In 2018 the government of Sweden decided to include programming in elementary school. Therefore, the purpose of this report was to investigate whether or not the current Swedish third-grade programming curriculum was appropriate or not, and also to evaluate the viability of including a few additional programming concepts in the teaching material for grade three. To achieve this goal, a game incorporating Gamification was developed in order to assist in the teaching of these concepts, as well as the current curriculum, to a group of third-graders from a swedish school. There were 87 participants introduced to the different programming concepts by playing the game during theoretical lectures. The results suggests that the current curriculum can be expanded upon, and also that the additional concepts all seemed to be viable extensions. However, we believe that more research needs to be conducted in order to draw any definite conclusions. / År 2018 beslutade Sveriges regering att inkludera programmering i grundskolan. Syftet med denna rapport var därför att undersöka huruvida den nuvarande svenska programmeringskriterierna för årskurs tre är lämplig eller inte, samt att utvärdera möjligheten att inkludera några ytterligare programmeringskoncept i undervisningen för årskurs tre. För att uppnå detta mål utvecklades ett spel som innefattade Spelifiering (engelska: Gamification) för att underlätta undervisningen av dessa begrepp, såväl som den aktuella läroplanen, till en grupp av tredjeklassare från en svensk skola. Det var 87 deltagare som introducerades till de olika programmeringskoncepten genom att spela spelet under teoretiska föreläsningar. Resultaten tyder på att den nuvarande läroplanen kan utökas med koncepten som undersöks i denna studie. Vi tror emellertid att mer forskning måste genomföras för att dra några konkreta slutsatser.

Detta examensarbete undersöker uppfattningar som finns hos lärare och elever kring fenomenet ”Skolverkets lydelser kring genus i teknikämnet på grundskolan och gymnasieskolan”. En fenomenografisk ansats har använts som teoretiskt ramverk och datainsamling har utförts på en grundskola och en gymnasieskola. De metoder som har använts är intervjuer med lärare, fokusgruppsintervjuer med elever, samt enkätundersökning bland elever. Analysen av forskningsmaterialet har resulterat i beskrivningskategorier utifrån olika teman som fram kommit utifrån de olika uppfattningarna. Både elevernas och lärarnas uppfattningar handlar om könsroller och genusrelaterad undervisning. Dessutom har uppfattningar om att könsroller förändras över tiden framkommit hos eleverna, samt uppfattningar om behovet av att locka fler tjejer till teknik framkommit hos lärarna. Examensarbetets slutsatser är att lärare uppfattar genuslydelserna som svåra att implementera och att de uppfattar detta innehåll som mindre viktigt än övrigt innehåll. Eleverna i studien har uppfattningen att det är viktigt att deras utbildning täcker alla delar av ämnets innehåll, inklusive genuslydelserna. Eleverna beskriver uppfattningen att de inte har tagit del av genusrelaterad undervisning i teknikämnet i någon utsträckning alls på grundskolan, och i mycket begränsad omfattning på gymnasieskolan. / This thesis examines teachers’ and students’ perception of the phenomenon ”gender related wordings in the Swedish National Association for Education curriculum for the technology subject”. A phenomenographical approach has been used as a theoretical framework for this study. Empirical data for the study has been collected in one high school and one uppersecondary school. Methods used are interviews with teachers, group interviews with students and student surveys. The analysis of the research material has resulted in description categories based on themes that arose from the different perceptions. The perceptions from both the students and the teachers concern gender roles and gender related education. In addition, the students expressed perceptions regarding gender roles changing over time, whereas perceptions regarding the need of attracting more female students to the field of technology were evident among the teachers. The thesis concludes that teachers perceive the gender related wording in the technology subject curriculum to be difficult to implement, and that this content is seen as less important than the other parts. The students in the study perceive gender related education to be important, and they express the desire that their chosen education covers all parts of the curriculum, including the parts regarding gender. The high school students describe the perception of not having received any gender related education in the technology subject, and the secondary upper school students perceive that they have received this kind ofeducation only to a very limited extent.

Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas.        En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción.       El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación. / Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning.      Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion.       Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning. / The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education.       This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction.      The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is.