No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor. Varje elev har bidragit med tre teckningar som föreställde tre familjekonstellationer. Resultatet visade olika familjekonstellationer utifrån elevernas illustrationer, där kärnfamiljen dominerade med mer än 70 procent av alla teckningar. Tidigare forskning inom utveckling av individualiseringen i familjeforskning av Johansson (2009) samt Pramling & Doverborgs forskning kring hur barn tänker i olika situationer har belyst studiens illustrerade familjekonstellationer.

Syftet med studien var att undersöka om en flygolycka påverkar passagerarnas flygrädsla på längre sikt och eventuella konsekvenser som det kan innebära. Hur och på vilka sätt påverkar i så fall ett trauma som en flygolycka passagerarnas rädsla att flyga utifrån ett längre tidsperspektiv. 27 män och kvinnor, som alla var med i flygolyckan i Gottröra den 27 december 1991, har varit målgrupp för studien. Metoden som användes var en enkätundersökning distribuerad till 44 personer, med 27 medverkade till en svarsprocent på 61 %.  Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hävdar att de inte var flygrädda innan flygolyckan, medan över 70 % är flygrädda efter händelsen och 81 % av dem anser att flygolyckan var den bidragande orsaken till deras flygrädsla. Undersökningens slutsats är att upplevelsen av en flygolycka har inverkan på passagernas flygrädsla och att den även kvarstår två decennier efter olyckan inträffade. Större delen av gruppen har än idag svårigheter med startle reactions och påverkas av lukt och ljudstimuli samt bildminnen från olyckstillfället. Majoriteten av respondenterna anser att händelsen har påverkat deras liv och att de bär med sig flygolyckan som en livserfarenhet.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att samtala om bilder. Metoden för undersökningen var att möta förskolebarn i deras miljö och använda bilder som inspiration till samtal för att se vilka möjligheter detta ger för språkutvecklingen. Resultatet visade att bildsamtalen skulle kunna beskrivas i tre steg, bilder, gemensamt samtal och språkutveckling. Bilderna inspirerar och utvecklar barnens tankar och ger dem även ett gemensamt samtalsämne. Detta leder till att barnen kan skapa ett gemensamt samtal där de exponeras för språk samtidigt som de får öva sin språkanvändning. Detta gav möjlighet till språkutveckling hos barnen.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations. Body esteem questionnaire and dysfunctional thoughts questionnaire as well as a self made questionnaire on mental illness were used. Results showed that women had a more negative body esteem compared to men, especially considering weight. In women, there was a medium-strong negative relation between body esteem and dysfunctional thoughts. The results indicate that the norms for female body ideal that abound in the Western society have a negative affect on women's thinking and body image.Key words: Gender, body esteem, dysfunctional thoughts, mental illness.

No description available.

Denna kvalitativa undersökning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar. Analysen av resultaten visar på att eleverna har många funderingar kring existentiella frågor och att de resonerar, filosoferar och tolkar novellen i relation till sina egna erfarenheter av vad osynlighet och synlighet är. Eleverna berättar i relation till sig själv och andra om sin syn på människan och de val hon ställs inför.

Bakgrund Det dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuernas spelades in och transkriberades ordagrant varpå materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen delade till stor del känslor, tankar och inställningar kring måltiden och måltidssituationen. En ambivalens framträdde hos personalen och emellanåt intogs ett defensivt förhållningssätt, då matens kvalitet kom på tal. Yttre omständigheter var en källa till uppgivenhet och personalen kände otillfredsställelse över att det var svårt att påverka situationen, varför man efterfrågade en ökad kommunikation med ledningen. Personalen försökte göra sitt bästa för de boende utifrån olika aspekter av måltiden och måltidssituationen. Man hade också många förslag som skulle kunna förbättra dessa, exempelvis att tillaga mat på avdelningen för att på så sätt skapa dofter. Slutsats En ambivalens kring matens kvalitet finns hos personalen. Trots att det upplevs svårt att påverka de yttre omständigheterna, anstränger sig personalen för att göra måltiden och måltidssituationen så tillfredsställande som möjligt. Personalens kunskap och förslag på förbättringar bör bättre tas tillvara. / Background The dominating nutrition-related problem in Swedish nursing homes is undernutrition, which is associated with reduced quality of life, depression, fall accidents and an early death. Undernutrition could obstruct a healthy ageing process, as the nutrient intake sometimes is complicated by age related functional limitations and morbidity. Studies have shown that changes in the mealtime situation can affect residents’ food intake positively, which could promote the healthy ageing process. It is known how elderly thinks a satisfying meal should be. However, it is crucial to also emphasize staff members’ view of the situation and their opinions regarding potential work of change. Objective The objective of this study was to examine staff members’ experiences and attitudes towards the meal and the mealtime situation in elderly care. Method(s) Seven qualitative interviews were conducted with staff members in two nursing homes. A semi-structured protocol was used during the interviews, which were recorded and literally transcribed.  The data was then analyzed using a qualitative content analysis.  Results Staff members had comparable feelings, thoughts and attitudes towards the meal and the mealtime situation. Ambivalence became noticeable and sometimes the staff took a defensive position, on the subject of food quality. External conditions were a source of resignation and the staff felt dissatisfaction as the situation was difficult to influence, why an enhanced communication with the management was requested. Staff members tried their best to please the residents regarding different aspects of the meal and the mealtime situation and many suggestions that could improve these existed, like creating aroma by cooking in the ward. Conclusion Ambivalence among the staff regarding food quality was noticeable. Though considered difficult to affect the external conditions, staff tried hard to make the meal and the mealtime situation as satisfying as possible. The staffs’ knowledge and suggestions for improvement should be made better use of.

No description available.