Due to the pervasiveness of technology, the role and preparation of teachers as they strategically use technology for teaching mathematics needs to be examined. Technological pedagogical content knowledge (TPACK) is a framework for knowledge as teachers develop meaningful learning experiences for their students while integrating strategic use of technology (Mishra & Koehler, 2006). The purpose of this study was to develop a survey for measuring mathematics teachers’ Mathematical Technological Pedagogical Content Knowledge (M-TPACK). The survey measures the domains of mathematics content, pedagogy and technology. This mixed methods study first examined middle school mathematics teachers’ TPACK through the use of an existing survey (Schmidt et al., 2009). Interviews were conducted to determine the availability and use of technology in middle school mathematics classrooms, and teachers’ strategic use of available technology for mathematics instruction. Finally, a survey measuring M-TPACK was developed to specifically measure teachers’ mathematical TPACK. Grandegenett (2008) asks for more concentration on helping teachers to imagine “possibilities” for using various approaches and strategies for integrating technology in mathematics instruction. This study presents important findings and supports the need for mathematics teachers’ professional development to reconceptualize the role of technology in mathematics instruction. By using the developed M-TPACK Survey, teacher educators and administers can use information about teachers’ knowledge and beliefs concerning technology to enhance teacher education programs and plan professional development. The survey developed from this study can be used for stakeholders as they determine the needs of mathematics teachers, move the concept of TPACK beyond theory and toward practice, and move toward offering appropriate technology experiences to enhance strategic mathematics instruction.

Today there is a large consensus about the importance of Swedish schools providingconditions enabling students to develop the ability to manage and learn through information technologies (IT). The goal of this study was to describe and examine how national education goals for the use of IT transformed into municipal IT-strategies for the school. A content analysis was conducted of thirty-eight municipal IT-strategies collected from Swedish municipal websites on the Internet. The content in the municipal IT-strategies was compared with the content in both the Swedish education act and the national curriculum. The results showed that the content in the Swedish education act and the national curriculum in fact was translated into municipal IT strategies, but that the range of strategies concerning technology, pedagogy and content in relation to IT was broad. In several of the IT-strategies, aspects of technology and pedagogy were clearly expressed while links to content was given a limited attention.

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares kunskaper i relation till användningen av IKT i undervisningen, samt tillföra insikt om hur lärares kunskaper om IKT relaterar till deras förståelse för att integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Forskningsfrågorna som ställdes var: Hur anger lärare att de använder IKT i matematikundervisningen? Vad uttrycker lärarna att det har för motiv till användningen av IKT inom matematikundervisningen? Vilka olika kunskaperområden gestaltar sig i lärarnas berättelser? Empiri har samlats in med kvalitativa intervjuer där sex lärare från olika skolor deltog som informanter. Det teoretiska ramverket TPACK har använts för att analysera lärarnas kunskaper och ge insikt om hur deras kunskaper redogör för deras förståelse om integrering av digitala verktyg. Resultatet visar att lärare använder sig av digitala verktyg för att stödja den formativa bedömningen och för att skapa bättre villkor för lärande. Det framkommer även att lärarnas teknologiska kunskaper påverkas till stor grad av organisatoriska faktorer, eftersom lärarna upplever brist på tid att lära sig mer om hur digitala verktyg kan och bör integreras, samt att de uttrycker att fortbildning saknas.

Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.

Samhället digitaliseras och skolan möter de kommande behoven på arbetsmarknaden genom att införa programmering och ett större fokus på digital kompetens i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad (2017). Programmering kan beskrivas på olika sätt, exempelvis som att ge instruktioner till ett föremål som ska utföra en uppgift. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger på lågstadiet ser på programmering i undervisningen. Studiens metod är kvantitativ och enkät som redskap har använts. Sammanlagt delades 127 enkäter ut till pedagoger som arbetar på lågstadiet och av dessa samlades 89 enkäter in. Insamlad data fördes sedan in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studiens teoretiska ramverk är en teoretisk modell som heter TPACK (technology, pedagogy och content knowledge). Studien visar att pedagoger var positiva till användningen av programmering i undervisningen och alla hade tillgång till digitala verktyg. Det var 42 % av pedagogerna i undersökningen som använde programmering i sin undervisning idag och av dessa hade majoriteten fått någon form av kompetensutbildning i programmering. 70 % av pedagogerna upplevde att de hade brist på kunskap i programmering och det är också den vanligaste anledningen till varför programmering inte används i undervisningen. Pedagogerna ansåg att programmering delvis handlar om att följa instruktioner och att utveckla ett logiskt tänkande.

Studiens syfte var att med hjälp av det teoretiska ramverket TPACK,  undersöka hur lärare verksamma i grundskolans tidigare årskurser, uttrycker IKT-användningen i sin matematikundervisning. Forskningsfrågorna är som följer: Vilka didaktiska val beskriver lärarna som viktiga vid användning av IKT i undervisningen? Vilka följder beskriver lärarna att användandet av IKT får för ämnet matematik? Hur beskriver lärarna sin tekniska kunskap inom ramen för skolans organisation? Det empiriska underlaget har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta grundskolelärare som bedriver matematikundervisning i sina klassrum. De responderande lärarna är verksamma på tre olika skolor belägna i västra Sverige. Resultatet visar att lärare kan identifiera flera fördelar med användandet av digitala verktyg, men att de ser begränsningar i användandet kopplat till vilket område de jobbar med inom matematiken och hur mycket kunskap de har om verktygen. En slutsats som vi kan dra av detta är att lärare behöver ett eget intresse av att integrera de digitala verktygen i sin undervisning och tillgodogöra sig ny kunskap på egen hand då skolans fortbildning ofta inte är tillräcklig. Ett förslag på framtida forskning är därför att undersöka hur framtida fortbildning inom IKT kan utformas.

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått under lång tid och med åtskilliga beslutfrån myndigheter och beslutande politiska församlingar. Detta utvecklingsarbete är ett försökatt i en skola, som nyligen genomfört en satsning med en Chromebook till varje elev,implementera en användning av digital teknik i ämnet religionskunskap. Syftet är att utforskaelevers kompetenser och strategier för en digital teknikanvändning samt stödja och utvecklaelvernas användning av dessa för att, i en skola med begränsad erfarenhet av digitala resurser,tillämpa och integrera dem i lärandet inom religionskunskap för ett djupare och rikarelärande. I utvecklingsarbetet kartläggs den digitala kompetensen hos eleverna i två klassersom också får arbeta med digital teknik i grupparbete och enskilt. Utvecklingsarbetet visar atteleverna har hög digital kompetens ifråga om kommunikation, om att söka information,kompletterande perspektiv och samarbete med varandra. Lärarens utmaning handlar om attfölja med i utvecklingen och uppdatera sin digitala kompetens så att den i någon mening kanmatcha elevernas för att skapa dialog och underlätta också den muntliga kommunikationen.Genom TPACK-modellens sätt att se på digital kompetens framgår det att digital kompetens isig inte är det samma som didaktisk kompetens med digital teknik som stöd.

Bakgrund och problemformulering: Ett allt mer digitaliserat samhälle har påverkat skolan att arbeta mer med digitala verktyg även i undervisningen. Men det är inte alltid så enkelt att implementera ett digitalt arbetssätt. Det krävs att lärare är förtrogna med verktygen och kan använda dem på ett sätt som gynnar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare använder digitala hjälpmedel för att främja elevers skrivutveckling. Metod: Insamlingsmetod av empiri för studien har skett genom intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultat: Resultatet visar på att de verksamma lärarna använder sig mycket av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna använder digitala hjälpmedel för att motivera eleverna att skriva digitala texter på olika sätt beroende på vart eleverna befinner sig i sin skrivutveckling. Digitala hjälpmedel ger eleverna möjlighet att använda sig av olika appar och program som är konstruerade för att främja deras skrivutveckling. Med hjälp av digitala hjälpmedel, kan lärare i större utsträckning arbeta för att skapa en mer individanpassad undervisning som gynnar varje enskild elevs lärande. Eleverna behöver även ett tydligt undervisningssyfte vid användning av digitala hjälpmedel vilket kan påverkas av elevernas mognadsgrad. Slutsatser: En slutsats som dras från arbetet är att lärarna låter elever i alla årskurser arbeta mycket självständigt med digitala hjälpmedel.

Den nationella IT-strategin har uppmanat lärare att utveckla sin adekvata digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad lärare tänker om sitt arbete med att genomföra den reviderade läroplanen med avseende på att uppnå en adekvat digital kompetens och att kunna använda lämpliga digitala verktyg. Litteraturen tas upp i fyra avsnitt med stöd av tidigare forskning som presenterar lärarens roll att utveckla sin undervisningspraktik med användning av digital teknik som pedagogisk utrustning. Det teoriramverk som används, TPACK, står för Technological Pedagogical and Content Knowledge, vilket i svensk översättning står för teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Den kvalitativa intervjun är den metod som används och som genomförs genom besök med ett strukturerat intervjuformulär på den skola som valts, vuxenutbildningen. För att göra forskningsintervjuerna samarbetas med rektor för att låta denne se forskningsfrågorna som ska besvaras av lärarna. I resultatet framkommer om hur lärare utvecklar en digital kompetens och om det finns de som börjat använda digitala verktyg på olika rätt sätt i undervisningen. Vidare visar det vilket engagemang som finns för lärare att börja praktisera en digital kompetens i en digitaliserad skola. Diskussionen lyfter fram att samarbete, fortbildning och självstudier är olika metoder som de tillfrågade lärarna ser som viktiga för att utveckla sin digitala kompetens. Genom TPACK-ramverket som används identifieras vilka komponenter av kompetens som utvecklas och om hur lärare kan förbättra sin undervisningspraktik med digitala verktyg i skolans arbete.