror jag till stor del bidrog till SDs framgång i skolvalet på Västervångskolan. I broschyren När ord blir till handling Om arbete mot främlingsfientlighet och rasism i några svenska skolor från Skolverket skriver de att kunskap är det viktigaste redskapet i kampen mot främlingsfientlighet.(1995 s.1) Eleverna fick inte kunskap om partiet SD inför valet.

No description available.