The object of this study was to get a wider picture of the articles published in the Swedish online newspaper Nyheter24. The newspaper is the biggest newspaper only coming out online in Sweden today and basically the idea was to get an overview of their content. The study was based upon two research questions: “What does Nyheter24 write about?” and “What type of journalism does Nyheter24 make?” My research method was a quantitative content analysis and the study contains 550 articles in total, gathered during two weeks time from the website. The results show that Nyheter24 writes about various topics but they tend to produce news stories with an odd or sensational angle. More than half of the articles studied in the news section were rewrites from other news media and less than 20 % of the articles in the same section had quotes from interviews done by the newspaper themselves. In the sports section, just one of all the articles published in the section during the two weeks contained a quote from an interview Nyheter24 had done. The study does also show that investigative journalism is rare at Nyheter24. But it was even more uncommon, zero articles in the news section, for the journalists to do reports of places or news events by going outside the newsroom. What played a bigger part in the news from Nyheter24 was social media. Especially the sports section and the entertainment section published stories where social media was the origin of the story. Generally the results show what several other researchers have found out about online journalism. There is a big recycling of news and the journalists tend to be stuck behind a computer, screening websites and doing rewrites to publish a lot of material quickly. Doing interviews to the stories seemed to have a lower priority.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön. Studien redogör för hur svensk media väljer att framställa den kvinnliga sexturismen, de underliggande motiven till framställningen och slutligen hur den ensidiga framställningen påverkar Gambia socialt, kulturell och ekonomiskt. För att studien skulle bli genomförbar har ett antal intervjuer gjorts med två journalister och en skribent som skrivit om liknande ämnen. Dessutom har fyra intervjuer gjorts med respondenter som någon gång rest eller reser till Gambia. Tidigare forskning, teoretisk referensram och empirisk material har analyserats för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av hela studien visar att svensk media framställer den kvinnliga sexturismen som något romantiskt och oskyldigt, dels för att kvinnorna själva väljer att kalla deras handlingar för romanser, dels för att samhället ser kvinnornas handlingar som mindre skadliga. Konsekvensernamed detta är att landets image påverkas negativt, vilket resulterar till att Gambia stämplas som ett oattraktivt resemål. Den kvinnliga sexturismen är inte hållba ri längden vilket leder till att Gambia stannar i en stagnationsfas.

This article is to scrutinize Western media on the Ebola outbreak in West Africa by looking more closely at the largest Swedish newspapers. It is to investigate the otherization of Africa and the African, more specifically, whether there are Orientalist features within the media reporting that can construct an Africanness, the Africanization of Africa, as well as the reinforcement of West's own identity, the de-Africanization of the West, portarying it as non-African, and more importantly whether the Ebola disease has undergone this de-Africanization process. Thus, also investigating whether Orientalism is applicable on Africa. Mainly Edward Saïd's Orientalist theory is used as theoretical framework along with other scholars representing ideas that can support the Orientalist claim. What will be concluded is that there are certain news articles that can be interpreted in a way that reinforces the Orientalist discourse, but that these are well hidden and in some cases only implicitly understood due to the selective reporting on certain incidents.

Kandidatuppsatsen ”Sverige behöver inte oroa sig – än.” syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra länder, och vad denna gestaltning beror på. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av året varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om såväl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mänskliga rättigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militära insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmänhet som tyder på reaktioner och ställningstagande. Det stora mediegenomslaget och dess eventuella påverkan på såväl svensk politik som den svenska allmänhetens bild av grannen i öst gör ämnet intressant och viktigt att studera. Vi menar nämligen att mediernas gestaltning av andra länder kan ha en viss samhällelig påverkan. Uppsatsens mål är att ge en både bred och detaljerad bild av hur svenska medier gestaltar Ryssland. Uppsatsen bygger på medierapportering under tiden då OS i Sotji samt den ryska interventionen i Ukraina stod i fokus. För att nå vårt resultat har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ analys av empirin. Den kvalitativa analysen är en kritisk diskursanalys och vår analysmodell är inspirerad av såväl diskursanalys och tematisk analys som retorisk analys. Uppsatsens empiri består av tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet samt TV- och radiosända nyhetssändningar hämtade från Rapport och Dagens Eko. Analysen av uppsatsens empiri visar att de svenska mediernas gestaltning av Ryssland är negativ, onyanserad, ensidig och får stå oemotsagd. Vår studie visar att det finns en stereotyp bild av Ryssland i svenska medier. I 83 procent av de analyserade tidningsartiklarna och nyhetssändningarna gestaltas Ryssland som ett hot, antingen mot sig självt och sina medborgare eller mot resten av omvärlden. Vi kommer fram till att den negativa inställningen till, och gestaltningen av, Ryssland verkar ha blivit ett tankesätt som vi tar för givet och som vi lätt förväxlar med neutral information eller objektiv fakta. Vår studie visar att mediernas innehåll konstrueras utifrån en sociokulturell kontext som påverkas av såväl traditionella och kulturella som politiska och sociala strukturer. Dessa strukturer avspeglas i våra medier och mediernas rapportering påverkas också i sin tur av allmänhetens åsikter, journalistens egna övertygelser samt makthavarnas påverkningsmöjligheter på mediernas innehåll och vinkling. Allt detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta mediernas gestaltning av olika länder, händelser och företeelser. I detta fall - Vad är det som säger att Ryssland har propaganda och att vi har sanningen? / The purpose of this study is to obtain an overview of how Swedish media portray other countries, and on what this depend. We believe that the media's portrayal of other countries may have some social impact. Discussions on Swedish domestic and defense policy linked to events in Russia and Ukraine, have already appeared in the Swedish media and in other forums. The essay aims to give a broad and clear picture of how the Swedish media portray Russia. The methods used in this thesis is quantitative and qualitative content analysis. The qualitative analysis model is influenced by discourse analysis, thematic analysis and rhetorical analysis. The study is a case study with focus on Russia. To be able to analyze the Swedish media´s portrayal of Russia we have analyzed news articles, televised news and radio broadcasted news. The Swedish media´s portrayal of Russia is negative, undifferentiated and uncontradicted. In Swedish media Russia is portrayed as a threat. The study shows that the Russian image in Swedish media is influenced by both history and culture as well as politics and the processes used when constructing news. The Swedish way of thinking and reporting about Russia seems to be a mindset that we take for granted and that we easily confuse with neutral information or objective facts.

Den här studien undersöker hur representationen av hemlöshet ser ut i två svenska gatutidningar: Faktum och Situation Sthlm. Syftet med studien är att bidra till teoretiseringen av mediers representation av hemlöshet, samt att utöka förståelsen för gatutidningar som medium och som plattform för utsatta människor. För att uppnå syftet utgår studiens teoretiska ramverk från kritisk diskursanalys (CDA) och representation av klass. Studiens metod grundar sig på begrepp från CDA, tillsammans med begrepp från van Leeuwens taxonomi för representationer av sociala aktörer. Ett urval av texter från Faktum och Situation Sthlm har gjorts för att kunna studera representationen av hemlöshet i gatutidningar. Resultatet visar att hemlösa representeras utifrån fem olika diskursiva teman. I det första konstrueras hemlösa som aktiva individer med mänskliga egenskaper. I det andra förekommer den motsatta bilden där hemlösa ses som anonyma passiva grupper. Hemlösa representeras också som missbrukare och kriminella. Ett av temana innefattar representationen av externa problem som orsaker till hemlöshet, däribland droger och brott. Slutligen konstrueras ett “vi” och ett “dem” där hemlösa ses som motståndare till icke-hemlösa. / This study examines the representation of homelessness in two Swedish street newspapers: Faktum and Situation Sthlm. The study aims to contribute to theorization of media representations of homelessness and also to increase the understanding of street newspapers as a medium and as a platform for vulnerable people. To achieve the aim, the theoretical framework of the study is based on critical discourse analysis (CDA) and representation of class. The study method uses concepts from CDA, together with concepts from van Leeuwen's taxonomy of representation of social actors. A selection of texts from Faktum and Situation Sthlm has been made to examine the representation of homelessness in street newspapers. The results show that homeless people are represented within five different discursive themes. In the first one the homeless are constructed as active individuals with human qualities. In the second the opposite image occurs where homeless people are seen as anonymous passive groups. The homeless are also represented as drug-users and criminals. One of the themes includes the representation of causes for homelessness, among them drugs and crimes. Finally an “us” and “them” is constructed where homeless people are seen as opponents to non- homeless people.

No description available.

In 2015, tens of thousands of Syrians fled to Sweden to escape the civil war that was raging in Syria. In the media, grief was spread, partly when small children drowned during their journey across the Mediterranean, partly fear of terrorists and the burden on Sweden. Laws were changed, borders were controlled and fences were built. In 2022, Ukraine was invaded by Russia and Ukrainian refugees made their way to Sweden. The media then spread how Swedes opened up their homes to the Ukrainian refugees. The purpose of this study is to, in the form of a discourse analysis, examine and compare the construction of Syrian refugees in 2015 and Ukrainian refugees in 2022 in Swedish media. A total of 20 articles made up the material for the analysis. These have been taken from Aftonbladet and Svenska Dagbladet, five articles per refugee group and newspaper. We began by coding to identify patterns in the articles. We then analyzed these patterns with Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's alignment within discourse analysis, discourse theory and related concepts. To deepen the analysis and add additional perspective, we also used Judith Butler's concepts of framing and grievability. With the concepts within discourse theory and Butler's concepts, we were able to draw a conclusion; different groups of refugees are portrayed differently in Swedish media and made grievable and non-grievable as a result of their ethnicity, origin and religion. / Året 2015 flydde tiotusentals syrier till Sverige för att undkomma det inbördeskrig som härjade i Syrien. I media spreds dels sorg när små barn drunknade under sin färd över medelhavet, dels skräck för terrorister men också för den belastning som mottagandet skulle innebära för Sverige. Lagar skärpets, gränserna kontrollerades och staket byggdes upp. Under 2022 invaderades Ukraina av Ryssland och ukrainska flyktingar tog sig till Sverige. I media spreds då hur svenskar öppnade upp sina hem för de ukrainska flyktingarna. Syftet med denna studie är att i form av en diskursanalys undersöka hur konstruktionen av syriska flyktingar framställts i svensk media under 2015, i jämförelse med konstruktionen av ukrainska flyktingar under 2022. Totalt har 20 artiklar utgjort materialet för analysen, vilka har hämtats från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, fem artiklar per flyktinggrupp och tidning. För att kunna identifiera mönster i artiklarna inleddes analysen med en kodningsprocess. Mönstren analyserades därefter med Ernesto Laclau och Chantal Mouffes inriktning diskursteori samt dess tillhörande begrepp. För att fördjupa analysen och tillföra ytterligare perspektiv användes även Judith Butlers begrepp inramning och sörjbarhet. Med hjälp av de diskursteoretiska begreppen samt Butlers teoretiska begrepp kunde vi komma fram till en slutsats; olika flyktinggrupper framställs olika i svenska media, och görs sörjbara och osörjbara utifrån etnicitet, ursprung och religion.

The purpose of this study was to examine how a Danish & Swedish newspaper reported in their news articles regarding the same perpetrator and to see if there were any differences. The perpetrator in this case was Danish, while the victim was Swedish. This was the main reason for us choosing a newspaper from each country. We examined what discourses were used for the perpetrator and analyzed both similarities and differences between the two newspapers in their descriptions. We did this by thoroughly examining each article, one at a time, dissected each sentence and analyzed it. The study answered the following question: How do Danish & Swedish news outlets construct the same perpetrator? This was answered by dividing it into two more detailed questions. How is the perpetrator manufactured in Danish/Swedish crime journalism? Which attributes are given to the perpetrator in both newspapers? We used a critical discourse analysis as our method for examining the 8 articles in total (4 from each newspaper) Our conclusion of the study shows that there are several similarities in the way the discourses are constructed around the perpetrator, often focusing on the morbid details. There are however equally big differences in the way that the specific discourses are described. Danish media focuses more on the direct quotes from the perpetrator, while the Swedish media empathises more on circumstances surrounding him. The two newspapers we chose are two of the major newspaper in respective country, Ekstrabladet & Aftonbladet.