The purpose of this study was to determine the impact of educational technology integration on school-based agricultural education (SBAE) teacher self-efficacy. In-service SBAE teachers from four upper middle-western states were surveyed to assess their current teacher self-efficacy in terms of educational technology in their classroom and curriculum. According to the findings of this study, SBAE teachers are using educational technology in their classroom and curriculum daily and are only slightly confident in their ability to do so. It is recommended that teachers participate in professional development which is focused on not only how to use educational technology, but also on how to teach agriculture content using the educational technology specific to their 1:1 issued device.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens?   I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

Digitala verktyg blir alltmer synliga i klassrummen, med kursplaner och styrdokument som uppdateras regelbundet med hänsyn till den digitala värld vi bor i. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares implementering av och uppfattning på olika digitala verktyg. Resultaten baseras på 8 intervjuer med matematiklärare på gymnasiet. Efter analys av den information lärarna gav oss så fann vi att implementeringen varierade beroende på vilket digitalt verktyg, där dynamiska matematikprogram var mest använt medan presentationsprogram sällan användes. Mindre än hälften av lärarna använde Interaktiva whiteboards. Lärarna i denna studie ansåg att det är hur man använder ett digitalt verktyg som påverkar hur effektivt det är. Det fanns många faktorer som påverkade användningen av digitala verktyg; enkelhet i användning, förståelighet och ekonomi. Majoriteten av lärarna var ganska lika i sin implementering och uppfattning men det fanns avvikelser.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för hur matematiklärare anser att införandet av digitala läroböcker har påverkat deras arbetsmiljö. I detta arbete kommer det även att undersökas hur införandet av digitala läroböcker i skolämnet matematik har påverkat elevernas lärande. Underlaget för analysen är fem lärare på olika skolor som undervisar matematik på gymnasienivå i södra Skåne. Jag använder mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att undersöka detta använder jag TPACK- modellen, teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap, (Mishra &Koehler, 2006) som ett teoretiskt ramverk. Den insamlade data analyserad baserat på Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultatet av studien visar på att de flesta lärarna är positiva till införandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen och de anser att digitala läroböcker gynnar elevernas lärande och sparar lärarnas tid. Vidare visar studien i enlighet med tidigare forskning på lärarnas behov av att utveckla deras teknologiska kompetens och få utbildning och stöd på hur teknologin kan användas i undervisning utifrån ämnesmässiga och pedagogiska aspekter.

La escucha musical activa entra en las nuevas estrategias de formación musical con TIC que sirven de pieza clave en el proceso evolutivo de los musicogramas que al adaptándose al ámbito de gamificación y al modelo TPACK permiten dar un paso más en el proceso de renovación y mejora de la escucha musical activa hacia la escucha musical interactiva. El diseño de una web 2.0, instalada en el servidor de la UA, nos permiten interactuar con alumnos de primaria y secundaria mediante un juego basado en un musicograma sobre El elefante del Carnaval de los animales de Camille Saint Saëns, este recurso nos brinda la oportunidad de tener una experiencia educativa digital donde el tradicional musicograma de papel y el rol de maestro es transformado dentro de la lógica de los videojuegos. Los resultados de la experiencia nos indican que 3 de cada 4 alumnos están a favor del uso de recursos como este. La gamificación aplicada a actividades musicales interactivas afecta positivamente a la motivación e implicación del alumnado de primaria y secundaria por ello la audición musical interactiva evolucionará en un futuro no muy lejano con todos los elementos mediadores de la música; cuerpo, voz e instrumentos.

Denna studie behandlar lärares upplevelser av elevers användning av digitala verktyg i svenskundervisningen. För att skapa en uppfattning angående detta fenomen intervjuades sex lärare verksamma i åk F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Kategorisering av indikatorer på lärares upplevelser skapades utefter den tillämpade teorin TPACK inför intervjutillfället, och tillförde därav ett ramverk för dess utformning. Den insamlade empirin visar att lärarna har flera liknande upplevelser men även upplevelser som skiljer sig åt. Genom tematisk analys av empirin utifrån den tillämpade TPACK-modellen ses lärares upplevelser av digitala verktyg korrelera med deras tekniska-, pedagogiska-, och ämneskunskaper. Av analysen framkommer en bild av hur de olika upplevelserna av kunskapsområden inom TPACK, resulterar i en viss utsträckning av tillämpning av digitala verktyg inom svenskämnet. Lärarnas tekniska kunskaper spelar en viss roll i hur lärare tillämpar digitala verktyg och relaterar dessa till relevant ämnesinnehåll. De tillfällen som lärarna anser att användning av digitala verktyg är fördelaktig inom svenskundervisningen, är framförallt vid isolerad färdighetsträning samt vid behov av stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet indikerar även att lärares pedagogiska övertygelse är av störst betydelse i fråga om hur och i vilken utsträckning digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen.

Mot bakgrund av en kommande kursplanerevidering i ämnet engelska, var syftet med denna studie att belysa hur fyra mellanstadielärare uppfattar punkten "Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital", som står den reviderade kursplanens centrala innehåll. Digital interaktion är ett nytt innehåll i engelskämnets kursplan. Utifrån en fenomenografisk metod­ansats och genom kvalitativa intervjuer, var intresset därför att identifiera lärarnas uppfattningar om punkten, hur deras uppfattningar skiljer sig samt om det var möjligt att dra några slutsatser av den analyserade datan. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar genomsyrades av att implement­ering av digital interaktion i engelskundervisning innebär en utmaning för både lärare och elever. Tre av fyra lärare kände en osäkerhet kring hur punkten skulle tolkas och att tolkningsutrymmet är för stort samt att de behöver kompetensutveckling gällande bedömning av digital interaktion. De upplevde också att elevernas varierade digitala kompetens och språkliga förmågor kommer att medföra att vissa elever kommer att få dubbla utmaningar. Två av lärarna uttryckte också en oro för att engelskundervisningen inte kommer att bli likvärdig. Den slutsats som dras är att lärare inte ges tillräckligt stöd från Skolverket gällande just denna specifika revidering och att Europas gemensamma referensram för språk (GERS) samt TPACK-modellen, som är framtagen för att främja produktiv och meningsfull undervisning med digital teknik, kan utgöra ett alternativt stöd i lärares implementeringsarbete.

This study sheds light on and analyzes previous research on the conditions for math teachers to develop their digital competence (DC). This is to be able to work with digital mathematical learning resources. The study is a systematic literature study in which the underlying factors to math teachers' DC development are reported, and which competence-enhancing initiatives can be identified in previous research. The results show how different factors come into play to enable math teachers' DC development. Our most important results are first that there are functioning framework factors such as regulatory documents, a functioning digital structure and IT-support. Another of our most important results is the school management's importance in enabling the math teachers' DC development. Our results also show that the attitude of teachers linked to DC development is another significant factor. Finally, the results have revealed various educational alternatives where collegial learning is often highlighted as a factor for DC development, and that there are many different educational initiatives that math teachers can participate in. In the development of DC, time is a factor that constantly reappears in the results. The math teachers' DC development must be given time but also allowed to take time to develop. The results have been analyzed with Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) to illustrate the complexity of integrating digital learning resources into teaching. In summary, it appears in our study that there are many different factors that come into play together if teachers are to be able to satisfy a good DC development. Another factor that has emerged in the study is that the educational efforts are difficult to link to the subject knowledge and pedagogy in the teachers' teaching. Teachers find it difficult to absorb the training efforts and IT-support because they do not meet the right needs and do not maintain the right level.