I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med. / My research paper investigates the possibilities to use advertisement analysis to reach the goals of critical thinking stipulated in the Curricula för Swedish High schools, as well as providing students with an opportunity to develop skills to read media from a critical perspective. My fist step is to provide a theoretical framework, through investigating the meaning of and research on media literacy and defining critical thinking in a theoretical context. The next step is to define pedagogical tools that can be used when critically reading advertisements, and here i present elements of semiotic and linguistic analysis. Finally I analyze an advertisement to show how the methods can be used in a pedagogical context. The object of my paper is to explain why it is of vital importance to gain knowledge on how to critically examine media texts, and what pedagogical tools are available to teachers regarding critical thinking and reading skills.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i tidiga skolåren arbetar för att utveckla elevers förmågor att navigera i informationsflöden. Studien utgår från en forskningsöversikt av Skolforskningsinstitutet om källkritik och kritiskt tänkande. Översikten belyser diskussioner, multimedia och text som tre huvudsakliga undervisningsformer samt lärarledning, val av innehåll och stödstrukturer som aspekter lärare bör ta hänsyn till i undervisningen. Med översikten som bakgrund gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-3 för att undersöka hur och om dessa tar plats i undervisning i informationsnavigering. Studiens resultat visar att elever möter en ökande mängd information i samband med digitaliseringen och lärarna beskriver både positiva och negativa aspekter av detta. Undervisningen som sker saknar ofta struktur och är i hög grad reaktiv snarare än planerad. I samband med att undervisningen främst skedde spontant blev diskussionsbaserad undervisning dominerande och förmågan att värdera, snarare än söka och granska fokuserades främst. Studien visar att undervisningen i informationsnavigering har stråk av vad som beskrivs av Skolforskningsinstitutet (2020) vara gynnsamma undervisningsaspekter i källkritiskt tänkande. Samtidigt finns utvecklingspotential i utbildning för lärarna som kan leda till en mer strukturerad undervisning som stöttar elevers lärande i informationsnavigering.

Föreliggande examensarbete är en litteraturstudie av aktuell forskning med syfte att undersöka vilka didaktiska överväganden i undervisning kan hjälpa gymnasieelever att utveckla kritiskt tänkande i samhällskunskap. Forskningsstudier analyseras med hjälp av de didaktiska begreppen ledarskap, öppet klassrumsklimat, innehåll, elevintresse och stödstrukturer. Begreppet kritiskt tänkande undersöks i skolkontext kopplat till läroplanens förmågor. Resultat visar att lärares undervisning behöver vara basal för att fånga upp elever som har svårt att skilja på åsikt och fakta, annars är kritiskt tänkande inte möjligt. Dessutom krävs ämneskunskaper, begreppsförståelse, engagemang och intresse hos elever, lärarledd diskussionsundervisning med öppet och tillåtande samtalsklimat med hårda och mjuka stödstrukturer. Val av innehåll kan vara ett sätt att skapa intresse- och elevengagemang. Val av diskussionsämne bör ha konfliktperspektiv eftersom tydlighet i åsiktmotsättningar leder till perspektivförståelse. Förmåga till självreflektion är underskattat i kritiskt tänkande inte minst för att kunna komma förbi psykologiska mekanismer och motverka faktaresistens samt bli påverkad av konspirationsteorier.

I den övergripande strävan att främja en mångsidig personlig utveckling hos eleverna, framhäver Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, skolans åtagande att forma eleverna till "…aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarstagande individer och medborgare" (Lgr22, 2022, s.7). Denna studie ämnar utforska de variabler som påverkar elevers kreativa förmågor och dess konkreta tillämpning inom skolundervisningen. Studien utgår från lärarnas perspektiv och deras förhållningssätt till att främja elevers kreativitet samt de pedagogiska metoder som de faktiskt tillämpar för detta syfte. Resultaten tydliggör en paradox inom lärarkåren: å ena sidan visar en betydande del av lärarna en bristande medvetenhet om att begreppet kreativitet uttryckligen framhävs i läroplanens inledande delar vilket indikerar att begreppet inte har förklarats tillräckligt ingående. Å andra sidan tillämpar de olika kreativa metoder och strategier för att främja elevernas kreativa förmåga. Detta antyder att det finns en diskrepans mellan lärarnas praktiska tillämpning av kreativa metoder och deras förståelse för begreppet kreativitets betydelse i läroplanen (Lgr22, 2022). Därför understryks behovet av en djupare och bredare förklaring av kreativitetsbegreppet i läroplanen för att öka lärarnas förståelse för dess innebörd och roll i undervisningen. Detta kan bidra till en mer enhetlig och effektiv användning av kreativa pedagogiska metoder för att främja elevernas kreativa förmågor. Studien betonar således behovet av en kontinuerlig dialog och reflektion kring kreativitetens roll i skolans verksamhet, för att säkerställa att utbildningssystemet effektivt stödjer elevers kreativa utveckling och framtida möjligheter.

Multiplikation är ett av de fyra räknesätten inom matematik som elever ska utveckla kunskap och förståelse inom. Utifrån lärarens undervisning ska eleverna ges möjlighet att i slutet av årskurs 6 kunna behärska olika metoder inom multiplikation. Syftet med studien är att urskilja vilka metoder inom multiplikation som är vanligast förekommande i två stycken årskurs 5-klasser samt vilka metoder som matematikläraren för dessa klasser använder mest i genomgången av multiplikation. Syftet är även att försöka tolka olika elevers uppfattningar inom dessa metoder. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ analys utifrån en fenomenografisk ansats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de praktiska implikationerna som den senaste läroplanen Lgr11 har inneburit för förståelsen av algebra hos elever i början och mitten av grundskolan. Arbetets metoden och analysen är ett test som kan ses som en enkätundersökning som delades ut till elever i årskurs 3 och 6. Materialet samlades in under två dagar på en medelstor skola i en svensk storstad. Utifrån tidigare forskning och teorier har elevernas kunskapsnivå analyserats och kategoriserats. Det är i huvudsak ett antal utvalda testfrågor som analyserats och det är genomgående deskriptiva statistiska mått vi använt oss av. Resultaten visar att eleverna i dessa årskurser har en relativt sett god förståelse för likhetstecknet och algebra. Däremot visar resultaten vissa luckor hos eleverna som också ligger i linje med internationella studier av samma slag. Undersökningen kan visa att algebrakunskaperna befinner sig i en positiv trend men att potentiella luckor i läroplanen innebära att elever får bristande kunskaper i generaliserad aritmetik, en viktig del i förståelsen av algebra.

<p>Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.</p>

<p>Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. </p><p>Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen. Anledningen till att vissa informanter valt bort att arbeta med Sex tänkande hattar är bland annat att lektionerna tar lång tid att planera och genomföra, samt att informanterna anser sig behöva stöd från kollegor och ledning för att arbeta med modellen.</p>

Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen. Anledningen till att vissa informanter valt bort att arbeta med Sex tänkande hattar är bland annat att lektionerna tar lång tid att planera och genomföra, samt att informanterna anser sig behöva stöd från kollegor och ledning för att arbeta med modellen.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.