Studiens syfte är att sammanställa den svenska forskningen om formativ bedömning. De tre frågeställningarna syftar till att ta reda på: vilka delar av formativ bedömning som forskningen lyfter fram, hur lärare och elever uppfattar arbetet med formativ bedömning och vilka möjligheter och hinder med formativ bedömning som forskningen ser. Detta har gjorts genom en systematisk litteraturstudie där forskning på området systematiskt har sökts, värderats och slutligen analyserats. Den tidigare forskningen visar på oenighet om effekterna av formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömning ger många möjligheter till utveckling i positiv riktning, både vad gäller elevernas lärande och lärarnas undervisning, men att det också finns många, mindre och större, hinder på vägen som är viktiga att lyfta fram. Studien visar också att det behövs mer forskning som tittar på effekterna av formativ bedömning i en svensk skolkontext.

Bakgrund: Patienter som har en smittsam sjukdom kan behöva vård i isolering för att den smittsamma sjukdomen inte ska spridas vidare. Sjuksköterskor tillämpar de skyddsrutiner som tillhör, men upplever att det är tidskrävande med skyddskläderna och undviker då att gå in till patienten och att det skapar en barriär för kontakt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att isoleras på grund av en smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en beskrivande design enligt Evans (2002). Resultat: Isoleringen skapade en upplevelse av osäkerhet och avskildhet hos patienterna, på grund av bristande kunskap om sjukdomen och situationen samt en brist på gemenskap. Brist på gemenskap blev av att både anhöriga och vårdpersonal undvek att besöka på grund av rädsla att smittas, vilket skapade en stigmatisering hos patienten som den smittade. Det kunde leda till upplevelser av skam, ilska och frustration samt att upplevelsen av att vara farlig ökade. Slutsats: Patienterna upplever en brist på uppmärksamhet från vårdpersonalen som behöver gå in till patienterna, ta sig tid för dem och skapa en vårdande relation för att patienten ska kunna uppleva trygghet i sin förändrade situation och då uppleva hälsa.

Bakgrund Palliativ vård behöver bli mer tillgänglig utanför den specialiserade palliativa kontexten. Sjuksköterskan förväntas ha kompetens kring allmän palliativ vård och det finns utarbetade riktlinjer att förhålla sig till. Trots detta kan sjuksköterskan uppleva att det är en obekväm arbetssituation, vilket föranleder ett behov av ökad kunskap kring sjuksköterskans upplevelser.Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna i livets slutskede, utanför den specialiserade palliativa kontexten. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes, där artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Nio artiklar kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades slutligen i resultatet. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultat Sjuksköterskans upplevelser presenterades i två kategorier med tre underkategorier vardera. Det framkom att sjuksköterskan blir känslomässigt påverkad, reflekterar över förhållningssätt till patienten samt upplever svårigheter i att parallellt vårda palliativa och kurativa patienter. Faktorer som det fysiska rummet och sjuksköterskans behov av stöd och utveckling inverkar på sjuksköterskans förutsättningar att bedriva god vård. Slutsats Trots en strävan efter att utföra god vård i livets slutskede är förutsättningarna för sjuksköterskan otillräckliga. Det föreligger behov av strukturell anpassning där stöd är framträdande för att sjuksköterskan ska finna balans och trygghet och därmed kunna bedriva god vård i livets slutskede utanför den specialiserade palliativa kontexten.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella möjligheter och problem kooperativt lärande har för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Vilka möjligheter belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?” samt ”Vilka problem belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?”. För att behandla frågeställningen valdes systematisk litteraturstudie som metod. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatism och åsyftar bland annat till att all forskning av värde erkänns och bidrar till kunskap. Detta innebär att flera vetenskapliga traditioner av värde kan analyseras i denna studie. Således var samtliga forskningsartiklar, inom studiens område, möjliga att bidra med kunskap till studiens syfte. Artiklarna analyserades med analyskategorierna; område, metod, hur kooperativt lärande beskrivs och resultat. Analysen visar att kooperativt lärande kan bidra till ökad kunskap och sociala förmågor hos alla elever, inklusive elever med ADHD. Undervisningsmetoden kan skapa struktur och tydlighet för elever med ADHD. Den kan dessutom bidra till ett mer inkluderat klassrumsklimat samt individualiserad undervisning. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om vilka problem undervisningsmetoden har för elever med ADHD. Några problem som redovisas är att elever med ADHD kan ha svårigheter gällande koncentration och sociala förmågor vid kooperativt lärande. Dessutom visar undervisningsmetoden att den kan vara tidskrävande för att elever med ADHD ska gynnas. Även läraren har en avgörande roll för undervisningsmetodens utfall. Sammantaget tyder de analyserade artiklarna på att möjligheterna med att använda kooperativt lärande tycks överväga problemen.

Bakgrund: Döden är en oundviklig och naturlig del av livet som kan förekomma inom och även utanför hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är den primära vårdgivaren och är den som ansvarar för patienten samt dennes anhöriga vid livets slutskede men även när döden inträffar. När sjuksköterskan ska omhänderta patienter vid dödsfall inom hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan hamna i obekväma och svåra situationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser vid patienters dödsfall. Metod: En systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identifierades tre teman; upplevelsen av att bli berörd, upplevelsen av att få stöd och sjuksköterskans kunskap och färdighet. Temana beskriver sjuksköterskans upplevelse med sex subteman; att känna sorg, att överbrygga känslor, att uppleva andligt stöd, att uppleva stöd från arbetskollegor, att vara oförberedd och att möta anhöriga. Slutsats: Efter att ha upplevt döden kände sjuksköterskorna att det var naturligt att sörja. Att dela sorgen med en arbetskollega var stödjande. Dock upplevde sjuksköterskorna att de är oförberedda vid dödsfall av patienter och att det är svårt att möta anhöriga. Sjuksköterskorna önskade att de hade rätt verktyg till att hantera dödsfall och möta anhöriga. / Background: Death is an inevitable and natural part of life that can occurs within and also outside health care. The nurse is the primary caregiver and is the one who is responsible for the patient and the relatives at the end of life, but also when death occurs. The nurse can experience uncomfortable and difficult situations when the nurse has to take care of death patient. Aim: Describe nurses experience of patients’ deaths. Method: A qualitative systematic literature study with descriptive synthesis. Results: In the result, three themes were identified; the experience of being affected, the experiences of getting support and nurses knowledge and skills. These themes describe the nurses experience in six subthemes: to feel grief, to overcome feelings, experience spiritual support, support from work colleagues, to be unprepared and meet relatives. Conclusion: After experience death, the nurses felt that it was natural to feel grief. Sharing the grief with a work colleague was supportive. However, the nurses felt that they were not prepared for the patients’ deaths and that it was difficult to meet the relatives after a patient death. The nurses wished that they had the right tools to deal with deaths and to meet the relatives.

Ableism is based on the belief that it is better to not have a disability than to have one and that it is preferable to function in society the way nondisabled people do. In this thesis, the theory of ableism is applied to the field of special education. Two different perspectives on dis/ability are explored and how they, in turn, relate to ableism specifically in terms of autistic pupils. The medical perspective, where diagnoses are used to correct abnormalities, is set against the relational perspective, in which the environment is seen as the cause of disabilities. The thesis argues that autistic social impairment is a “double empathy problem”, rather than stemming from a more medicalized understanding of autistic impairment.  Through a systematic literature review, previous research concerning autistic pupils in special education is analyzed to explore whether it shows indications of ableism, and if so, how. The review, conducted through Swepub and ERIC, included peer-reviewed scientific articles published 2010-2020 based on research conducted in school environments with autistic pupils (ages 6-18) within special education. The thesis identifies four themes of ableism within previous research: (1) the aim of “fixing” autistic individuals; (2) viewing autistic individuals as impaired; (3) the absence of autistic agency; and (4) the use of “with autism” instead of “autistic”. All the analyzed research contained at least one of the four identified themes. As such, the analysis indicates that all examined studies contain some form of ableism, where the use of “with autism” was the most commonly found, closely followed by the goal of fixing the autistic individual. Additionally, the autistic pupils rarely had agency in the previous research, which is problematic as autistic individuals can be more difficult to interpret via observation. In turn, this affects both the reliability of the research results and the types of interventions and adaptations implemented to improve autistic pupils’ school situation. However, a few of the analyzed studies did discuss and share this view on agency. In addition, some of the previous research analyzed in this thesis also incorporated clear non-ableistic views, which shows a possible path forward for future research as well as for the design of special education programs. The thesis concludes that autistic phenomenal expertise could play a role in better understanding which adaptations are effective for autistic pupils in school.

Bakgrund: Upplevelser av nedstämdhet förekommer hos patienter som vårdas palliativt, dock uttryckte patienter att deras välmående ökade genom att upprätthålla bland annat sociala nätverk samt att delaktigheten värdesattes högt inom vården. Det uppkommer känslor som ensamhet och att patienterna uppger en förlorad självständighet samt att stora livsförändringar sker. Anhöriga upplever ångest då det är psykisk påfrestande att ha en nära som vårdas palliativt. Anhöriga styrkte betydelsen av en bra kommunikation med sjuksköterskor eftersom det bidrar till en förbättrad delaktighet till patienternas vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 14 kvalitativa artiklar baserade på sjuksköterskors upplevelser har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Utifrån analysen skapades två teman; Att uppleva meningsfullhet och När vårdandet upplevs krävande. Temana indelades vidare i sex subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att vården var krävande, särskilt kring kommunikation men även då tidsbrist rådde. Sjuksköterskor beskrev en avsaknad av kunskap och erfarenhet samt hur det kunde påverka vården. Vården bidrog till att sjuksköterskorna reflekterade över livet och döden, samt erhöll sjuksköterskorna med nya perspektiv och utveckling inom professionen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att öka kunskapen om co-teaching som ett effektivt sätt att organisera undervisningen samt arbetet med elevers stöd och anpassningar. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet gällande synen på lärandet samt ideologiskt det specialpedagogiska kritiska perspektivet. Studien berör två forskningsfrågor angående förutsättningar för fungerande co-teaching samt uppvisade konsekvenser av co-teaching. Studiens metod, systematisk litteraturstudie, har inneburit en systematisk genomgång av 27 vetenskapliga artiklar som berör co-teaching. Dessa är utförda i USA då det är ett land som har en skolverksamhet och omfattande forskning inom området. Sökstrategin PICOC har använts för att strukturera sökningen i Linköpings universitetsbiblioteks sökmotor UniSearch. Det slutgiltiga urvalet resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med metoden kvalitativ innehållshållsanalys. Resultatet visar att co-teaching är en fungerande metod för att skapa ett kvalitetshöjande arbete gällande stöd och anpassningar förutsatt att man tar hänsyn till följande förutsättningar; utbildning i metoden, teamwork, gemensam planeringstid och didaktik. Konsekvenser till följd av co-teaching har genererat i en majoritet av positiva uppfattningar hos elever, lärare och skolledning, högre lärartäthet med följden bättre stöd samt visat tendenser till högre studieresultat. Slutsatserna visar att co-teaching är värt att satsa på gällande uppdraget stöd och anpassningar, utifrån både elev- och lärarperspektiv samt långsiktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Studiens syfte är att utifrån tidigare forskning beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som innebär att forskaren söker efter litteratur inom ett specifikt område som sedan kritiskt granskas och sammanställs. Resultatet visade att talängslan uttrycks fysiskt och psykiskt. De främsta orsakerna till elevers talängslan var bristande självförtroende, prestationsångest, bristen till tid för förberedelse, ett otryggt klassrumsklimat eller betygsättning av det muntliga framförandet. Flertalet arbetssätt var aktuella för att hjälpa elever med talängslan, bland annat rollspel, positivt självprat innan ett muntligt framförande samt tid till förberedelse. Det är inte särskilt väl forskat om talängslan på en nationell nivå och därför hade mer forskning inom området varit önskvärt.

Bakgrund: äldre med depression lider i ensamhet som resultat av utebliven vård som grundas i olika faktorer. Vid utebliven vård ökar risken för suicidtankar och suicidhandlingar hos äldre med depression. När äldre insjuknar i depression förändras livet till det sämre vilket kan resultera i förminskat välbefinnande och livskvalité. Syfte: att beskriva hurvårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Metod: En beskrivasystematisk litteraturstudie som grundas i tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: i resultatet framkommer tre teman och sex subteman som visar att vid vård av äldre med depression upplevde vårdpersonal delade meningar gällande vad som tillhörde professionen. Vårdpersonal upplevde svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet samt fysisk åkomma. Vårdpersonal upplevde tidspress som riskeradeatt äldre inte fick den vård de behövde. Vårdpersonal upplevde att en god relation baserad på kommunikation och tillit samt studerande av äldres beteenden och miljö avgörande faktorersom främjade för god vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anamma omvårdnadsrollengentemot äldre med depression samt införskaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver skapa goda relationer som möjliggör för tillit, kommunikation och återhämtning för äldre med depression för att kunna bemöta det strukturerade målen för tillfriskning och symtomfrihet.