Bakgrund: Vårdplanering är grundläggande i flera områden inom vården och något somberör anhöriga, inte bara patienterna. I den palliativa vården blir det tydligt att delaktighetför flera parter så som patienten, sjuksköterskan och den anhörige är viktig och man talaräven om att närståendestöd är en av hörnstenarna för god palliativ vård. Tidigare forskningbeskriver patientens- och sjuksköterskans perspektiv på vårdplaneringen och dess process.Viktiga faktorer som patienter och sjuksköterskor belyser är tid och information för att skaparätt förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av delaktighet undervårdplanering i palliativ vård. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie där enbeskrivande syntes har tillämpats. Resultat: Två teman framträdde: Kommunikation ochsamverkan samt Utmaningar i beslutsfattande. Resultatet belyste vikten av informationsamt vad som kan påverka det svåra samtalet. Här lyfts även delaktighetens betydelse ochanhörigas upplevelse av delaktighet och vårdplaneringen. Slutsats: Betydelsen avdelaktighet i vårdplanering delas av så väl anhöriga och patienter som vårdpersonal där godkommunikation och relation ses som viktigt. Kunskapen om betydelsen av delaktighet föranhöriga i vårdplaneringen i den palliativa vården kan vara av vikt för sjuksköterskor för attkunna bidra till god vård.

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.

Bakgrund: Alla patienter har unika behov och sjuksköterskor behöver beakta detta i varjevårdmöte. Om patienter dessutom har psykisk ohälsa blir det ännu en komponent att ta hänsyn till. En kommunicerande och öppen relation är väsentlig för att kunna skapa envårdande relation. Sjuksköterskors förhållningssätt, vilja och engagemang påverkar mötet och det är sjuksköterskors ansvar att visa respekt och medkänsla. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande ansats enligt Evans (2002) där 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt innehåll analyserades. Resultat: Två teman och 5 subteman framkom i analysen. Temat Organisatoriska förutsättningar med subteman Att förhålla sigtill tid, Att förhålla sig till kunskap och Att förhålla sig till osäkerhet. Andra temat var Relationella förutsättningar där Att se det unika i varje patient och Att kommunicera med patienter var subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av den vårdande relationen samt engagemang vid bemötande mot patienter med psykisk ohälsa. Däremot beskrev de att brist på tid och kunskap hade negativ inverkan på bemötandet. Även bristande förståelse och en osäkerhet ledde till undvikande. Utan möjlighet eller egenskaper att bemöta dessa patienter på bästa möjliga sätt ledde det till ett ifrågasättande i deras profession.

Det finns idag en begränsad mängd forskning som beskriver hur patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever delaktighet och hur vi specialistsjuksköterskor bör arbeta för att öka patientens delaktighet. Patientens delaktighet är viktig för att skapa god vård, bland annat kan det innebära ökat självbestämmande, bättre behandlingsresultat och minskat lidande för patienten. Författarna valde att göra en systematisk litteraturstudie enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) och syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter upplever delaktighet inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Datainsamling gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Utifrån resultatet framträdde två teman: Vårdande relation med subteman: Ömsesidig förståelse och samverkan samt Ömsesidigt kunskapsutbyte och Ojämn maktfördelning med subteman: Att styras av regler och rutiner, Att bli nonchalerad, Otydlighet och informationsbrist samt Individuella hinder. Resultatet diskuteras utifrån möjligheter och svårigheter i att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Slutsatsen betonar vikten av att det krävs mer forskning kring hur patienter blir mer delaktiga i psykiatrisk slutenvård. Författarna anser att implementering av personcentrerad vård kan var en möjlighet till förbättring.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att återvända till det vardagliga livet, efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Bakgrund: Trots att dödssiffran i hjärtinfarkt halverats med hjälp av dagens avancerade behandlingsåtgärder, är hjärtinfarkt än idag ett folkhälsoproblem och räknas vara en av de vanligaste dödsorsaker i Sverige. Sättet vi väljer att leva kan utgöra en orsak till att insjukna i hjärtinfarkt, där exempelvis tobaksrökning samt hypertoni utgör riskfaktorer. Hjärtinfarkt är påfrestande för den drabbade och det är väsentligt att stöd och hjälp med att bearbeta händelsen kan erbjudas. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie som följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, CINAHL samt PsycINFOResultat: Resultatet var en syntes av tio kvalitativa studier som utgick ifrån första nivåns teman samt andra nivåns teman med tillhörande tredje nivåns teman. Tredje nivåns tema som uppstod, benämndes: Att blicka framåt trots nedsatt livskvalitet. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Begränsningar i det dagliga livet, oro inför framtiden, hopp inför framtiden, känsla av trygghet samt att ta steg mot förändring. Slutsats: Hjärtinfarkten hade medfört till en förändrad livsstil där individerna fick omprioritera sitt vardagliga liv. Resultatet visade att individerna var i behov av stöd för att lyckas med livsstilsförändringarna samt kunna möta rädslan och osäkerheten som hjärtinfarkten medfört. Nyckelord: Hjärtinfarkt, livskvalitet, stöd, systematisk litteraturstudie, upplevelser. / Aim: The purpose of this systematic literature review was to elucidate women and men´s experiences of returning to everyday life, after having suffered a heart attack.Background: Although the mortality of myocardial infarction has decreased by today´s advanced treatment, myocardial infarction is still a public health problem and is considered to be one of the most common causes of death in Sweden. The way we choose to live can be a leading cause to a myocardial infarction, in which for example tobacco smoking and hypertension are risk factors. Myocardial infarction can be demanding for the afflicted individual and it is essential that support and help can be provided. Method: The method was a systematic literature review that followed the SBU approach and consisted of ten qualitative studies. The databases that were selected for this study were PubMed, CINAHL and PsycINFOResult: The result was a synthesis of ten qualitative studies that consisted of first level themes and second level themes with related third level themes. The third level theme that emerged was called: Looking forward despite reduced quality of life. The result was presented from the second level themes which were: Limitations in daily life, concern for the future, hope for the future, a feeling of security and to take steps toward change.Conclusion: Myocardial infarction caused a changed lifestyle where the individuals had to reprioritize their everyday lives. The results showed that individuals were in need of support in order to succeed with lifestyle changes and be able to face the fear and uncertainty that the myocardial infarction caused. Keywords: Experiences, heart attack, support, systematic literature review, quality of life

Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

Bakgrund: Tidigare forskning redogör att patientens delaktighet har utvecklas genom årtionden, från ett paternalistiskt perspektiv till att patienten förväntas delta och fatta beslut. Patientens lagliga rätt till delaktighet styrks i Patientlagen och det är sjuksköterskans uppgift att skapa möjligheter för detta. En god vårdrelation krävs för att få kunskap och möjlighet till delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplever av delaktighet i hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes för kvalitativa artiklar. Resultat: Patienters upplevelser av delaktighet i Hälso- och sjukvård redogörs i två teman: hinder för delaktighet och möjligheter för delaktighet. För att vara delaktig krävdes det att patienten får mera kunskap och information. Slutsatser: En god vårdrelation och informationsutbyte med sjuksköterska kan skapa goda förutsättningar för att göra patienten delaktig i sin vård och behandling. Patienten upplever dock att exempelvis vårdmiljön, vårdpersonalens attityder och sjukdomen inverkar på deras möjligheter för delaktighet. / Background: Previous research explains that the patient's participation has evolved through the decades, from a paternalistic approach to the patient expected to participate and make decisions. The patient's legal right to participation is evidenced in the Swedish Patient law (Patientlagen) and it is the nurses responsibility to create opportunities for this. A good care relationship is required to enable patients to get the knowledge and opportunity to participate. Aim: to describe patients' experience of participation in health care. Method: A descriptive systematic literaturestudy of synthesis of qualitative articles. Result: Patients experiences of participation in health care is described in two themes: the obstacles to participation and opportunities for participation. To participate, the patient needs to get more knowledge and information. Conclusion: A good relationship and exchange of information with the nurse can create favorable conditions to enable patient involvement in their care and treatment. The patients experience, however, that the care environment, care staff attitudes and the disease affects the patient's opportunities for participation.

Background: Patients with mental illness is commonly present in physical healthcare for either mental illness or both mental illness and physical illness. Earlier research shows that patients feel aggrieved and discriminated against by healthcare professionals in physical healthcare due to mental illness. Patient experience that they do not receive good care, increasing the suffering. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with mental illness in physical healthcare. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis according to Evans (2002), where 14 qualitative research articles where analyzed with an inductive approach. Result: The nurses experienced patients with mental illness as a danger and as not being their responsibility. They could not meet the patients' needs and experienced a lack of knowledge to care for them. They were sceptical about these patients and described negative attitudes and prejudices against them, and that the physical healthcare environment was not suitable for those patients. Conclusion: Nurses need skills in psychiatric nursing and a broader introduction into the basic psychiatric care. These skills are necessary to provide quality care that protects patients’ privacy and dignity and reduces the stigma of patients with mental illness.

No description available.