Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ändå visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nå de uppsatta målen. Flera aspekter pekar på att motivation är en underliggande faktor och att förmågan att motivera är en av de mest grundläggande kunskaperna som en projektledare måste besitta. Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet är att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jämförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrån detta är att ta reda på vilken roll projektledaren har gällande motivationen i IT-projekt. Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affärsprocesstjänster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data från både systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer. Empiriska data har ställts mot teorier som knyter an till områdena motivation, IT-projekt och projektledare, vilka är centrala i hela uppsatsen. Resultatet av studien visar att systemutvecklare motiveras av Kompetensutveckling, Eget ansvar, Medverkan, Nöjda kunder, Arbetssätt och Förmåner. Projektledares uppfattning skiljer sig gällande vissa punkter, istället för Medverkan och Arbetssätt, menar de att Feedback och Sammanhållning är viktiga faktorer som påverkar systemutvecklares motivation. Att motivera är något som ingår i projektledarens dagliga arbete. Denne måste vara en människokännare och samtidigt ha en god kommunikationsförmåga. Projektledaren bör även ha tekniska kunskaper eller tidigare erfarenheter och kunna lösa problem eller konflikter som uppstår i projektet.  Beroende på situationen och projektets individer, måste denne konstant göra en avvägning om en coachande respektive styrande roll lämpar sig bäst, för att i slutänden kunna motivera systemutvecklare.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål.</p><p>Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet.</p><p>För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.</p>

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta. Hypotes: Examensarbetet baseras på hypotesen: ?Semantiskt brus[1] i kommunikationskanalen[2], otillräcklig negativ feedback[3] från sändare[4] och mottagare[5] och svårighet att hitta rätt nivå på samtalet med hjälp av kodning[6] och avkodning[7] ger upphov till en felaktig bild av kundens verkliga förändringsbehov[8] .? Slutsats: Alla delar ur Shannons kommunikationsmodell tillsammans med cybernetikens negativa feedback påverkar resultatet vid framtagande av kravspecifikation. Delar som både teori och respondenter tar upp är att som konsult måste denne ?kunna tala kundens språk?, hitta rätt nivå på samtalet, ge och ta negativ feedback samt undvika semantiskt brus i kommunikationskanalen. Respondenterna ger förslag på hur problem som uppstår i samband med kommunikation som rör framtagande av kravspecifikation kan lösas.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål. Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet. För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.

Bakgrund: AI, specifikt konversations-AI som OpenAI:s ChatGPT, växer snabbt i både privata och professionella sammanhang, vilket erbjuder möjligheter till kostnadsbesparingar och modernisering för företag. ChatGPT kan simulera mänskliga konversationer, vilket kan ge fördelar i flera olika industrier och kan genom samarbete mellan människa och AI potentiellt förbättra anställdas produktivitet. Det huvudsakliga forskningsproblemet är att identifiera faktorer som påverkar systemutvecklarens användning av ChatGPT och beakta dess design och implementation för att minska potentiella negativa effekter. Syfte:  Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar användares adoption ChatGPT som ett verktyg för att stödja systemutvecklare. Dessutom syftar studien till att identifiera hur ChatGPT kan hjälpa systemutvecklare i deras dagliga arbete och vilka hinder som finns för att inkorporera ChatGPT i denna kontext. Metod: Genom en fallstudieansats med kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, använder studien positivistiska och interpretivistiska paradigm. Resultat: Resultatet visar att den uppfattade förmågan hos ChatGPT att förbättra effektiviteten och generera korrekta svar påverkar avsikten att använda tekniken. Faktorer som tidsbesparing, produktivitetsförbättring och användarvänlighet gav dock inte statistiskt signifikanta resultat. Utvecklare finner ChatGPT användbart för att förenkla uppgifter och hjälpa juniora utvecklare, men det finns oro för att hantera komplexa uppgifter och säkerhetsfrågor. Slutsatser: Användarnas acceptans av ChatGPT drivs främst av den uppfattade precisionen och effektiviteten. ChatGPT kan hjälpa till med uppgifter som felsökning, kodgenerering, kodrefaktorering, kodoptimering och teknisk dokumentation, men med vissa potentiella begränsningar när det gäller hantering av alltför komplex kod. Trots detta så finns hinder för införandet i form av oro för integritet, säkerhet och brist på medvetenhet samt funktionella begränsningar. Följder: De insikter som vunnits kan indirekt gynna företag, inklusive vår affärspartner CGI, genom att bidra till beslutsfattandeprocesser relaterade till adoption och användning av ChatGPT. / Background: AI, specifically conversational AI like OpenAI's ChatGPT, is rapidly expanding in personal and professional settings, offering cost-cutting and modernization opportunities for businesses. This technology, capable of simulating human-like conversations, holds promise across various industries, potentially enhancing productivity through human-AI collaboration. The main research problem is to identify factors influencing system developers' adoption of ChatGPT, considering its design and implementation to mitigate potential negative impacts. Aim: This study aims to investigate the factors that influence user adoption of ChatGPT as a tool to support system developers. Additionally, it aims to identify how ChatGPT can aid system developers in their daily work, and challenges associated with incorporating ChatGPT in this context. Method: Using a case study approach with qualitative and quantitative data collection methods, the study employs positivist and interpretivist philosophical paradigms. Results: Results showed that the perceived ability of ChatGPT to enhance efficiency and generate accurate responses significantly impacts adoption intentions. When examining aspects related to timesaving, productivity enhancement, and user-friendliness, no statistically significant results were found. Among developers, ChatGPT is considered valuable for simplifying tasks and assisting junior developers. There are concerns regarding its capability to handle complex tasks and potential security issues. Suggestions for improvement include better integration with integrated development environments (IDEs) and enhanced accuracy. Conclusions: The findings highlight perceived accuracy and efficiency as driving factors for user adoption regarding ChatGPT. ChatGPT can support tasks like debugging, code generation, code refactoring, code optimization, and technical documentation. However, there may be some potential limitations when dealing with overly complex code. Barriers to adoption include concerns about integrity and security, lack of awareness, and functional limitations. Implications: The insights gained can indirectly benefit companies, including our business partner CGI, by guiding decision-making processes related to the effective adoption and utilization of ChatGPT.

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra. För att ta reda på detta genomförde vi fyra intervjuer med utvecklare som alla hade olika erfarenhet av agilt arbete samt utgick från en tidigare kvantitativ undersökning i ämnet. Slutsatsen av undersökning är att de agila principerna fortfarande står sig bra bland utvecklarna men att det finns ett behov av revidering. Original utformningen är dock så pass väl fungerande att behovet inte är omedelbart. Det finns flera ämnen som våra respondenter tagit upp som är viktiga att ta hänsyn till där kvalitet och dokumentation är de ämnen som står ut i mängden. I mångt och mycket överensstämmer vårt resultat med den undersökning vi utgått från vilket tyder på att den bild som förmedlas av de båda undersökningarna har en god förankring hos utvecklarna, även om det finns områden där våra resultat skiljer sig från varandra. / Agile methodology and models has a wide group of supporters among organizations and companies and is often seen as innovative. The agile methods are now 13 years and a lot has happened since then, both in our ways of working and in the technology we use. The agile methodology is based on two documents, the agile manifesto and the agile principles. The principles embodies the manifesto and in our view creates a strong connection with reality and by that a strong connection with how software is developed. To find out if the principles still are viable and used among developers and if a revision of them is needed we performed a survey based on four interviews and a previously conducted quantitative study. The conclusion of this survey is that the principles are used and works well in development projects and are well thought of by the developers but there is still a need for a revision. How this revision would look and when it should be done is hard to say, the need for it aren’t urgent because of the general support of the original principles are still strong. There are a couple of different areas that our respondents point out as important where quality and documentation stands out as the most important that organizations working agile have to focus on in their daily work. Our survey and the study we used as an inspiration ends up in mostly the same conclusions with only few differences, which we see as a confirmation that our study reflects the developers’ view.

Inom en stor del av all systemutveckling sker testerna av systemet som sista punkt innan systemet sjösätts. Testdriven utveckling är en systemutvecklingsmetod där testerna istället skrivs först och också är det som driver utvecklingen framåt. Metoden höjs till skyarna av vissa och avfärdas omedelbart som onödigt omständig av andra. Vi vill med denna uppsats undersöka hur det ser ut i verkligheten och vilka faktorer som påverkar användandet, inlärningen och inställningen till testdriven utveckling. Vi genomförde intervjuer på tre stycken Örebrobaserade organisationer och tittade utifrån ramverket method-in-action på vilka faktorer som påverkade användningen och varför. Vi fann att utvecklarna närmade sig testdriven utveckling på väldigt olika sätt och grundade sin inställning mycket beroende på tidigare erfarenhet och inlärning – oavsett hur lång eller kort den varit. Utvecklarna förväntas ofta bedriva självstudier utanför arbetstid – något som inte alltid funkar som kunskaputvecklingsform då tiden utanför jobbet ser olika ut beroende på var i livet man är. Det finns inte heller något klart program eller best-practices att följa för att lära sig metoden i någon av organisationerna. Vi såg också att det finns tekniker utanför själva metoden som utvecklare ganska omgående behöver bli bekanta med för att kunna utveckla testdrivet: dependency injection och mock.