Lösenordshanterare har länge varit tillgängliga och det finns mycket forskning som tyder på att användningen av dem är begränsad. Deras funktionalitet hjälper användaren att generera och spara unika och starka lösenord för varje individuell inloggning. Vi utformar en enkät med hjälp av tidigare forskning och en modifierad version av teknikacceptansmodellen i syfte att undersöka demografiska variablers påverkan på användningen av lösenordshanterare. Undersökningen bedrivs genom att kvantitativ data samlas in från den digitala plattformen reddit.com. Denna data analyseras därefter med hjälp av statistiska metoder, där vi kommer fram till att det finns signifikanta skillnaderivariablernakön,geografiskplats,antalunikalösenordochdatorvana. Dessa variabler påverkade både den faktiska användningen, men också attityden till systemet. Vi diskuterar detta resultat utifrån den presenterade teorin och relaterad forskning. / Password managers have been available for a long time, and there has been a lot of research showing that these tools are not commonly used. Their functionality helps the usertobothgenerateandsaveuniqueandstrongpasswordsforeachindividualauthentication online. We conduct a quantitative investigation where we create a survey based on related research and a modified version of the Technology Acceptance Model. The dataforourquantitativeanalysisweregatheredbypublishingasurveyontheplattform Reddit.com. Thisdatawerethereafteranalysedusingstatisticalmethods,whereanumber of statistically significant differences were found. We found that gender, geographic location,amountofuniquepasswordsandcomputerprofiencyallhadsignificanteffects on either the actual system use or on the attitude towards the system. These results are evaluated by relating them to the presented theories and related research.

The main purpose of the study was to analyze whether age, gender and integrity affect the acceptance of self-driving cars. The theoretical framework TAM (Technology AcceptanceModel) is used as a starting point for acceptance where we set our variables against Perceived Usefulness and Perceived Ease of Use that are the main variables in the model. A quantitative method has been applied and a survey was used for data collection. The survey was sent to 140 students. The response rate was 82 % involving a total of 116 respondents, of which 60 were women and 53 were men, where age ranged between 18-60 years old. The results of a T-test showed that there was a correlation between gender and acceptance of self-driving cars. The remaining variables could not be linked to acceptance in our study. The conclusion that we could make from this study was that there was a correlation between gender and acceptance of self-driving cars based on the cognitive mindset that is separated between the sexes. / Det huvudsakliga syftet med studien var att analysera ifall ålder, kön och integritet påverkar acceptans av självkörande bilar. Det teoretiska ramverket TAM (Technology AcceptanceModel) används som utgångspunkt för acceptans där vi ställde våra variabler gentemot den Uppfattade Användbarheten och den Uppfattade Användarvänligheten som är huvudvariableri modellen. En kvantitativ metod har använts och där ett frågeformulär skickades till 140 studenter. Svarsfrekvensen låg på 82% där totalt 116 respondenter, varav 60 kvinnor och 53 män i åldrarna mellan 18–60. Resultatet från ett T-test visade att det fanns samband mellan kön och acceptans av självkörande bilar. Resterande variabler kunde inte kopplas till acceptans i studien. Slutsatsen vi kunde dra utifrån denna studie var att det fanns ett samband mellan kön och acceptans av självkörande bilar, baserat på det kognitiva tankesättet som skiljs åt mellan könen.

Siemens Industrial Turbomachinery AB är intresserade av att digitalisera deras arbetsprocesser. Således är syftet med denna studie att undersöka om AR presterar bättre än papper som en instruktionsmetod för operatorer på Siemens i Trollhättan. För att kunna svara på frågan "Hur väl presterar Augmented Reality (AR) teknik som instruktionsmetod till skillnad från papper för operatorer i en produktionsmiljö?", har två kvalitativa metoder tillämpats. Datainsamling skedde med hjälp av observationer och semi-strukturerade intervjuer för analys tillstudien. Vårt val av teoretiskt ramverk tillämpades inte endast för att undersöka prestanda, det användes även för undersökning av operatörernas vilja att införa AR som en instruktionsmetod. Resultaten från denna studie visar att AR presterade bättre som en instruktionsmetod och att operatörerna hade en positiv inställning vid användning av AR. Däremot, är det fortfarande oklart hur väl denna teknologi kommer att accepteras. Detta beror huvudsakligen på faktum att framtida förbättringar behöver utföras när det kommer till hårdvara och avsaknaden av skräddarsydda applikationer för operatörernas behov. / Siemens Industrial Turbomachinery AB is interested in digitizing their current work processes. Therefore, the reason for this study is to examine if AR performs better than paper as an instruction method for operators at Siemens in Trollhättan. In order to answer the question "How well does Augmented Reality (AR) technology perform compared to physical papers as an instruction method for operators in a production environment?", two qualitative methods have been applied. Data was collected by using observations and semi-structured interviews for the analysis of this study. Our choice of theoretical framework was not only applied for evaluating the performance, but also the operators' willingness to adopt AR as a form of instruction method. The findings from the results show that AR performs better as an instruction method and that the operators had a positive attitude when using AR. However, it is still unclear how well this technology will be accepted. This is mainly due to the fact that future improvements still need to be made to the hardware and the lack of customized applications for the operators' needs.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

Organizations that adopt digital innovations are facing a digital transformation, which can cause complications if not implemented in a systematic and methodical way. Due to Covid-19 organizations have had to adapt their work structure to enable personal to work from home to ensure the health of staff and customers. Covid-19 also forced organizations to accelerate their digital transformation which have led to a stressful implementation of new technology. An accelerated transformation can result in minimal effects which in turn results in failure and the organization can suffer the loss of assets, skills, and income. This case study aims to investigate how an organization in the Swedish bakery market has handled an accelerated digital transformation due to external pressure from Covid-19. Also, the study aims to investigate which relationship in the model T-O-E has the greatest impact on the organization’s technology adaptation. Seven hypotheses and one null hypothesis were generated based on theory and previous research. To answer these, a web-based quantitative survey was conducted consisting of 59 questions, measuring 18-character traits, which in turn examine five dimensions, (1) the digital transformation process, (2) individual impediments, (3) the organization’s obstacles and opportunities as well as the competence and incompetence imbedded in the organization, (4) perceived usability and user-friendliness and (5) Covid-19. The questionnaire was then analysed to find mean, standard deviation, percentage, and correlation. The result show that the company has successfully accomplished the transformation and this despite that all theory goes against this accomplishment, and sates that an accelerated digital transformation would result in failure. Furthermore, the result show that external pressures (in this case Covid-19) in T-O-E had the greatest impact on the organization's success and was the reason that the implementation succeeded without major complications. It turned out that the degree of complexity of the technology played a big role in the company's success. Because if the technology had maintained a greater degree of complexity, the company would probably not have been as successful. In conclusion, the factor Organization played a crucial role in the adoption of the technology, because the management despite a forced accelerated digital transformation managed to generate a smart leadership and an ideal culture, that caused most of the staff to experience the transformation positively. The study shows that companies do not need strategic analysis to be successful in a transformation, but on the other hand, a threefold symbiosis of technology, organization & Covid-19 is required to succeed with a forced accelerated transformation. / Organisationer som anammar digitala innovationer står inför en digital transformering, vilket kan ge upphov till komplikationer om det inte införs på ett systematiskt och metodiskt sätt. På grund av Covid-19 har organisationer fått anpassa sin organisation till arbeta hemifrån, för att säkerställa personalens och kunders hälsa. Detta har lett till att organisationer stressar med transformeringen vilket kan leda till att effekten blir minimal, som i sin tur resulterar i ett misslyckande och organisationen går miste om tillgångar, kompetens och intäkter. Denna studie syftar till att undersöka hur en organisation inom den svenska bagerimarknaden har hanterat en accelererad digital transformering på grund externa påtryckningar från Covid-19 och till att undersöka vilket förhållande i modellen T-O-E (technology-organization-environment) som har störst inverkan på organisationens framgång i transformationen. För att uppnå syftet skapades sju hypoteser och en nollhypotes utifrån teori och tidigare forskning. För att besvara dessa hypoteser och samla in data genomfördes en webbaserad kvantitativ enkät som bestod av 59 frågor, som mäter 18 karaktärsdrag, som i sin tur undersöker fem dimensioner, (1) den digitala transformeringsprocessen, (2) individuella mot-och medgångar, (3) organisationens hinder och möjligheter samt kompetens och inkompetens, (4) upplevd användbarhet och användarvänlighet och (5) Covid-19. Sedan analyserades enkäten för att hitta medelvärden, standardavvikelser, procentsatser och samvariationer. Resultatet visar att företaget har på ett framgångsrikt sätt lyckats med transformeringen och detta trots att all teori tyder på att en accelererad digital transformering inte skulle uppnå önskvärda resultat. Vidare visar resultatet att externa påtryckningar (i detta fall Covid-19) i T-O-E hade störst inverkan på organisationens framgång och medförde att implementeringen genomfördes utan större komplikationer. Det visade sig att teknikens grad av komplexitet spelade en stor roll i företagets framgång. Detta eftersom om tekniken hade erhållit en större grad av komplexitet hade troligen företaget inte varit lika framgångsrikt. Avslutningsvis spelade faktorn organisation en avgörande roll i adoptionen av tekniken, eftersom ledningen trots en påtvingad accelererad digital transformering lyckades generera ett smart ledarskap och en idealisk kultur som medförde att majoriteten av personalen upplevde transformeringen positiv. Studien visar att företag inte behöver strategiska analyser för att vara framgångsrika i en transformering men däremot krävs det en trefaldig symbios av teknologi, organisation & Covid-19 för att lyckas med en påtvingad accelererad transformering.

El presente estudio se basa en la investigación, realizada por los autores, denominada “Increasing e-government adoption by emphasizing environmental sustainability: an extended case study in Peru” [42] que constó de lo siguiente: Análisis y propósito de la investigación: Se tiene como propósito el analizar y comprender la intensión de uso del Gobierno Electrónico por parte de los ciudadanos mediante la consideración de un valor público, específicamente la Sostenibilidad Ambiental, como principal influenciador. En la actualidad existen bajas tasas de adopción de este tipo de sistemas por parte de la población, lo que permite que se puedan aprovechar al máximo los beneficios de su correcta implementación y uso. Diseño/Metodología/Aproximación: Mediante un caso de estudio en Perú, se diseñó una extensión del Modelo de Aceptación Tecnológica (TAM) considerando un Valor Público como variable independiente: Sostenibilidad Ambiental. Se elaboró e implementó una encuesta de 18 elementos a ciudadanos expuestos previamente al Gobierno Electrónico de Lima, Perú, para recolectar la data necesaria para validar la propuesta e hipótesis mediante el modelado de ecuaciones estructurales (SEM). Resultados: Los resultados confirmaron de manera positiva las hipótesis planteadas mediante el análisis estadístico. Esto debe ser considerado por las autoridades y administradores de iniciativas gubernamentales para aumentar la adopción de este tipo de servicios entre los ciudadanos. Principal conclusión: Se demostró que los ciudadanos son influidos de manera positiva por el Valor Público Sostenibilidad Ambiental para adoptar al Gobierno Electrónico. / This study is based on the research developed by the authors called “Increasing e-government adoption by emphasizing environmental sustainability: an extended case study in Peru” [42] which consisted of the following: Analysis and purpose of the research: The purpose of this study is to analyze and understand the intention of using Electronic Government by citizens through the consideration of a public value, specifically Environmental Sustainability, as the main influencer. Currently, there are low rates of adoption of this type of systems by the population, which allows the benefits of its correct implementation and use to be maximized. Design/Methodology/Approach: Through a case study in Peru, an extension of the Technology Acceptance Model (TAM) was designed considering a Public Value as an independent variable: Environmental Sustainability. A survey of 18 elements was prepared and implemented among citizens previously exposed to the Electronic Government of Lima, Peru, to collect the data necessary to validate the proposal and hypothesis through the modeling of structural equations (SEM). Results: The results positively confirmed the hypotheses raised by statistical analysis. This should be considered by the authorities and administrators of government initiatives to increase the adoption of this type of services among citizens. Main conclusion: It was shown that citizens are positively influenced by Public Value Environmental Sustainability to adopt Electronic Government. / Tesis

Robotic Process Automation(RPA) är en mjukvaruteknik som används för att automatisera monotona och repetitiva processer. Denna teknik används på många håll, både inom privat- och offentlig sektor, och inom många olika områden. Sedan RPA-tekniken introducerades har utvecklingen gått framåt i rask takt, bland annat hos Sveriges kommuner. År 2017 infördes en lag som godkänner offentliga organisationer att automatisera sina beslutsstöd vilket ledde till att bland annat Trelleborg kommun införde automatiserade beslutsstöd inom socialförvaltningens process med ekonomiskt bistånd. Tidigare har socialförvaltningar utfört beslutsstödsprocesser manuellt men med den nya lagstiftningen har allt fler socialförvaltningar börjat med automation. Kommuner som börjat använda RPA har till viss del fått kritik kring frågan om RPA är lämpad för ärenden som involverar en subjektiv bedömning. I denna studie undersöks användningen av RPA i kommuner, och mer specifikt fokuserar den på två frågor; Hur använder kommunerna i Sverige för närvarande RPA? Vilken attityd har användare till användning av RPA i processen för ekonomiskt bistånd? Studien genomfördes genom att intervjua IT-specialister i utvalda kommuner med hjälp av kvalitativa metoder för datainsamling och dataanalys. Resultaten analyserades utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model, TAM. Av resultaten drogs slutsatsen att RPA är ett utforskat område för samtliga kommuner, men beroende på kommun så har RPA implementerats i varierande omfattning. Automatiserade beslutsstöd är på gång i flera kommuner men den nya lagen upplevs till viss del svårtolkad. Många av de anställda ser RPA som ett positivt tillägg till arbetet och välkomnar tekniken. / Robotic Process Automation (RPA) is a software technology used to automate monotonous and repetitive processes. This technology is used in many places, both in the private and public sectors, and in different applications. Since the introduction, the RPA technology has been developed rapidly in e.g. Sweden's municipalities. In 2017, a law was passed that allows public organizations to automate their decision support. This led, e.g., to that the Trelleborg municipality introduced automated decision support within the social-administration financial-aid process. In the past, social services have carried out decision support processes manually, but with the new legislation, more and more social administrations have started to use automation. Municipalities that have started to use RPA, have been criticized regarding the suitability of RPA as a tool for subjective assessments. In this study, the use of RPA in municipalities is investigated, and more specifically it focuses on two questions; How do the municipalities in Sweden currently work with RPA? What is the attitude of users to the use of RPA in the process of financial-aid? The study was carried out by interviewing IT-specialists in a selected number of municipalities by using a qualitative method for data collection and data analysis. The results were analyzed based on the theoretical framework called Technology Acceptance Model, TAM. From the results it was concluded that RPA is a technique that is or has been considered in all the actual municipalities, but has been implemented, so far, to various extent. Automated decision support is underway in several municipalities, but the new law is somewhat difficult to interpret, which reduces the implementation rate. However, many of the employees see RPA as a positive addition to the work and welcome the technology.

Bitcoin är en teknologi som har blivit allt mer etablerad i det svenska samhället. Trots att så pass många känner till teknologin är det fortfarande väldigt få som använder den. Denna studie ämnar undersöka vad som påverkar det svenska folkets acceptans av Bitcoin med hjälp av det teoretiska ramverket TAM, samt med tillägg för finansiell risk och med ett fokus på demografiska variablers (externa faktorers) påverkan på acceptansen. En kvantitativ surveyundersökning genomfördes genom en webbenkät, där totalt 204 respondenter deltog. Resultaten från enkäten analyserades med hjälp av dataanalysmetoden PLS-SEM vilket visade att upplevd användarnytta hade en signifikant positiv påverkan på en individs attityd mot Bitcoin. Vidare visade studien en signifikant positiv koppling mellan den upplevda användarvänligheten och den upplevda nyttan av Bitcoin. Dock fann studien att de testade externa faktorerna samt att tillägget av finansiell risk inte hade någon signifikant påverkan på resultatet. / Bitcoin is a technology that has become increasingly established in Swedish society. Despite the fact that so many people know about the technology, very few actually use it. This study aims to investigate what affects the Swedish people's acceptance of Bitcoin using the theoretical framework TAM, as well as with additions for financial risk and with a focus on the influence of demographic variables (external factors) on acceptance. A quantitative survey was conducted using a web survey, in which a total of 204 respondents participated. The results from the survey were analyzed using the data analysis method PLS-SEM, which showed that perceived usefulness had a significant positive impact on an individual's attitude towards Bitcoin. Furthermore, the study showed a significant positive link between an individual's perceived ease of use and their perceived usefulness of Bitcoin. However, the study found that the tested external factors and that the addition of financial risk had no significant impact on the result.

Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda. / The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.

Abstract In recent years, the interest and development of artificial intelligence has been extensive, and society is in the middle of the Fourth Industrial Revolution. Given the changes that have occurred, an interest to examine how this has affected the role of the controller arises, considering it is tasks as theirs that AI is now competing with. Therefore, the purpose of this study is to understand how AI is integrated into the role of the controller and how the surrounding environment influences AI-usage in this context. Hereby, the dynamic relationship between AI, practitioners, and the surrounding environment is considered by examining how technological advancements and human attitudes influence the use of AI.  The study was conducted with a qualitative approach, where eleven respondents were interviewed in semi-structured interviews. The two selection groups consisted of actors within ERP systems and controllers. The collected data was analyzed through coding, identifying the following main themes: development, business and economic consequences, tasks, competence and attitude. The analysis of the empirical data was based on an integration of existing research along with the Technology Acceptance Model (TAM) and the theory of professions. The impact of AI was not equally prominent for everyone; however, where it had influence, AI was used as an assistant, working together with the controller to fulfill tasks. Furthermore, an indication of a shift in competence requirements was observed, where technical competence gained increased significance. Additionally, users' knowledge and perception of AI-tools influenced their attitude, with a lack of understanding leading to fear, while deeper understanding and positive experiences promoted acceptance. Consequently, attitude indicated significance for actual AI-usage. However, barriers such as unclear regulations, ethical and social considerations, and technical limitations were identified, requiring reflection for successful integration of AI within the accounting industry. In summary, AI works as a complement to the controller, depending on user attitude and the influence of external factors, which may have a limiting effect. / Sammanfattning Under de senaste åren har intresset och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) varit explosivartad och samhället befinner sig mitt i den fjärde industriella revolutionen. Med grund i den förändring som skett är det av intresse att studera hur detta fått effekt på rollen som controller, då det är uppgifter som deras som AI konkurrerar med. Syftet med studien är därför att förstå hur AI integreras med rollen som controller samt hur den omgivande miljön har inflytande på AI-användningen i denna kontext. Härigenom beaktas den dynamiska relationen mellan AI, yrkesutövare och den omgivande miljön genom att undersöka hur tekniska framsteg och mänskliga förhållningssätt har inflytande på AI- användningen.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där elva respondenter intervjuades i semistrukturerade intervjuer. De två urvalsgrupperna bestod av aktörer inom affärssystem och controllers. Insamlade data analyserades genom kodning där följande huvudteman identifierades: utveckling, affärsmässiga och ekonomiska konsekvenser, arbetsuppgifter, kompetens och inställning. Analysen av empirin baserades på en integrering av existerande forskning tillsammans med de teoretiska modellerna Technology Acceptance Model (TAM) och professionsteori. Av analysen framkom att effekten av AI inte är lika framträdande för alla respondenter, där den däremot fått inflytande nyttjas AI som en assistent vilken tillsammans med controllern kan fullfölja arbetsuppgifterna. Vidare kunde även en indikation på skiftning i kompetenskravet observeras där den tekniska kompetensen fått ökad vikt. Även användarnas kunskap och uppfattning om AI-verktyg har inflytande över inställningen, där bristande förståelse kan leda till rädsla, medan en djupare förståelse och positiv upplevelse kan främja acceptans. Inställningen indikerar därefter få betydelse för den faktiska AI-användningen. Däremot identifieras hinder som otydlig reglering, etiska och samhälleliga hänsynstaganden samt tekniska begränsningar, vilka kräver beaktning för en lyckad integration av AI inom redovisningsbranschen. Sammanfattningsvis fungerar AI som ett komplement åt controllern, dock beroende av användarens inställning samt influensen av externa faktorer vilka kan ha en begränsande effekt.