Syftet med denna studie är att belysa hur global en gymnasieelevs mentala karta är utifrån rådande eller historiska konflikter runt om i världen. Syftet är också att undersöka om det finns mönster mellan respondenternas mentala kartor som synliggör kunskap eller brist på kunskap inom specifika områden i världen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur ser gymnasieelevers mentala/kognitiva kartor ut utifrån historiska/rådande konflikter? Täcker elevernas mentala karta hela världen eller bara delar av den? Metoden utgår från fenomenografin och förhåller sig vetenskapligt. Fokus inom denna metod ligger i att studera uppfattningar på ett kvalitativt sätt. Syftet med fenomenografisk analys är att se hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom begreppet uppfattning är centralt både inom fenomenografi och även i denna studie så passar denna typ av metod bäst. Undersökningen riktar in sig på gymnasielever och ett kriterium för att delta i undersökningen är att man läst någon form av gymnasiekurs. Undersökningen bygger på enkäter där varje respondent ska fylla i sin egna mentala karta med länder som har en koppling till en rådande eller historisk konflikt. Mitt teoretiska ramverk utgår från grundskolans 7-9 samt gymnasiets läroplaner och de båda läroplanerna synliggörs utifrån begreppet mental karta. Vidare presenteras resultatet i en tabell där det finns en analys kring varje land som varit representativt i studien. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion och även en kortare slutsats.

Studien fokuserar på multiplikativt tänkande hos elever i årskurs 3. Multiplikativt tänkande är abstrakt (Clark & Kamii, 1996) och innebär användning av strategier för lösningar av multiplikations- och divisionsuppgifter. Syftet med studien är att undersöka hur elever använder sig av olika strategier inom multiplikativt tänkande vid multiplikation och division. Studien har inspirerats av Grounded Theory. Utifrån teorierna gjordes en semistrukturerad intervju, observationer samt en analys av data. I studien deltog åtta elever i intervjuerna och en pilotstudie inledde undersökningen. Materialet som samlades in bestod av elevernas lösningar av multiplikations- och divisionsuppgifter, anteckningar från observationer av elevernas lösningar samt ljudinspelade intervjuer. Resultatet visar att nästan alla elever använde sig av en additiv strategi i lösningar av multiplikations- och divisionsuppgifter. Det visade även att det endast var fyra av åtta elever som kunde uppvisa förståelse av ett samband mellan de två räknesätten. Resultatet visar att eleverna har olika strategier och lösningar inom multiplikativt tänkande även om de har haft samma matematikundervisning. / This study focuses on multiplicative thinking among pupils in grade 3. Multiplicative thinking is abstract (Clark & Kamii, 1996), involving applying strategies to solve multiplication and division tasks. The purpose of this study is to examine how pupils use different strategies within multiplicative thinking for multiplication and division. This study was inspired by Grounded Theory. From this theory, a number of semi-structured interviews, observations and analysis of data were made. Eight pupils participated in the interviews, after an initial pilot study. The collected material was based on the pupils' solutions of tasks in multiplication and division, notes from observations of the pupils' solutions and audiotaped interviews. The results show that almost every pupil uses an additive strategy in their solutions of multiplication and division tasks. It also show that only four out of eight pupils could show understanding 0f the connection between the two basic arithmetic operations. From the results, the pupils showed different strategies and solutions within multiplicative thinking, even though they have had the same mathematic education.

By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

När teknik får en allt större plats i vardagen är det många som har ställt sig frågan om det är lämpligt att ge teknik möjligheten att agera utifrån en etik. I detta arbete argumenterar jag för att det är lämpligt att ge datorer som tar plats i vardagen en etik, även om de ännu inte kan ses som medvetna eller etiskt ansvariga fullt ut. Den etik som är vald att argumentera utifrån är Kants pliketik, som initialt är mycket tilltalande som vald etik för datorer. Dock argumenterar jag för att även om så är fallet så är den inte lämplig. Som avslutning har jag valt att istället för att lämna förslag på annan etisk teori lyfta de frågor som kan bli aktuella i framtida dikussioner, alternativt som kommer att uppstå då när datorn får andra förutsättningar. Nyckelord: Kant, pliktetik, teknik, datorer, medveten, tänkande. / Many has asked themselves the question, now when technology gets a larger importance in everyday life, if it is necessary to give this technology the ability to act according to an ethical theory. In this paper I will say that it is a good idea to give computers that take part in everyday life an ethic, even though they are not conscious or ethically responsible to a higher degree. The choosen ethic for this paper is the deontological ethics of Kant, which initially seems very appealing as an ethic for computers. I write that even if that is the case, it is not suitable as a theory for computers. As a conclusion I have choosen to present questions that may be up for discussion later, or that will be interesting to discuss when computers work under new conditions. This paper is written in Swedish. Key words: Kant, ethics, technology, computers, consciousness, thinking.

Sammanfattning ”Nu får du tänka själv! En vetenskaplig essä om det kritiska tänkandet på förskolan.”   Denna uppsats handlar om kritiskt tänkande på förskolan och tar sin utgångspunkt i två dilemman. Det första beskriver ett reflektionsmöte där jag och mina kollegor diskuterar ett utåtagerande, men kritiskt tänkande, barn. Det andra skildrar ett boksamtal där jag inte lyckas väcka några kritiska tankar hos två av barnen i gruppen. Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån dessa dilemman undersöka mina egna föreställningar om kritiskt tänkande. Jag frågar mig vad jag menar med begreppet och belyser hur det påverkar mig som pedagog. Övriga frågeställningar handlar om vad utbildning syftar till och jag tittar närmare på läroplanens formuleringar. Jag diskuterar om kritiskt tänkande går att lära sig och undersöker även begreppet frihet och språkets betydelse.      Uppsatsens metod är essäskrivandet där jag utifrån mina berättelser reflekterar och fördjupar reflektionerna genom att koppla dem till litteratur inom pedagogik och filosofi och till förskolans läroplan. Min uppsats tar en historisk utgångspunkt i Immanuel Kants verk om pedagogik och upplysning. För att diskutera utbildning använder jag Gert Biestas pedagogiska teorier och framför allt hans uppdelning av utbildning i kvalifikation, socialisation och subjektifiering.      Min essä bekräftar reflektionens betydelse och förespråkar en aktiv diskussion kring begrepp och deras innebörder. / Abstract “Think for yourself! An essay on Critical Thinking in Preschool”   This essay focuses on critical thinking in a preschool context and begins with two self-experienced stories. The first one describes a reflection meeting between me and my colleagues where we discuss an unruly, but critical thinking, child. The other one portrays a book conversation where I fail to evoke critical thoughts in two of the children. Based on these two stories, my purpose is to investigate my own conceptions of critical thinking. I ask myself what I comprise in these conceptions and I illustrate how it affects me in my work as a preschool teacher. Furthermore, I examine the purpose of education and take a closer look at the preschool curriculum to see what sort of critical thinking it includes. I debate whether it is possible to teach critical thinking and also discuss the notion of freedom and the significance of language.      The method of this work is essay writing which means that I – through my stories – reflect and deepen those reflections by relating them to theoretical literature in pedagogy and philosophy as well as the curriculum.      My main literature has a historical perspective in the works of Immanuel Kant concerning education and enlightenment. I also use a theoretical framework from Gert Biesta, and especially his notions of the three functions of education: qualification, socialization and subjectification.       My essay confirms the importance of reflection and advocates an active discussion concerning various conceptions and their significance.

Sammanfattning   Titel: En studie om ungdomars attityd mot marknadsföring på Facebook Författare: Adam Abrahamsson och Kenan Secic Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FE1453 Omfattning: 15 högskolepoäng               Syfte: Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap kring hur marknadsföring på Facebook kan påverka ungdomar, samt vilken medvetenhet och uppfattning det finns hos denna målgrupp om marknadsföringen på Facebook. Vi är även intresserade av att titta på om det finns eventuella skillnader mellan ungdomarna utifrån perspektiven kritiskt och rationellt tänkande. Metod: För att kunna besvara vår frågeställning och uppfylla vårt syfte valde vi att samla in kvantitativ empiri genom enkätundersökning i fyra stycken olika skolor i Karlskrona kommun. Enkätundersökningen genomfördes i sjunde respektive nionde klasser eftersom dessa förväntas ha elever som är 14 respektive 16 år gamla. Totalt fick vi in 169 svar, varav 86 stycken från den yngre målgruppen och 83 stycken från den äldre målgruppen. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att vi utifrån studiens resultat och analys kan konstatera att 14 - och 16 åriga svenska ungdomar, i Karlskrona kommun, i det stora hela har en positiv attityd mot marknadsföring på Facebook. Men vi kan också observera att det finns en viss skillnad i attityd mot marknadsföring på Facebook mellan 14 - och 16 åringar beroende på vilken typ av marknadsföring det handlar om. Vi anser att denna skillnad kan bero på att åldersgrupperna befinner sig i olika stadier av den kognitiva utvecklingen, och därmed har kommit olika långt i sitt rationella och kritiska tänkande. / Abstract Title: A study on teenager’s attitude towards marketing on Facebook Authors: Adam Abrahamsson and Kenan Secic Supervisor: Anders Wrenne Department: Blekinge Institute of Technology Course: A bachelor thesis in business administration, FE1453 Scope: 15 credits                Purpose:The aim of this study is to contribute new knowledge about how marketing on Facebook can affect teenagers, as well as what awareness and understanding there is in this target group about marketing on Facebook. We are also interested in looking at whether there are any differences between the teenagers from the perspective of critical and rational thinking. Method: To be able to answer our questions and fulfill our purpose, we chose to conduct a survey in four different schools, in the district of Karlskrona. The survey was carried out in the seventh and ninth classes as these are expected to have students who are 14 and 16 years old. In total, we received 169 responses, of which 86 came from the younger target group and 83 came from the older target group. We picked schools because we considered the classrooms as a suitable environment for a survey, and a place where we can gather a large number of people from our target audience in one place. Because of the lack of resources in terms of time, all four schools where from the same district. Conclusion: The main conclusions of this study are that 14 and 16-year-old Swedish adolescents, in Karlskrona, generally have a positive attitude toward marketing on Facebook. But we can also notice that there is a difference in attitude toward marketing on Facebook between 14 and 16-year-olds depending on what kind of marketing it is. We believe that this difference may be because the age groups are at different stages of cognitive development and therefore are at different stages in their rational and critical thinking.

I dagens samhälle fungerar media som en enorm informationsspridare. Därför är det utav stor vikt att ställa sig frågan om alla grupper kommer till tals i media och därmed få lika stort handlingsutrymme? Alltför ofta använder man sig som betraktare av tv som en källa utan att för den sakens skull tänka kritiskt kring det man har sett. Som betraktare blir vi matade med vinklade perspektiv i vår vardag utan vidare reflektion. Syftet med den här studien var skapandet av ett ämnesintegrerat lektionsupplägg i ämnena bild och So. Den centrala tanken med upplägget var att det skulle öppna upp för samtal med eleverna om grupper som inte får lika mycket exponering i media som andra grupper. Denna implicita maktordning bidrar till en marginalisering och en polarisering där människans värde är beroende av rådande normer samt där individer ställs mot varandra. Under höstterminen 2016 genomförde jag en etnografisk undersökning som baserades på ett lektionsupplägg med förankring i Lgr 11, som behandlade kön, etnicitet, funktionalitet, genus och klass. Undersökningen tog avstamp ur de teoretiska perspektiven socialkonstruktionism, normkritik, postkolonialism, visuell retorik.  Insamlandet av data gjordes med hjälp av etnografiska klassrumsstudier samt a/r/tography vilket senare analyserades med hjälp av metoden diskursanalys. Resultatet av denna undersökning visade att eleverna fann det meningsfullt att jobba med normkritik samt att de ansåg att lärare borde väva in detta mer i sin undervisning istället för att introducera detta ämne under temadagar. Detta arbete består av både en skriftlig del och en gestaltande del. I den gestaltande delen så ställs de insamlade elevernas verk ut i en installation som påvisar elevernas perspektiv av de nyheter som de har fått ta del av i sin undervisning. Dessa illustationer innehåller tankar, funderingar och erfarenheter kring normer och värderingar i dagens samhälle. / In todays’ society media functions as a major source of information. Due to this fact it is important to ask ourselves the question if all groups of society have the same amount of space in media. Too often media and news are used as a validation of source without the question if it is biased information. The purpose of this examination were the creation of a lesson based on subject integration between art and society knowledge. The central thought with the lesson was to create conversations with the pupils about groups that do not have the same coverage in the news as other groups that fit into the norm. This implicit power structure contributes to a marginalisation and a polarisation where the human worth is based on norms that creates a rift among individuals. During the autumn term of 2016 I preformed an ethnographic survey that was based on a lesson anchoring the Swedish curriculum called LGR 11,  in both the subject art and in the subject society knowledge which treated both sex, gender, ethnicity, class and functionality. The survey sprang from the theoretical perspectives such as social constructionism, norm criticism, post colonialism and visual rhetoric's. I collected the data through ethnographic classroom studies and through A/r/tography which was later analysed through the method of discourse analysis. The result of this examination showed that the pupils found this topic meaningful to work with norm criticism  in their education. According to the pupils' opinion, teachers must be more capable of weaving this kind of matters into their teaching without necessarily creating special theme days that addresses norms.  My work consists of a written part and a creative, formative part where the pupils' illustrations are hung in an installation that pictures their view and experience of the news about norms in todays’ society.

Multiplikation ingår i många delar av matematiken, vilket gör att goda kunskaper och förståelse för multiplikation ses vara av betydelse för eleverna. Samtidigt ses det inte helt oproblematiskt att lära in dessa kunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka vad matematiklärare i årskurs 4–6 anser är svårt för elever att lära in vid undervisning av multiplikation samt vilka metoder och resurser dessa lärare använder för att utveckla elevernas multiplikativa tänkande. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med matematiklärare, där insamlad data sedan analyserades utifrån Lithners (2008) ramverk. Resultatet visar att det finns flera svårigheter som kan uppstå vid lärande av multiplikation, men där den främsta svårigheten för eleverna är att lära sig multiplikationstabellens utantill. Vidare visar resultatet att lärarna aktivt arbetar med att eleverna ska förstå och kunna omsätta sina kunskaper i olika sammanhang, där samtidigt vissa metoder och resurser ses vara mindre gynnsamma för utveckling av det multiplikativa tänkandet. Denna studie visar att multiplikation innefattar olika typ av kunskap, vilka är viktiga för att eleverna ska kunna utvecklas inom skolans matematik. Studien ses även bidra till kunskaper om hur undervisningen i multiplikation kan utvecklas vidare. / Multiplication is included in many parts of mathematics, which means that good knowledge and understanding of multiplication is important for students. At the same time, learning multiplication is not unproblematic. The purpose of this study is to investigate what mathematics teachers in grade 4–6 consider difficult for students to learn in the teaching of multiplication, and what methods and resources these teachers use to develop students` multiplicative thinking. The survey was conducted through qualitative interviews with mathematics teachers, where collected data was analyzed based on Lithner’s (2008) framework. The results show several difficulties that can arise when learning multiplication, but where the main difficulty for the students consists of learning the multiplication tables by rote. The results also show that the teachers actively work with the students to understand and be able to transform their knowledge into different contexts. At the same time, certain methods and resources considered to be less favorable for the development of multiplicative thinking. This study shows that multiplication involves different types of knowledge, which are important for students to be able to develop within school mathematics. The study also contributes with knowledge about how teaching in multiplication can be further developed.

Det här är en systematisk litteraturstudie i syfte att utforska hur begreppen och förmågorna källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande tas upp och arbetas med i dagens skola. Vi har här utgått från tre frågeställningar som är: Hur arbetar lärare och elever med att utveckla sin informationskompetens i grundskolan? Vilka undervisningsstrategier används i dagens skola om källkritik och kritiskt tänkande? Varför bör skolan och lärare undervisa i källkritik och kritiskt tänkande? Vi har i denna studie använt oss av databassökning och manuell sökning för att få fram ett sådant bra utbud av litteratur som möjligt. Resultatet av forskningen visade att dessa begrepp är svåra att arbeta med då de är ytterst komplexa. Lärare bör ha dessa begrepp i åtanke under all typ av undervisning som sker i skolan då det har blivit allt viktigare att vara källkritiskt och ha ett kritiskt tänkande i dagens samhälle. Det framgick även i studien att lärare och bibliotekarier anser att det är svårt att veta vems ansvar det är att lära ut om dessa begrepp/förmågor.