<p>Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ”i alla avseenden tydlig” metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde. Uppsatsen behandlar problemområdet inom den maritima arenan på taktisk nivå. Syftet är att undersöka IPB-metodens genomförande och innehåll då den genomförs för att tillgodose ett ytstridsförbands taktiska underrättelsebehov. Uppsatsens frågeställningar söker svar på hur den maritima arenan respektive sjökrigföring generellt påverkar innehållet i, samt genomförandet av, IPB-metoden.</p><p>Studiens teoretiska grund utgörs av IPB-metoden, vilken främst används till att strukturera undersökningen. Uppsatsen genomförs med kvalitativ innehållsanalys av svensk marin doktrin, reglementen, handböcker samt modern litteratur om sjökrigföring på taktisk nivå. Dessa källor skall ge perspektiv på IPB-metoden och dess respektive steg.</p><p>En allmängiltig grundsats gällande sjökrigföring är att den som anfaller effektivt först vinner striden. Uppsatsen har funnit att IPB-metoden, vilken syftar till bedömning av motståndarens farligaste respektive troligaste handlingsvägar, speglar detta axiom bristfälligt. Om IPB, då den genomförs i en marin kontext, istället koncentreras mot den duellsituation som är karaktäristisk för sjökrigföring, skapas ett beslutsunderlag som bättre överensstämmer med vad litteraturen förordar. En sådan förändring i fokus för IPB förändrar hela metoden i grunden.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the use of the NATO method known as Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB), since the Swedish Armed Forces Headquarters in 2004 decided that interoperability with NATO methods is of high priority.</p><p>Combat on the ground, in the air and at sea is characterized by different factors. This circumstance is however not very clear in the Swedish interpretation of IPB. This shortcoming constitutes the problem that this study has looked into. IPB will be examined from a naval point of view at a tactical level. The question that has been asked is how naval tactical combat and the maritime environment influence the use of IPB.</p><p>The study uses the IPB-method itself as theoretical framework. Swedish doctrine, naval regulations and handbooks as well as modern literature on naval combat have been analysed in order to give perspectives on IPB. </p><p>It is common knowledge today that the essence of success in naval combat at a tactical level is to <em>attack effectively first</em>. The main conclusion is, however, that IPB, which focuses on estimates of the adversary’s courses of action, reflects this maxim poorly. The results of the study show that the intelligence output would be more adequate if IPB, when used in a naval tactical context, was concentrated on an analysis of the duel between ships.</p>

<p>I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen. Ytstridskrafterna skulle i händelse av krig vara beredda att möta en starkare motståndares landstigningsoperationer. Denna uppsats undersöker vissa områden av den taktiska utvecklingen som skedde under denna period. Detta görs genom en textanalys av litteratur på ämnet. Analysen behandlar områden som hotbild, teknik samt egna sjöstridskrafter, organisation samt uppgifter. Slutsatser som dragits är bl.a. tekniken utvecklades i snabb takt och spelade stor roll. Hotbilden var viktig vid utformandet av egen doktrin och strategi vilket ledde till förändringar inom taktiken. Egna sjöstridskrafters utveckling hämmades av ekonomiska styrningar vilket ledde till att kompromisser fick göras som påverkade kvaliteten på enheterna.</p> / <p>In the early fifties the Swedish Navy wanted to get lighter. This development took place mostly because of economical factors and the fact that bigger ships in the navy was getting old. Important systems such as radar were implemented in the Swedish Navy. The ship to ship missile and the wire guided torpedo could be fired from smaller vessels and this contributed to the development. The Soviet union was regarded as the main threat and the Swedish surface warfare units would in warface a stronger opponent and try to prevent him from landing on Swedish shores. This study tries to examine certain areas within the subject tactical development during this period. This is made by analyzing literature in the subject. The analyze is conducted in three predefined areas. The areas are: Threats, technological advances and own surface warfare units and their organisation and tasks. Some of the main conclusions are that the technology advanced in a rapid pace and was vital to the development of tactics. The threat of the Soviet union made differences in the naval doctrine and strategy which made changes in tactics. Economical factors forced the Swedish Navy to compromise when building new ships which affected the quality of the units.</p>

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen. Ytstridskrafterna skulle i händelse av krig vara beredda att möta en starkare motståndares landstigningsoperationer. Denna uppsats undersöker vissa områden av den taktiska utvecklingen som skedde under denna period. Detta görs genom en textanalys av litteratur på ämnet. Analysen behandlar områden som hotbild, teknik samt egna sjöstridskrafter, organisation samt uppgifter. Slutsatser som dragits är bl.a. tekniken utvecklades i snabb takt och spelade stor roll. Hotbilden var viktig vid utformandet av egen doktrin och strategi vilket ledde till förändringar inom taktiken. Egna sjöstridskrafters utveckling hämmades av ekonomiska styrningar vilket ledde till att kompromisser fick göras som påverkade kvaliteten på enheterna. / In the early fifties the Swedish Navy wanted to get lighter. This development took place mostly because of economical factors and the fact that bigger ships in the navy was getting old. Important systems such as radar were implemented in the Swedish Navy. The ship to ship missile and the wire guided torpedo could be fired from smaller vessels and this contributed to the development. The Soviet union was regarded as the main threat and the Swedish surface warfare units would in warface a stronger opponent and try to prevent him from landing on Swedish shores. This study tries to examine certain areas within the subject tactical development during this period. This is made by analyzing literature in the subject. The analyze is conducted in three predefined areas. The areas are: Threats, technological advances and own surface warfare units and their organisation and tasks. Some of the main conclusions are that the technology advanced in a rapid pace and was vital to the development of tactics. The threat of the Soviet union made differences in the naval doctrine and strategy which made changes in tactics. Economical factors forced the Swedish Navy to compromise when building new ships which affected the quality of the units.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ”i alla avseenden tydlig” metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde. Uppsatsen behandlar problemområdet inom den maritima arenan på taktisk nivå. Syftet är att undersöka IPB-metodens genomförande och innehåll då den genomförs för att tillgodose ett ytstridsförbands taktiska underrättelsebehov. Uppsatsens frågeställningar söker svar på hur den maritima arenan respektive sjökrigföring generellt påverkar innehållet i, samt genomförandet av, IPB-metoden. Studiens teoretiska grund utgörs av IPB-metoden, vilken främst används till att strukturera undersökningen. Uppsatsen genomförs med kvalitativ innehållsanalys av svensk marin doktrin, reglementen, handböcker samt modern litteratur om sjökrigföring på taktisk nivå. Dessa källor skall ge perspektiv på IPB-metoden och dess respektive steg. En allmängiltig grundsats gällande sjökrigföring är att den som anfaller effektivt först vinner striden. Uppsatsen har funnit att IPB-metoden, vilken syftar till bedömning av motståndarens farligaste respektive troligaste handlingsvägar, speglar detta axiom bristfälligt. Om IPB, då den genomförs i en marin kontext, istället koncentreras mot den duellsituation som är karaktäristisk för sjökrigföring, skapas ett beslutsunderlag som bättre överensstämmer med vad litteraturen förordar. En sådan förändring i fokus för IPB förändrar hela metoden i grunden. / The purpose of the study is to examine the use of the NATO method known as Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB), since the Swedish Armed Forces Headquarters in 2004 decided that interoperability with NATO methods is of high priority. Combat on the ground, in the air and at sea is characterized by different factors. This circumstance is however not very clear in the Swedish interpretation of IPB. This shortcoming constitutes the problem that this study has looked into. IPB will be examined from a naval point of view at a tactical level. The question that has been asked is how naval tactical combat and the maritime environment influence the use of IPB. The study uses the IPB-method itself as theoretical framework. Swedish doctrine, naval regulations and handbooks as well as modern literature on naval combat have been analysed in order to give perspectives on IPB.  It is common knowledge today that the essence of success in naval combat at a tactical level is to attack effectively first. The main conclusion is, however, that IPB, which focuses on estimates of the adversary’s courses of action, reflects this maxim poorly. The results of the study show that the intelligence output would be more adequate if IPB, when used in a naval tactical context, was concentrated on an analysis of the duel between ships.

Sedan radar började användas under första hälften av 1900-talet har duellen mellan radar och signalspaning pågått. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptäckt av motståndarens signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus då radarsystem med låg uteffekt introducerades på marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att använda radar samtidigt som de samtida signalspaningssystemen inte kunde upptäcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militärteknisk inriktning undersöks räckviddsförhållanden mellan dessa radarsystem och signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag värdera de taktiska vinster en användare av radar med låg uteffekt kan göra. Analysen visar på att det fram till dess att signalspaningssystem med förmåga att upptäcka radar som utnyttjar låg uteffekt finns tillgängligt är det möjligt att nå taktiska fördelar med dessa system. / Since the advent of radar during the early 20th century the duel between radar and electronic support measurement systems has been practised. Using radar has always been associated with a risk of being detected by an opponent’s electronic support measurement systems. The duel came to a halt when radar systems using low output power were introduced on the market during the late 1980s, now it was possible to use radar without being detected by contemporary electronic support measurement systems. The present master of science (one year) thesis in war science with specialization in military technology looks into the range relationships between radar and electronic support measurement systems. Through scenarios in the naval domain, I seek to assess the tactical benefits a user of low probability of intercept radar may have. The analysis indicates that until electronic support measurement systems with the ability to detect radar systems using low output power are available it is still possible to gain tactical advantages with such systems.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att ge en bild av hur kvotflyktingar uppfattar och praktiskt hanterar sin tillvaro, samt att identifiera olika taktiker/strategier som därvid använts. Empirin består av ostrukturerade intervjuer med 4 informanter, vilka tidigare mottagits som kvotflyktingar. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Kvalitativ metod har använts. Teoretiskt ramverk för analys har bestått av tre kopplade ingångar: 1. Scenen för handling. 2. Habitus. 3. Taktiska dispositioner. Empirin visar att informanterna uppskattar Sverige som Scen för handling. Sverige uppfattas som ett tryggt och välordnat land. Demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och vänlighet beskriver kontexten. Avigsidorna är byråkrati och disciplinering. Informanternas tidigare erfarenheter inverkar tydligt på hanteringen av tillvaron. Informanterna betonar vikten att se och hitta möjligheter i Sverige. Resultatet visar att informanterna tillämpar ett förhållningssätt med beredskap för taktiska manövrer längs vägen. / <p>2008-06-04</p>

Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra. Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts. Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling. På bataljonsnivå  kunde inte stridsfordonet klassificeras som ett större tekniksystem i förhållande till bataljonens andra tekniksystem och en märkbar taktikförändring kunde heller inte kopplas till dess införande, vilket är i enlighet med teorins resonemang. Det föreslogs att teorin specificerades i en av sina tre slutsatser för att tydliggöra att större tekniksystem är relativt i förhållande till förbandsnivå. / The connection between technology and tactics is hard to define. Although it is clear that they affect each other. The aim of this stydy is to try Öhrn’s theory about the connection between new technology and tactical development, which consists of three conclusions that must be fulfilled for favourable conditions of tactical development to exist. The trying of the theory was executed by applying it on the introduction of Stridsfordon 90 (Combat Vehicle 90) in the Swedish army that concluded in the 1990’s. By making hypotheses based on Öhrn’s theory the combat vehicle’s role as a technical system at company and battalion level in the Swedish army has been researched. The study resulted in the conclusion that Öhrn’s theory was highly applicable on the chosen case. Stridsfordon 90 was found to be a larger technical system and it used tactics adapted for its special abilities, combined with the fact that the organisation, the Swedish Armed Forces, had prerequisites for conducting an intentional development of tactics. At battalion level the combat vehicle could not be found to be a larger technical system in relation to the battalion’s other technical systems and a noticeable tactical evolvement could not be connected to its introduction, which is in accordance with the theory. It was suggested that the theory was specified in one of its conclusions to clarify that a larger technical system is relative to the unit level.

De empiriska beskrivningarna av förhållandet mellan taktik och teknologi är svagt problematiserad. Krigsvetenskaplig litteratur indikerar att taktiken har ett inflytande på teknologiutvecklingen ibland och ibland inte. Varför påverkar taktiken ibland teknologiutvecklingen medan den vid andra tillfällen inte påverkar? Syftet med den här uppsatsen är att bidra till teoribildningen för taktikens påverkan på teknologiutvecklingen genom att undersöka under vilka förutsättningar taktik påverkar teknologin. Undersökningen ska ge förslag på orsaker till att taktiken påverkar teknologiutvecklingen samt det kausala förhållandet däremellan utifrån de utvalda typfallen.  Därigenom bidrar undersökningen till teoribildningen och vidare vetenskaplig prövning inom det bristfälligt utforskade området. För detta ändamål har en hypotes formulerats och prövats i en kvalitativ undersökning utifrån brister eller kapacitetsglapp för att kunna genomföra det taktiska konceptet. Metoden för undersökningen utgår från John Stuart Mill ”Method of Difference”. Hypotesen kunde inte falsifieras i undersökningen. Slutsatserna visar att tre domäner, ursprungs-, den operativa- och förhållningsdomänen påverkar om teknologiutvecklingen blir taktikdriven eller teknikdriven. Undersökningen visar också att det finns orsaksrelationer mellan några av premisser och domäner, men det återstår ett flertal relationer att undersöka.

During the last decades, air defense has been the core mission of the Swedish Air Force. This has come at the expense of offensive strike capability. However, this may be about to change. In the coming defense bill it is proposed that the Swedish Air Force will acquire cruise missiles during the 2020´s. With the aim of ensuring that this new capability will generate the maximal operational effect for the Air Force, this essay has examined how the current Swedish air doctrine,TR LuftOp 2017, views offensive strike operations today and how this possibly may change with the new capabilities offered by cruise missiles.  This has been done through a qualitative text research method where John A. Warden´s and Robert A. Pape´s theories of offensive air power have been used as the theoretical framework. The result shows that the Swedish air doctrine today closely resembles Robert A. Papes theory, with the exception of some signs of Warden´s thoughts. However, most signs suggest, and it is this essays conclusion, that the acquisition of cruise missiles probably will result in the Swedish air doctrine adopting more of Warden´s theory at the expense of Pape´s theory.

Theorists in war studies have since the 1940’s debated the issue of the connection between technology and tactical development, and at the end of the 1990’s a technological revolution in warfare was debated. As presented in this thesis the debate is far from completed. Lieutenant Commander Erik Öhrn made an effort to construct a general theory for this connection in 2011 at the Swedish Defense University. Preliminary studies prove that the theory is applicable for naval tactics. The purpose of this thesis is to examine if the theory is valid in mechanized tactics by studying the introduction of the Swedish Combat Vehicle 90. In using a qualitative method, searching for theoretical constructed indicators, this thesis finds shortages in the theory as a general theory for the connection between technology and tactical development. The definition and concept of technology is among these shortages, which is a crucial part of the understanding of the revolution debated in previous research.